<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" version="2.0" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:dcterms="http://purl.org/dc/terms/">
  <channel>
    <title>Con vista al mundo hispanohablante</title>
    <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
    <description>Escuchelo!</description>
    <language>es</language>
    <generator>podOmatic RSS Generator</generator>
    <pubDate>Wed, 03 Jun 2009 13:21:13 GMT</pubDate>
    <itunes:keywords>cultura,don,flen,forsstr&#246;m,gerardo,gert,spanish,spanska,stenhammarskolan,suecia,sverige</itunes:keywords>
    <itunes:subtitle>Escuchelo!</itunes:subtitle>
    <itunes:owner>
      <itunes:name>Gert Forsstr&#246;m</itunes:name>
      <itunes:email>dongerardo@podOmatic.com</itunes:email>
    </itunes:owner>
    <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
    <itunes:block>no</itunes:block>
    <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/images/pcast240.jpg"/>
    <itunes:author>Gert Forsstr&#246;m</itunes:author>
    <itunes:summary>Una p&#225;gina donde hablo de Suecia y mi vida aqu&#237;.
Texto: Espa&#241;ol/Sueco
Audio: Espa&#241;ol</itunes:summary>
    <itunes:category text="Education"/>
    <atom:link type="application/rss+xml" rel="self" href="http://dongerardo.podOmatic.com/rss2.xml"/>
    <item>
      <title>Cuando encontr&#233; con el emperador (89) </title>
      <description>

Para un profesor de historia es fant&#225;stico sentir los aletazos de la historia de vez en cuando. Lo hice una vez, cuando encontr&#233; con el &#250;ltimo emperador de la monarqu&#237;a doble Austria-Hungr&#237;a. Se llama Otto von Habsburgo (nacido 20 de noviembre 1912 como el archiduque Franz Joseph Otto Robert Mar&#237;a Anton Karl Max Heinrich Sixto F&#233;lix Xaver Renatus Ludwig Gaetan P&#237;o Ignacio de Austria) Tiene muchos santos &#233;l&#8230; Otto no ten&#237;a mucha oportunidad de ser emperador, porque despu&#233;s de la primera guerra mundial tuvieron que abandonar a Austria cuando fundaron la rep&#250;blica. Ha sido miembro del parlamento de la Uni&#243;n Europea. Uno de sus hijos vive en mi comuna. Era alumna en el liceo para adultos donde yo ense&#241;aba ciencias sociales e historia. Ella tambi&#233;n hab&#237;a trabajado en el parlamento y pide a ella tener una clase con los alumnos que yo ten&#237;a en ciencias sociales. Ella dijo que s&#237;, y los alumnos pensaban que era interesante. Unos a&#241;os despu&#233;s, cuando ella quer&#237;a ser representante en el parlamento sueco, ella pidi&#243; ayuda de su padre en la campa&#241;a electoral. El hablaba de la historia de la Uni&#243;n Europea. Era interesant&#237;simo. En la pausa salimos todos, Otto tambi&#233;n, para tomar un poco de aire fresco afuera. &#201;l estaba a s&#243;lo y los otros estaban en un grupo. Nadie se atrev&#237;a a hablar con &#233;l, ni siguiera los profesores de ingl&#233;s y alem&#225;n. Entonces me separ&#233; del grupo, me present&#233; y empec&#233; a hablar con Otto von Habsburgo en ingl&#233;s. Le pregunt&#233; si era su primera visita a Suecia. &#201;l me respondi&#243; que no. Dijo que la primera vez estuvo aqu&#237; invitado del rey sueco Gustav V. Cazaban ciervos en &#214;land (una isla en el B&#225;ltico). Ten&#233;is que pensar que el rey Gustav V se muri&#243; en 1950&#8230;. As&#237; es la vida. En vez de ser emperador en Austria-Hungr&#237;a y cazar con los reyes suecos tuvo la oportunidad de hablar con un profesor sueco&#8230;.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-06-03T06_20_05-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-06-03T06_20_05-07_00</comments>
      <pubDate>Wed, 03 Jun 2009 13:16:22 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-06-03</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-06-03</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>austria,cultura,emperador,habsburg,otto,spanish,spanska,suecia,sverige,von</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-06-03T06_20_05-07_00.mp3" length="2519901"/>
      <itunes:duration>157</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>

Para un profesor de historia es fant&#225;stico sentir los aletazos de la historia de vez en cuando. Lo hice una vez, cuando encontr&#233; con el &#250;ltimo emperador de la monarqu&#237;a doble Austria-Hungr&#237;a. Se llama Otto von Habsburgo (nacido 20 de noviembre 1912 como el archiduque Franz Joseph Otto Robert Mar&#237;a Anton Karl Max Heinrich Sixto F&#233;lix Xaver Renatus Ludwig Gaetan P&#237;o Ignacio de Austria) Tiene muchos santos &#233;l&#8230; Otto no ten&#237;a mucha oportunidad de ser emperador, porque despu&#233;s de la primera guerra mundial tuvieron que abandonar a Austria cuando fundaron la rep&#250;blica. Ha sido miembro del parlamento de la Uni&#243;n Europea. Uno de sus hijos vive en mi comuna. Era alumna en el liceo para adultos donde yo ense&#241;aba ciencias sociales e historia. Ella tambi&#233;n hab&#237;a trabajado en el parlamento y pide a ella tener una clase con los alumnos que yo ten&#237;a en ciencias sociales. Ella dijo que s&#237;, y los alumnos pensaban que era interesante. Unos a&#241;os despu&#233;s, cuando ella quer&#237;a ser representante en el parlamento sueco, ella pidi&#243; ayuda de su padre en la campa&#241;a electoral. El hablaba de la historia de la Uni&#243;n Europea. Era interesant&#237;simo. En la pausa salimos todos, Otto tambi&#233;n, para tomar un poco de aire fresco afuera. &#201;l estaba a s&#243;lo y los otros estaban en un grupo. Nadie se atrev&#237;a a hablar con &#233;l, ni siguiera los profesores de ingl&#233;s y alem&#225;n. Entonces me separ&#233; del grupo, me present&#233; y empec&#233; a hablar con Otto von Habsburgo en ingl&#233;s. Le pregunt&#233; si era su primera visita a Suecia. &#201;l me respondi&#243; que no. Dijo que la primera vez estuvo aqu&#237; invitado del rey sueco Gustav V. Cazaban ciervos en &#214;land (una isla en el B&#225;ltico). Ten&#233;is que pensar que el rey Gustav V se muri&#243; en 1950&#8230;. As&#237; es la vida. En vez de ser emperador en Austria-Hungr&#237;a y cazar con los reyes suecos tuvo la oportunidad de hablar con un profesor sueco&#8230;.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Cuando fui vaquero (88) </title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1882755.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;

Siempre he hecho ejercicios de alguna forma. Entre los 30 a 60 a&#241;os sol&#237;a correr distancias de 2,5, 5 y 10 kil&#243;metros. Tambi&#233;n iba en bicicleta y nadaba. Ahora teniendo 64 a&#241;os tengo que pensar en lo que hago. Peso demasiado y correr con un peso de 110 kilo no es de recomendar. Tengo problemas con un tal&#243;n, me duele cuando corro. Ir en bicicleta distancias demasiadas largas y muy frecuente me da problemas con el hombro izquierdo. He sido tratado con cortisona dos veces y ahora estoy curado. No quiero que los problemas vengan otra vez. Y si tengo que trabajar con mis casas o cosas as&#237; no tengo fuerzas para hacer ejercicios. S&#237;, vienen los achaques de edad es cierto. Pero dar una vuelta de 20 minutos en bicicleta y despu&#233;s dar un paseo de 30 minutos a pie funciona bien. Tengo una vuelta que me gusta mucho. La llamamos &#8220;Stenhammarsrundan&#8221; (la ronda de Stenhammar) nombrado de un castillo que est&#225; en el camino. Es una vuelta que pasa entre dos lagos, G&#229;rdsj&#246;n y Valdemaren, juntado de un r&#237;o peque&#241;o. Hay tres puentes y el paisaje es un parque con muchos robles. Hay vacas y ovejas pastoreando en la sombra. Es un sitio muy armonioso. Ya os he explicado que tengo miedo de vacas y es lo mismo con mi mujer. Pero suelen poner se&#241;ales en las cercas si hay animales dentro o no. Hay un sendero que pasa al lado del peque&#241;o r&#237;o que mencion&#233;, y este d&#237;a quise terminar mi paseo all&#237;. Entr&#233; por la verja, no hab&#237;a letrero que hab&#237;a vacas all&#237;. No es una distancia muy larga de ir. Cuando llegu&#233; a la otra verja, all&#237; estaban, las vacas, rumiando, mir&#225;ndome con ojos flem&#225;ticos. Un reba&#241;o enorme de cinco vacas estando tendido en el suelo y en medio del sendero. Tuve que tomar una decisi&#243;n r&#225;pida. Pasar a las vacas a riesgo propio y venir a la bicicleta en dos minutos o ir de regreso, evitar a las vacas y llegar a la bicicleta en 15 minutos. El cansancio me hizo valeroso. Me concentr&#233;, tom&#233; unos pasos decisivos y me encontraba en medio del ganado hablando tonter&#237;as para calmar a las vacas (Ni siguiera ten&#237;an cuernos, eran de tal raza) Una vaca se levant&#243;. Las otras quedaban en el suelo. Abr&#237; la verja &#8211; puesto en salvo! Tom&#233; mi bicicleta y me fui a casa una experiencia m&#225;s rico.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-06-03T06_16_00-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-06-03T06_16_00-07_00</comments>
      <pubDate>Wed, 03 Jun 2009 12:59:44 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-06-03</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-06-03</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>flen,forsstr&#246;m,gert,spanish,spanska,stenhammar,stenhammarsrundan,suecia,sverige,vaca,vaquero</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-06-03T06_16_00-07_00.mp3" length="2297730"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1882755.jpg"/>
      <itunes:duration>191</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>

Siempre he hecho ejercicios de alguna forma. Entre los 30 a 60 a&#241;os sol&#237;a correr distancias de 2,5, 5 y 10 kil&#243;metros. Tambi&#233;n iba en bicicleta y nadaba. Ahora teniendo 64 a&#241;os tengo que pensar en lo que hago. Peso demasiado y correr con un peso de 110 kilo no es de recomendar. Tengo problemas con un tal&#243;n, me duele cuando corro. Ir en bicicleta distancias demasiadas largas y muy frecuente me da problemas con el hombro izquierdo. He sido tratado con cortisona dos veces y ahora estoy curado. No quiero que los problemas vengan otra vez. Y si tengo que trabajar con mis casas o cosas as&#237; no tengo fuerzas para hacer ejercicios. S&#237;, vienen los achaques de edad es cierto. Pero dar una vuelta de 20 minutos en bicicleta y despu&#233;s dar un paseo de 30 minutos a pie funciona bien. Tengo una vuelta que me gusta mucho. La llamamos &#8220;Stenhammarsrundan&#8221; (la ronda de Stenhammar) nombrado de un castillo que est&#225; en el camino. Es una vuelta que pasa entre dos lagos, G&#229;rdsj&#246;n y Valdemaren, juntado de un r&#237;o peque&#241;o. Hay tres puentes y el paisaje es un parque con muchos robles. Hay vacas y ovejas pastoreando en la sombra. Es un sitio muy armonioso. Ya os he explicado que tengo miedo de vacas y es lo mismo con mi mujer. Pero suelen poner se&#241;ales en las cercas si hay animales dentro o no. Hay un sendero que pasa al lado del peque&#241;o r&#237;o que mencion&#233;, y este d&#237;a quise terminar mi paseo all&#237;. Entr&#233; por la verja, no hab&#237;a letrero que hab&#237;a vacas all&#237;. No es una distancia muy larga de ir. Cuando llegu&#233; a la otra verja, all&#237; estaban, las vacas, rumiando, mir&#225;ndome con ojos flem&#225;ticos. Un reba&#241;o enorme de cinco vacas estando tendido en el suelo y en medio del sendero. Tuve que tomar una decisi&#243;n r&#225;pida. Pasar a las vacas a riesgo propio y venir a la bicicleta en dos minutos o ir de regreso, evitar a las vacas y llegar a la bicicleta en 15 minutos. El cansancio me hizo valeroso. Me concentr&#233;, tom&#233; unos pasos decisivos y me encontraba en medio del ganado hablando tonter&#237;as para calmar a las vacas (Ni siguiera ten&#237;an cuernos, eran de tal raza) Una vaca se levant&#243;. Las otras quedaban en el suelo. Abr&#237; la verja &#8211; puesto en salvo! Tom&#233; mi bicicleta y me fui a casa una experiencia m&#225;s rico.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>En caza de inmigrantes (87) </title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1882724.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
Hay inmigrantes y inmigrantes. Un inmigrante que no nos gusta es la babosa espa&#241;ola del bosque. Si os vais en coche pasando jardines suecos a las nueve, diez por la noche pod&#233;is ver los due&#241;os andar con pasos furtivos estando en atenci&#243;n con las tijeras en una mano y una lata o un cubo en la otra. Cazan babosas. Las llamamos babosas matadoras tambi&#233;n. Hace cinco a&#241;os las primeras aparecieron. Creo que las primeras surgieron en el sur. Pronto han invadido a toda la Suecia. Son marrones, de tama&#241;o de un dedo y no parece tener enemigos. Tambi&#233;n puede mezclarse con &#8220;nuestras&#8221; babosas. Comen casi todo lo que crece en el suelo, eneldo, ensalada, flores y mucho, mucho m&#225;s. Nosotros no las tenemos en la ciudad, pero en el campo, donde la casita, las tenemos. Pero en otros jardines de la ciudad hay aquellas babosas. En un jard&#237;n en Flen colectaron 4 000 babosas una noche. No es f&#225;cil defenderse de tal invasi&#243;n. Son como las nubes de langostas en Egipto. Un se&#241;or con restaurante preparaba las babosas con ajo y condimento. No s&#233; si fue un &#233;xito entre los pensionistas&#8230; Hay un ave que las come, es el &#225;nade de almizcle. Tenemos un vecino donde tenemos la casita que tiene tales &#225;nades y se puede alquilarlos de &#233;l. Es posible hacer comercios de todo. Son alcoh&#243;licos las babosas. Les gusta la cerveza. Un plato con cerveza puede reunir a muchas babosas y es f&#225;cil acabar con ellas. Hoy, en paseo con un amigo, me dijo que hay otro m&#233;todo que matar a las babosas. Son can&#237;bales y si encuentran a otra babosa muerta la coman. Aqu&#237; un consejo para matadores de babosas. Coja unas veinte babosas en un cubo o lata. Pon en el cubo un poco de t&#243;xico all&#237;. Entonces las babosas lo comen y se mueren. Corte las babosas con tijeras y distribuya las en el jard&#237;n. Las babosas que comen sus amigas muertas mueren tambi&#233;n. &#161;Ol&#233;! S&#237;, ahora sab&#233;is un poco de los problemas que tienen los jardineros aqu&#237; en Suecia. Ahora voy a preparar la comida. No voy a servir babosas con ajo&#8230;..

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-06-03T05_59_26-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-06-03T05_59_26-07_00</comments>
      <pubDate>Wed, 03 Jun 2009 12:53:47 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-06-03</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-06-03</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>babosa,m&#246;rdarsnigel</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-06-03T05_59_26-07_00.mp3" length="2046955"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1882724.jpg"/>
      <itunes:duration>170</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Hay inmigrantes y inmigrantes. Un inmigrante que no nos gusta es la babosa espa&#241;ola del bosque. Si os vais en coche pasando jardines suecos a las nueve, diez por la noche pod&#233;is ver los due&#241;os andar con pasos furtivos estando en atenci&#243;n con las tijeras en una mano y una lata o un cubo en la otra. Cazan babosas. Las llamamos babosas matadoras tambi&#233;n. Hace cinco a&#241;os las primeras aparecieron. Creo que las primeras surgieron en el sur. Pronto han invadido a toda la Suecia. Son marrones, de tama&#241;o de un dedo y no parece tener enemigos. Tambi&#233;n puede mezclarse con &#8220;nuestras&#8221; babosas. Comen casi todo lo que crece en el suelo, eneldo, ensalada, flores y mucho, mucho m&#225;s. Nosotros no las tenemos en la ciudad, pero en el campo, donde la casita, las tenemos. Pero en otros jardines de la ciudad hay aquellas babosas. En un jard&#237;n en Flen colectaron 4 000 babosas una noche. No es f&#225;cil defenderse de tal invasi&#243;n. Son como las nubes de langostas en Egipto. Un se&#241;or con restaurante preparaba las babosas con ajo y condimento. No s&#233; si fue un &#233;xito entre los pensionistas&#8230; Hay un ave que las come, es el &#225;nade de almizcle. Tenemos un vecino donde tenemos la casita que tiene tales &#225;nades y se puede alquilarlos de &#233;l. Es posible hacer comercios de todo. Son alcoh&#243;licos las babosas. Les gusta la cerveza. Un plato con cerveza puede reunir a muchas babosas y es f&#225;cil acabar con ellas. Hoy, en paseo con un amigo, me dijo que hay otro m&#233;todo que matar a las babosas. Son can&#237;bales y si encuentran a otra babosa muerta la coman. Aqu&#237; un consejo para matadores de babosas. Coja unas veinte babosas en un cubo o lata. Pon en el cubo un poco de t&#243;xico all&#237;. Entonces las babosas lo comen y se mueren. Corte las babosas con tijeras y distribuya las en el jard&#237;n. Las babosas que comen sus amigas muertas mueren tambi&#233;n. &#161;Ol&#233;! S&#237;, ahora sab&#233;is un poco de los problemas que tienen los jardineros aqu&#237; en Suecia. Ahora voy a preparar la comida. No voy a servir babosas con ajo&#8230;..

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Siendo suplente en el colegio (86)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1823006.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Antes de que os cuente este episodio tengo que explicar que somos (yo he sido) profesores mi mujer y yo. El trabajo de un profesor incluye la tarea de ser suplente de vez en cuando. Un d&#237;a mi mujer estuvo enferma y me pregunt&#243; si yo le pudiera reemplazar. La tarea era hacer crema de vainilla, dos tipos, crema de vainilla genuina con rama de vainilla y otra, de polvo. Tambi&#233;n preparar&#237;a torta da manzanas. No soy cocinero, pero s&#233; muchas cosas cuando se trata de la preparaci&#243;n de comida. Pensaba que, bueno, me atrever&#233; a intentar. Y as&#237; comenc&#233; mi carrera de profesor de hogar.
Ten&#237;a una clase de quince alumnos. Cuando llegu&#233; a la sala de hogar ten&#237;amos problemas de encontrar la rama de vainilla. Una chica, Anna, me ayudaba buscarla y finalmente la encontr&#243; en un armario. No estuvo un comienzo ideal.
La desconfianza estaba en el aire. &#191;C&#243;mo pudiera hacer crema de vainilla con torta de manzana ese profesor, que normalmente ense&#241;aba historia y asignaturas as&#237;? &#191;Y un hombre? Decid&#237;a no notar nada de esto y continuaba con las preparaciones, ense&#241;ando como hacer una crema de vainilla. 
La crema de polvo no era muy complicada. Uno solo pon&#237;a un poco de liquido con el polvo en la cacerola, lo calentaba y lo bat&#237;a, y lo todo estaba preparado. Pero la crema de vainilla era otra cosa&#8230;&#8230;.. 
Tengo que informar, antes de que os cuente de lo que pasaba con la crema, que la torta de manzana fue un &#233;xito. Era exactamente como la hacemos en casa, y sent&#237;a que la desconfianza desaparecer m&#225;s y m&#225;s.
Pero la crema&#8230;..
Era as&#237;. Hay que batir la crema muy atentamente todo el tiempo que est&#225; en la cocina. Y yo ten&#237;a que hacer una de las cosas que los hombres no dominan, hacer varias cosas simult&#225;neamente, y no solo dos. Corr&#237;a entre los alumnos para dar instrucciones c&#243;mo preparar una torta de manzanas y cosas as&#237;. Olvid&#225; la crema de vainilla, y la crema ten&#237;a un tono marr&#243;n en el fondo de la cacerola. Miraba sombr&#237;o en la cacerola y pensaba en la reacci&#243;n de los alumnos &#8211; torta de manzana con crema quemada. Pero, con un poco de vainilla de rama, tendr&#237;a un buen gusto.  Entonces hubo un alumno que pidi&#243; ayuda y esto completaba la cat&#225;strofe, olvidaba la vainilla de rama tambi&#233;n&#8230;
La crema de polvo funcionaba bien con la torta, pero la crema genuina&#8230; Una alumna grit&#243;: &#161;Qu&#233; asqueroso, no lo com&#225;is! Y la desconfianza volv&#237;a a pesar de la torta, que era tan rica. Anna se re&#237;a. Y ella inspiraba a los otros, y pronto uno pod&#237;a escuchar carcajadas de la sal de hogar.
Despu&#233;s de tener esta clase trataba de evitar los alumnos que participaban. Y siempre cuando encontraba a Anna, ella se re&#237;a. Y aqu&#237; una advertencia: No hag&#225;is crema de vainilla genuina si no lo domin&#225;is, tom&#233;is la de polvo.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-13T03_03_35-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-13T03_03_35-07_00</comments>
      <pubDate>Wed, 13 May 2009 09:46:27 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-14</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-05-13</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>crema,desconfianza,forsstr&#246;m,gert,hogar,spanish,spanska,stenhammarskolan,suecia,sverige,vainilla</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-05-13T03_03_35-07_00.mp3" length="2737528"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1823006.jpg"/>
      <itunes:duration>228</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Antes de que os cuente este episodio tengo que explicar que somos (yo he sido) profesores mi mujer y yo. El trabajo de un profesor incluye la tarea de ser suplente de vez en cuando. Un d&#237;a mi mujer estuvo enferma y me pregunt&#243; si yo le pudiera reemplazar. La tarea era hacer crema de vainilla, dos tipos, crema de vainilla genuina con rama de vainilla y otra, de polvo. Tambi&#233;n preparar&#237;a torta da manzanas. No soy cocinero, pero s&#233; muchas cosas cuando se trata de la preparaci&#243;n de comida. Pensaba que, bueno, me atrever&#233; a intentar. Y as&#237; comenc&#233; mi carrera de profesor de hogar.
Ten&#237;a una clase de quince alumnos. Cuando llegu&#233; a la sala de hogar ten&#237;amos problemas de encontrar la rama de vainilla. Una chica, Anna, me ayudaba buscarla y finalmente la encontr&#243; en un armario. No estuvo un comienzo ideal.
La desconfianza estaba en el aire. &#191;C&#243;mo pudiera hacer crema de vainilla con torta de manzana ese profesor, que normalmente ense&#241;aba historia y asignaturas as&#237;? &#191;Y un hombre? Decid&#237;a no notar nada de esto y continuaba con las preparaciones, ense&#241;ando como hacer una crema de vainilla. 
La crema de polvo no era muy complicada. Uno solo pon&#237;a un poco de liquido con el polvo en la cacerola, lo calentaba y lo bat&#237;a, y lo todo estaba preparado. Pero la crema de vainilla era otra cosa&#8230;&#8230;.. 
Tengo que informar, antes de que os cuente de lo que pasaba con la crema, que la torta de manzana fue un &#233;xito. Era exactamente como la hacemos en casa, y sent&#237;a que la desconfianza desaparecer m&#225;s y m&#225;s.
Pero la crema&#8230;..
Era as&#237;. Hay que batir la crema muy atentamente todo el tiempo que est&#225; en la cocina. Y yo ten&#237;a que hacer una de las cosas que los hombres no dominan, hacer varias cosas simult&#225;neamente, y no solo dos. Corr&#237;a entre los alumnos para dar instrucciones c&#243;mo preparar una torta de manzanas y cosas as&#237;. Olvid&#225; la crema de vainilla, y la crema ten&#237;a un tono marr&#243;n en el fondo de la cacerola. Miraba sombr&#237;o en la cacerola y pensaba en la reacci&#243;n de los alumnos &#8211; torta de manzana con crema quemada. Pero, con un poco de vainilla de rama, tendr&#237;a un buen gusto.  Entonces hubo un alumno que pidi&#243; ayuda y esto completaba la cat&#225;strofe, olvidaba la vainilla de rama tambi&#233;n&#8230;
La crema de polvo funcionaba bien con la torta, pero la crema genuina&#8230; Una alumna grit&#243;: &#161;Qu&#233; asqueroso, no lo com&#225;is! Y la desconfianza volv&#237;a a pesar de la torta, que era tan rica. Anna se re&#237;a. Y ella inspiraba a los otros, y pronto uno pod&#237;a escuchar carcajadas de la sal de hogar.
Despu&#233;s de tener esta clase trataba de evitar los alumnos que participaban. Y siempre cuando encontraba a Anna, ella se re&#237;a. Y aqu&#237; una advertencia: No hag&#225;is crema de vainilla genuina si no lo domin&#225;is, tom&#233;is la de polvo.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Carlos Delgado (85)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1796990.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;En el a&#241;o 1966 me puse a estudiar en Wik, un castillo feudal del tiempo medieval, con torres pin&#225;culos y lo todo. Tambi&#233;n hay un foso sin agua.
En la planta debajo de la entrada hab&#237;a la sala de la fortaleza, donde ten&#237;amos fiestas por las noches. Y m&#225;s abajo hab&#237;an los calabozos&#8230;.
En la primera planta ten&#237;amos f&#237;sica y qu&#237;mica y al otro lado de la gran puerta viv&#237;a Torild, un profesor soltero que nos contaba muchas cosas que uno puede o&#237;r en un castillo medieval por la noche&#8230;
En la pr&#243;xima planta estaba Riddarsalen (la sala de los caballeros) y en las murallas colgaban cuadros de los propietarios. All&#237; ten&#237;amos lecciones de canto con M&#228;rta y tambi&#233;n era local de reuniones. Tambi&#233;n hab&#237;a un televisor y all&#237; los valerosos pod&#237;an mirar la tele por las noches.
Arriba de la sala de los caballeros estaba la sala de biolog&#237;a. Hab&#237;a animales disecados, aves y mam&#237;feros. Hab&#237;a armarios con puertas de vidrio y all&#237; hab&#237;a otras cosas importantes para la educaci&#243;n de biolog&#237;a. Pero el objeto de m&#225;s inter&#233;s era Magra Kalle (Carlos Delgado), un esqueleto, no de pl&#225;stico, sino los restos de un hombre, m&#225;s muerto que vivo.
Carlos Delgado colgaba en un armario y solo sali&#243; las clases de anatom&#237;a. Pero dejamos a Carlos un rato.
Una noche estaban dos alumnos tipo valientes en la oscura sala de caballeros. E l televisor estaba colocada as&#237;, que ellos que miraban la tele tambi&#233;n ten&#237;an vista por la ventana. Y esta noche fueron a ver algo muy notable&#8230;.
Comenz&#243; con un sonido, como de un cord&#243;n que pasa algo. Despu&#233;s de un minuto o algo as&#237;, apareci&#243; algo blanco en la parte arriba de la ventana. Se puso l&#250;gubre de verdad y el cabello se levant&#243; de los telespectadores cuando un esqueleto se mostr&#243; en la ventana. Dos de los valientes salieron en seguida. Uno de ellos ten&#237;a problemas con su salud mental varias semanas despu&#233;s.
Pero uno se qued&#243;, subi&#243; la escalera, abri&#243; la puerta de la sala de biolog&#237;a, y all&#237; vio dos alumnos que ten&#237;an Carlos Delgado colgando en un cord&#243;n&#8230;
S&#237;, pasaban muchas cosas misteriosas en ese castillo feudal.


En sueco/P&#229; svenska

Magra Kalle (85)
&#197;r 1966 b&#246;rjade jag studera p&#229; Wik, en gammal borg fr&#229;n medeltiden, med torn, tinnar och allting. Det finns ocks&#229; en vallgrav utan vatten.
P&#229; v&#229;ningen under ing&#229;ngen finns borgsalen, d&#228;r vi brukade ha fester p&#229; kv&#228;llarna. Och l&#228;ngre ner finns f&#228;ngelseh&#229;lorna&#8230;
P&#229; f&#246;rsta v&#229;ningen hade vi fysik och kemi och p&#229; den andra sidan av ing&#229;ngen bodde Torild, en ogift l&#228;rare som ber&#228;ttade mycket f&#246;r oss vad man kunde h&#246;ra i ett medeltidsslott p&#229; natten&#8230;
P&#229; n&#228;sta v&#229;ning l&#229;g Riddarsalen och p&#229; v&#228;ggarna d&#228;r h&#228;ngde m&#229;lningar av &#228;garna. D&#228;r hade vi s&#229;nglektioner med M&#228;rta och det var ocks&#229; samlingslokal. Det fanns ocks&#229; en teve och d&#228;r kunde de modiga titta p&#229; teve p&#229; kv&#228;llarna.
Ovanf&#246;r riddarsalen l&#229;g biologisalen. D&#228;r fanns uppstoppade djur, f&#229;glar och d&#228;ggdjur. Det fanns sk&#229;p med glasf&#246;nster och d&#228;r fanns andra viktiga saker f&#246;r biologiundervisningen. Men det intressantaste f&#246;rem&#229;let var Magra Kalle, ett skelett, inte av plast, utan resterna efter en m&#228;nniska, mer d&#246;d &#228;n levande.
Magra Kalle h&#228;ngde i ett sk&#229;p och kom bara ut p&#229; anatomilektionerna. Men nu l&#228;mnar vi Kalle en stund.
En natt var tv&#229; elever typ modiga i den m&#246;rka riddarsalen. Teven stod s&#229;, att de som tittade p&#229; teve ocks&#229; hade utsikt genom f&#246;nstret. Och den h&#228;r natten skulle de se n&#229;got mycket anm&#228;rkningsv&#228;rt&#8230;
Det b&#246;rjade med ett ljud, som av ett rep som dras &#246;ver n&#229;got. Efter en minut eller s&#229;, d&#246;k n&#229;got vitt upp i &#246;vre delen av f&#246;nstret. Det blev kusligt verkligen och h&#229;ret reste sig p&#229; teve-tittarna n&#228;r ett skelett uppenbarade sig i f&#246;nstret. Tv&#229; av de modiga sprang ut p&#229; en g&#229;ng. En av dem hade problem med nerverna flera veckor efter.
Men en stannade, gick upp f&#246;r trappan, &#246;ppnade d&#246;rren till biologisalen, och d&#228;r s&#229;g han tv&#229; elever som hade Magra Kalle h&#228;ngande i ett sn&#246;re&#8230;.
Ja, det h&#228;nde m&#229;nga mystiska saker i den d&#228;r medeltidsborgen&#8230;





</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-05T05_28_44-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-05T05_28_44-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 05 May 2009 12:25:36 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-13</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-05-05</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>carlos,delgado,esqueleto,folkh&#246;gskola,riddarsalen,skelett,spanska,v&#229;lnader,wik</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-05-05T05_28_44-07_00.mp3" length="2008711"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1796990.gif"/>
      <itunes:duration>167</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>En el a&#241;o 1966 me puse a estudiar en Wik, un castillo feudal del tiempo medieval, con torres pin&#225;culos y lo todo. Tambi&#233;n hay un foso sin agua.
En la planta debajo de la entrada hab&#237;a la sala de la fortaleza, donde ten&#237;amos fiestas por las noches. Y m&#225;s abajo hab&#237;an los calabozos&#8230;.
En la primera planta ten&#237;amos f&#237;sica y qu&#237;mica y al otro lado de la gran puerta viv&#237;a Torild, un profesor soltero que nos contaba muchas cosas que uno puede o&#237;r en un castillo medieval por la noche&#8230;
En la pr&#243;xima planta estaba Riddarsalen (la sala de los caballeros) y en las murallas colgaban cuadros de los propietarios. All&#237; ten&#237;amos lecciones de canto con M&#228;rta y tambi&#233;n era local de reuniones. Tambi&#233;n hab&#237;a un televisor y all&#237; los valerosos pod&#237;an mirar la tele por las noches.
Arriba de la sala de los caballeros estaba la sala de biolog&#237;a. Hab&#237;a animales disecados, aves y mam&#237;feros. Hab&#237;a armarios con puertas de vidrio y all&#237; hab&#237;a otras cosas importantes para la educaci&#243;n de biolog&#237;a. Pero el objeto de m&#225;s inter&#233;s era Magra Kalle (Carlos Delgado), un esqueleto, no de pl&#225;stico, sino los restos de un hombre, m&#225;s muerto que vivo.
Carlos Delgado colgaba en un armario y solo sali&#243; las clases de anatom&#237;a. Pero dejamos a Carlos un rato.
Una noche estaban dos alumnos tipo valientes en la oscura sala de caballeros. E l televisor estaba colocada as&#237;, que ellos que miraban la tele tambi&#233;n ten&#237;an vista por la ventana. Y esta noche fueron a ver algo muy notable&#8230;.
Comenz&#243; con un sonido, como de un cord&#243;n que pasa algo. Despu&#233;s de un minuto o algo as&#237;, apareci&#243; algo blanco en la parte arriba de la ventana. Se puso l&#250;gubre de verdad y el cabello se levant&#243; de los telespectadores cuando un esqueleto se mostr&#243; en la ventana. Dos de los valientes salieron en seguida. Uno de ellos ten&#237;a problemas con su salud mental varias semanas despu&#233;s.
Pero uno se qued&#243;, subi&#243; la escalera, abri&#243; la puerta de la sala de biolog&#237;a, y all&#237; vio dos alumnos que ten&#237;an Carlos Delgado colgando en un cord&#243;n&#8230;
S&#237;, pasaban muchas cosas misteriosas en ese castillo feudal.


En sueco/P&#229; svenska

Magra Kalle (85)
&#197;r 1966 b&#246;rjade jag studera p&#229; Wik, en gammal borg fr&#229;n medeltiden, med torn, tinnar och allting. Det finns ocks&#229; en vallgrav utan vatten.
P&#229; v&#229;ningen under ing&#229;ngen finns borgsalen, d&#228;r vi brukade ha fester p&#229; kv&#228;llarna. Och l&#228;ngre ner finns f&#228;ngelseh&#229;lorna&#8230;
P&#229; f&#246;rsta v&#229;ningen hade vi fysik och kemi och p&#229; den andra sidan av ing&#229;ngen bodde Torild, en ogift l&#228;rare som ber&#228;ttade mycket f&#246;r oss vad man kunde h&#246;ra i ett medeltidsslott p&#229; natten&#8230;
P&#229; n&#228;sta v&#229;ning l&#229;g Riddarsalen och p&#229; v&#228;ggarna d&#228;r h&#228;ngde m&#229;lningar av &#228;garna. D&#228;r hade vi s&#229;nglektioner med M&#228;rta och det var ocks&#229; samlingslokal. Det fanns ocks&#229; en teve och d&#228;r kunde de modiga titta p&#229; teve p&#229; kv&#228;llarna.
Ovanf&#246;r riddarsalen l&#229;g biologisalen. D&#228;r fanns uppstoppade djur, f&#229;glar och d&#228;ggdjur. Det fanns sk&#229;p med glasf&#246;nster och d&#228;r fanns andra viktiga saker f&#246;r biologiundervisningen. Men det intressantaste f&#246;rem&#229;let var Magra Kalle, ett skelett, inte av plast, utan resterna efter en m&#228;nniska, mer d&#246;d &#228;n levande.
Magra Kalle h&#228;ngde i ett sk&#229;p och kom bara ut p&#229; anatomilektionerna. Men nu l&#228;mnar vi Kalle en stund.
En natt var tv&#229; elever typ modiga i den m&#246;rka riddarsalen. Teven stod s&#229;, att de som tittade p&#229; teve ocks&#229; hade utsikt genom f&#246;nstret. Och den h&#228;r natten skulle de se n&#229;got mycket anm&#228;rkningsv&#228;rt&#8230;
Det b&#246;rjade med ett ljud, som av ett rep som dras &#246;ver n&#229;got. Efter en minut eller s&#229;, d&#246;k n&#229;got vitt upp i &#246;vre delen av f&#246;nstret. Det blev kusligt verkligen och h&#229;ret reste sig p&#229; teve-tittarna n&#228;r ett skelett uppenbarade sig i f&#246;nstret. Tv&#229; av de modiga sprang ut p&#229; en g&#229;ng. En av dem hade problem med nerverna flera veckor efter.
Men en stannade, gick upp f&#246;r trappan, &#246;ppnade d&#246;rren till biologisalen, och d&#228;r s&#229;g han tv&#229; elever som hade Magra Kalle h&#228;ngande i ett sn&#246;re&#8230;.
Ja, det h&#228;nde m&#229;nga mystiska saker i den d&#228;r medeltidsborgen&#8230;





</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Sobre aves inteligentes (84)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1797011.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;A los suecos les gustan mucho a los pajaritos, es decir p&#225;jaros como pinzones, gorriones y papamoscas. Otra cosa es cuando se trata de aves como cornejas, cuervos y picazas. Ellos no tienen mucho &#233;xito. Tan pronto como se acercan las casitas con pienso, gente empieza a ahuyentarlos y hablar malo. Si hay gente que incluso los matan a tiros.
Esto no har&#237;an con delfines y chimpanc&#233;s u otros animales con un poco de conciencia m&#225;s desarrollada. Pero las aves que mencionaba son muy inteligentes. Un investigador de ornitolog&#237;a las llama &#8220;Chimpanc&#233;s volantes&#8221;.
Voy a dar unos ejemplos de una revista de ciencia, Illustrerad Vetenskap (Ciencia ilustrada). Hac&#237;an un experimento con seis cuervos. Cinco de ellos lograban solver el problema. Pon&#237;an un poco de comida en un cord&#243;n colgando de un palito. Antes de que hicieran su tarea, los cuervos miraban pensando como podr&#237;an solver el problema. Despu&#233;s se sentaban en el palito. Con un pie tomaban un poco del cord&#243;n, lo levantaban y lo fijaban con el otro p&#237;e. Repet&#237;an este proceso hasta que pudieran comer.
Otro ejemplo. No hay muchos animales que comprenden que son ellos mismos que ven en un espejo. Pero picazas lo saben. Pon&#237;an puntos amarillos en el seno bajo el pico en unas picazas. Las aves inmediatamente se pon&#237;an en marcha de quitarselos. Cuando los pon&#237;an puntos negros no lo har&#237;an. No son p&#225;jaros est&#250;pidos que hacen tales cosas.
Y no es por casualidad que la vieja religion n&#243;rdica daba un papel importante a los dos cuervos Hugin y Munin. Ayudaban a Oden, el jefe de los di&#243;ses, a saber lo que pasaba en el mundo.
Un primo m&#237;o, Lennart, encontr&#243; a un peque&#241;o guajo que hab&#237;a caido de su nido. Lo daba comida y &#233;l crec&#237;a. Usaba sentar en el hombro de Lennart cuando iba en bicicleta. Era un ave muy inteligente y Lennart lo ense&#241;aba muchas cosas. Pero un d&#237;a, Kaj (en sueco guajo se llama kaja, y el nombre es un juego con palabras) se vol&#243; y se choc&#243; con un coche y se machac&#243;. Lennart era inconsololable varias semanas, perder tal amigo&#8230;.
Podr&#237;a daros muchos ejemplos m&#225;s. Y as&#237; es. Cuando alguna vez teng&#225;is ganas de matar a tiros a una de estas aves, no lo hag&#225;is, son seres inteligentes!
Finalmente una canci&#243;n vieja para ni&#241;os:
La corneja de la cura, dar&#237;a una gira,
pero no ten&#237;a conducente
La corneja de la cura, dar&#237;a una gira,
pero no ten&#237;a conducente
Se deslizaba ac&#225;, se deslizaba all&#225;
se fue a la zanja finalmente!

En sueco/P&#229; svenska 

Om intelligenta f&#229;glar (83)

Svenskarna tycker mycket om sm&#229;f&#229;glar, dvs f&#229;glar som bofinkar, sparvar och flugsnappare. En annan sak &#228;r det med f&#229;glar som kr&#229;kor, korpar och skator. De har f&#246;ga framg&#229;ng. S&#229; fort de n&#228;rmar sig f&#229;gelbordet b&#246;rjar folk att jaga bort dem och s&#228;ga fula ord. Ja det finns folk som till och med skjuter dem.
Det skulle de inte g&#246;ra med delfiner och schimpanser eller andra djur med lite mer utvecklat medvetande. Men de f&#229;glar jag n&#228;mnde &#228;r mycket intelligenta. En ornitologisk forskare kallar dem &#8221;flygande chimpanser&#8221;.
Jag ska ge n&#229;gra exempel ur en popul&#228;rvetenskaplig tidskrift, Illustrerad Vetenskap. De gjorde ett experiment med sex korpar. Sju av dem lyckades l&#246;sa problemet. Man h&#228;ngde lite mat p&#229; ett sn&#246;re h&#228;ngande fr&#229;n en pinne. Innan de gjorde sin uppgift tittade korparna och t&#228;nkte hur de skulle kunna l&#246;sa uppgiften. Sen satt de sig p&#229; pinnen. Med en fot tog de en bit sn&#246;re, lyfte upp det och satt fast det under den andra foten. De gjorde om den h&#228;r processen tills de kunde &#228;ta.
Ett annat exempel. Det &#228;r inte m&#168;&#229;jnga djur som f&#246;rst&#229;r att det &#228;r sig sj&#228;lva de ser n&#228;r de tittar i en spegel. Men skator vet det. Man satte gula prickar p&#229; br&#246;stet under n&#228;bben p&#229; n&#229;gra skator. F&#229;glarna b&#246;rjade omedelbart f&#246;rs&#246;ka f&#229; bort dem. N&#228;r de satt svarta punkter p&#229; dem s&#229; gjorde de det inte. Det &#228;r inga dumskallar, f&#229;glar som g&#246;r s&#229;na saker.
Och det inte av en h&#228;ndelse som den gamla nordiska religionen gav en betydelsefull roll &#229;t korparna Hugin och Munin. De hj&#228;lpte Oden, gudarnas ledare, att veta vad som h&#228;nde i v&#228;rlden.
En kusin till mig, Lennart, Hittade en skatunge som hade ramlat ur sitt bo. Han matade den och den v&#228;xte. Den brukade sitta p&#229; axeln p&#229; Lennart n&#228;r han cyklade. Den var mycket intelligent och Lennart l&#228;rde den m&#229;nga saker. Men en dag, fl&#246;g Kaj iv&#228;g och krockade med en bil och blev till mos. Lennart var otr&#246;stlig i flera veckor, f&#246;rlora en s&#229;n v&#228;n&#8230;..
Jag skulle kunna ge er flera exempel. Och s&#229; &#228;r det. N&#228;r du n&#229;n g&#229;ng f&#229;r lust att skjuta dessa f&#229;glar, g&#246;r det inte, de &#228;r intelligenta varelser!
Slutligen en gammal barnvisa:
Pr&#228;stens lilla kr&#229;ka, skulle ut och &#229;ka
ingen hade han som k&#246;rde.
Pr&#228;stens lilla kr&#229;ka, skulle ut och &#229;ka
ingen hade han som k&#246;rde.
&#196;n slank han hit, och &#228;n slank han dit
och &#228;n slank han ner i diket!
&#196;n slank han hit, och &#228;n slank han dit
och &#228;n slank han ner i diket!







</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-04T01_35_55-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-04T01_35_55-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 04 May 2009 08:30:52 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-11</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-05-04</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-05-04T01_35_55-07_00.mp3" length="2702733"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1797011.jpg"/>
      <itunes:duration>225</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>A los suecos les gustan mucho a los pajaritos, es decir p&#225;jaros como pinzones, gorriones y papamoscas. Otra cosa es cuando se trata de aves como cornejas, cuervos y picazas. Ellos no tienen mucho &#233;xito. Tan pronto como se acercan las casitas con pienso, gente empieza a ahuyentarlos y hablar malo. Si hay gente que incluso los matan a tiros.
Esto no har&#237;an con delfines y chimpanc&#233;s u otros animales con un poco de conciencia m&#225;s desarrollada. Pero las aves que mencionaba son muy inteligentes. Un investigador de ornitolog&#237;a las llama &#8220;Chimpanc&#233;s volantes&#8221;.
Voy a dar unos ejemplos de una revista de ciencia, Illustrerad Vetenskap (Ciencia ilustrada). Hac&#237;an un experimento con seis cuervos. Cinco de ellos lograban solver el problema. Pon&#237;an un poco de comida en un cord&#243;n colgando de un palito. Antes de que hicieran su tarea, los cuervos miraban pensando como podr&#237;an solver el problema. Despu&#233;s se sentaban en el palito. Con un pie tomaban un poco del cord&#243;n, lo levantaban y lo fijaban con el otro p&#237;e. Repet&#237;an este proceso hasta que pudieran comer.
Otro ejemplo. No hay muchos animales que comprenden que son ellos mismos que ven en un espejo. Pero picazas lo saben. Pon&#237;an puntos amarillos en el seno bajo el pico en unas picazas. Las aves inmediatamente se pon&#237;an en marcha de quitarselos. Cuando los pon&#237;an puntos negros no lo har&#237;an. No son p&#225;jaros est&#250;pidos que hacen tales cosas.
Y no es por casualidad que la vieja religion n&#243;rdica daba un papel importante a los dos cuervos Hugin y Munin. Ayudaban a Oden, el jefe de los di&#243;ses, a saber lo que pasaba en el mundo.
Un primo m&#237;o, Lennart, encontr&#243; a un peque&#241;o guajo que hab&#237;a caido de su nido. Lo daba comida y &#233;l crec&#237;a. Usaba sentar en el hombro de Lennart cuando iba en bicicleta. Era un ave muy inteligente y Lennart lo ense&#241;aba muchas cosas. Pero un d&#237;a, Kaj (en sueco guajo se llama kaja, y el nombre es un juego con palabras) se vol&#243; y se choc&#243; con un coche y se machac&#243;. Lennart era inconsololable varias semanas, perder tal amigo&#8230;.
Podr&#237;a daros muchos ejemplos m&#225;s. Y as&#237; es. Cuando alguna vez teng&#225;is ganas de matar a tiros a una de estas aves, no lo hag&#225;is, son seres inteligentes!
Finalmente una canci&#243;n vieja para ni&#241;os:
La corneja de la cura, dar&#237;a una gira,
pero no ten&#237;a conducente
La corneja de la cura, dar&#237;a una gira,
pero no ten&#237;a conducente
Se deslizaba ac&#225;, se deslizaba all&#225;
se fue a la zanja finalmente!

En sueco/P&#229; svenska 

Om intelligenta f&#229;glar (83)

Svenskarna tycker mycket om sm&#229;f&#229;glar, dvs f&#229;glar som bofinkar, sparvar och flugsnappare. En annan sak &#228;r det med f&#229;glar som kr&#229;kor, korpar och skator. De har f&#246;ga framg&#229;ng. S&#229; fort de n&#228;rmar sig f&#229;gelbordet b&#246;rjar folk att jaga bort dem och s&#228;ga fula ord. Ja det finns folk som till och med skjuter dem.
Det skulle de inte g&#246;ra med delfiner och schimpanser eller andra djur med lite mer utvecklat medvetande. Men de f&#229;glar jag n&#228;mnde &#228;r mycket intelligenta. En ornitologisk forskare kallar dem &#8221;flygande chimpanser&#8221;.
Jag ska ge n&#229;gra exempel ur en popul&#228;rvetenskaplig tidskrift, Illustrerad Vetenskap. De gjorde ett experiment med sex korpar. Sju av dem lyckades l&#246;sa problemet. Man h&#228;ngde lite mat p&#229; ett sn&#246;re h&#228;ngande fr&#229;n en pinne. Innan de gjorde sin uppgift tittade korparna och t&#228;nkte hur de skulle kunna l&#246;sa uppgiften. Sen satt de sig p&#229; pinnen. Med en fot tog de en bit sn&#246;re, lyfte upp det och satt fast det under den andra foten. De gjorde om den h&#228;r processen tills de kunde &#228;ta.
Ett annat exempel. Det &#228;r inte m&#168;&#229;jnga djur som f&#246;rst&#229;r att det &#228;r sig sj&#228;lva de ser n&#228;r de tittar i en spegel. Men skator vet det. Man satte gula prickar p&#229; br&#246;stet under n&#228;bben p&#229; n&#229;gra skator. F&#229;glarna b&#246;rjade omedelbart f&#246;rs&#246;ka f&#229; bort dem. N&#228;r de satt svarta punkter p&#229; dem s&#229; gjorde de det inte. Det &#228;r inga dumskallar, f&#229;glar som g&#246;r s&#229;na saker.
Och det inte av en h&#228;ndelse som den gamla nordiska religionen gav en betydelsefull roll &#229;t korparna Hugin och Munin. De hj&#228;lpte Oden, gudarnas ledare, att veta vad som h&#228;nde i v&#228;rlden.</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Alumnos preguntones (83)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1797016.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt; Ya he puesto un episodio con humor de mi tiempo como profesor, n&#250;mero ocho, pero voy a poner un poco m&#225;s y aqu&#237; viene dos de los puntos culminantes. Ahora voy a rastrillar la arena para Katja y Vilhelm. La primera historia muestra que importante es escuchar lo que dicen los alumnos. La otra muestra que importante es tener por lo menos un poco en la cabeza si eres alumno. Era as&#237;. Ten&#237;a una clase bastante ca&#243;tica. Todos ped&#237;an ayuda y yo corr&#237;a aca y all&#225; entre los alumnos (eran 30), tratando de explicar cosas. Entonces Katja me pregunt&#243; algo, que no o&#237;a muy bien. Pensando que era otro alumno que quer&#237;a ayuda le respond&#237;: &#8220;Espera un minuto, y te ayudar&#233;&#8221;. Entonces vino una carcajada. Yo no comprend&#237;a por qu&#233;. No hasta que me explicaran que ella me hab&#237;a preguntado: &#8220;&#191;Puedo ir al retrete?&#8221; &#201;rase una vez cuando discutimos la Uni&#243;n Europea. Es un asunto que puede ser muy aburrido, y quer&#237;a mezclarlo con un poco de un libro que hab&#237;a le&#237;do. El libro se llama Europa somos los todos, de un autor que se llama Herman Lindquist, que escribe muy bien de estas cosas. &#161;Tambi&#233;n ha escrito un libro que trata de Espa&#241;a! Se discute all&#237; que la gente en pa&#237;ses vecinos muy frecuente cuentan chistes de unos y otros. Los suecos sobre los noruegos, los espa&#241;oles sobre los portugueses, todo sin que alguien crea que es la verdad. Los franceses se burlan de los belgas. Herman cuenta una historia de dos personas que se encuentran en un bar en Francia. El uno dice: &#8220;Quiere escuchar una historia belga? Es muy buena.&#8221; El otro dice: &#8220;Por favor, &#161;soy belga yo!&#8221; &#8220;S&#237;, pero puedo cont&#225;rsela dos veces&#8221;, responde el uno. Esta historia contaba a los alumnos. Todos se re&#237;an. Entonces Wilhelm, un hijo que no ten&#237;a todas las cabras en casa, pregunt&#243;, con cara vac&#237;a: &#8220;Gert, puedes contarme la historia otra vez, no comprend&#237;a el elemento de inter&#233;s&#8230;..&#8221;. El resto de la clase explot&#243;, carcajadas y carcajadas. Pero Wilhelm parec&#237;a muy desdichado.

En sueco/P&#229; svenska

Fr&#229;gvisa elever (83)

Jag har redan lagt ut en episod om  humor fr&#229;n min l&#228;rartid, nummer &#229;tta, men jag kommer att l&#228;gga ut lite mer och h&#228;r kommer tv&#229; av h&#246;jdpunkterna. Nu krattar vi manegen f&#246;r Katja och Vilhelm.
Den f&#246;rsta episoden visar hu viktigt det &#228;r att lyssna p&#229; vad eleverna s&#228;ger. Den andra visar att det &#228;r viktigt att ha &#229;tminstone lite i huvet om du &#228;r elev. S&#229; h&#228;r var det. Jag hade en ganska kaotisk lektion. Alla ville ha hj&#228;lp och jag sprang hit och dit bland eleverna och f&#246;rs&#246;kte f&#246;rklara saker. D&#229; fr&#229;gade Katja n&#229;nting, som jag inte h&#246;rde s&#229; bra. Men jag t&#228;nkte att det &#228;r v&#228;l en elev till som beh&#246;ver hj&#228;lp och svarade: &#8221;V&#228;nta en minut, s&#229; ska jag hj&#228;lpa dig&#8221;. D&#229; kom det en skrattsalva. Jag f&#246;rstod inte varf&#246;r. Inte f&#246;rr&#228;n de f&#246;rklarade f&#246;r mig att hon hade fr&#229;gat mig: &#8220;F&#229;r jag g&#229; p&#229; toa?&#8221;.
Det var en g&#229;ng n&#228;r vi diskuterade EU. Det &#228;r ett &#228;mne som kan vara mycket tr&#229;kigt, och jag ville blanda det lite med saker fr&#229;n en bok jag hade l&#228;st. Boken heter Europa &#228;r vi allihopa, av en f&#246;rfattare som heter Herman Lindquist, som skriver mycket bra om s&#229;na h&#228;r saker. Han har ocks&#229; skrivit en bok om Spanien! 
Han diskuterar d&#228;r att folk i grannl&#228;nder ofta ber&#228;ttar sk&#228;mt om varandra. Svenskarna om norrm&#228;nnen, spanjorer om portugiser, allt utan att n&#229;n tror att det &#228;r sanning. Fransm&#228;nnen g&#246;r sig lustiga &#246;ver belgarna. Herman ber&#228;ttar en historia om tv&#229; personer som tr&#228;ffas i en bar. Den ene s&#228;ger: Vill ni h&#246;ra en belgarhistoria? Den andra s&#228;ger: &#8221;H&#246;r nu, jag &#228;r faktiskt belgare sj&#228;lv&#8221;. &#8221;Ja, men jag kan ta den tv&#229; g&#229;nger&#8221;, svara den ene. Den h&#228;r historian ber&#228;ttade jag f&#246;r eleverna. Alla skrattade. D&#229; fr&#229;gade Wilhelm, en gosse som inte hade alla getter hemma, med tomt ansiktsuttryck: &#8221;Gert, kan du inte ta den d&#228;r en g&#229;ng till, jag f&#246;rstod inte vitsen&#8230;.&#8221; Resten av klassen exploderade, skrattsalva p&#229; skrattsalva. Men Wilhelm verkade mycket olycklig.




</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-04T01_38_36-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-04T01_38_36-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 04 May 2009 08:36:12 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-11</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-05-04</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-05-04T01_38_36-07_00.mp3" length="1972662"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1797016.gif"/>
      <itunes:duration>164</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary> Ya he puesto un episodio con humor de mi tiempo como profesor, n&#250;mero ocho, pero voy a poner un poco m&#225;s y aqu&#237; viene dos de los puntos culminantes. Ahora voy a rastrillar la arena para Katja y Vilhelm. La primera historia muestra que importante es escuchar lo que dicen los alumnos. La otra muestra que importante es tener por lo menos un poco en la cabeza si eres alumno. Era as&#237;. Ten&#237;a una clase bastante ca&#243;tica. Todos ped&#237;an ayuda y yo corr&#237;a aca y all&#225; entre los alumnos (eran 30), tratando de explicar cosas. Entonces Katja me pregunt&#243; algo, que no o&#237;a muy bien. Pensando que era otro alumno que quer&#237;a ayuda le respond&#237;: &#8220;Espera un minuto, y te ayudar&#233;&#8221;. Entonces vino una carcajada. Yo no comprend&#237;a por qu&#233;. No hasta que me explicaran que ella me hab&#237;a preguntado: &#8220;&#191;Puedo ir al retrete?&#8221; &#201;rase una vez cuando discutimos la Uni&#243;n Europea. Es un asunto que puede ser muy aburrido, y quer&#237;a mezclarlo con un poco de un libro que hab&#237;a le&#237;do. El libro se llama Europa somos los todos, de un autor que se llama Herman Lindquist, que escribe muy bien de estas cosas. &#161;Tambi&#233;n ha escrito un libro que trata de Espa&#241;a! Se discute all&#237; que la gente en pa&#237;ses vecinos muy frecuente cuentan chistes de unos y otros. Los suecos sobre los noruegos, los espa&#241;oles sobre los portugueses, todo sin que alguien crea que es la verdad. Los franceses se burlan de los belgas. Herman cuenta una historia de dos personas que se encuentran en un bar en Francia. El uno dice: &#8220;Quiere escuchar una historia belga? Es muy buena.&#8221; El otro dice: &#8220;Por favor, &#161;soy belga yo!&#8221; &#8220;S&#237;, pero puedo cont&#225;rsela dos veces&#8221;, responde el uno. Esta historia contaba a los alumnos. Todos se re&#237;an. Entonces Wilhelm, un hijo que no ten&#237;a todas las cabras en casa, pregunt&#243;, con cara vac&#237;a: &#8220;Gert, puedes contarme la historia otra vez, no comprend&#237;a el elemento de inter&#233;s&#8230;..&#8221;. El resto de la clase explot&#243;, carcajadas y carcajadas. Pero Wilhelm parec&#237;a muy desdichado.

En sueco/P&#229; svenska

Fr&#229;gvisa elever (83)

Jag har redan lagt ut en episod om  humor fr&#229;n min l&#228;rartid, nummer &#229;tta, men jag kommer att l&#228;gga ut lite mer och h&#228;r kommer tv&#229; av h&#246;jdpunkterna. Nu krattar vi manegen f&#246;r Katja och Vilhelm.
Den f&#246;rsta episoden visar hu viktigt det &#228;r att lyssna p&#229; vad eleverna s&#228;ger. Den andra visar att det &#228;r viktigt att ha &#229;tminstone lite i huvet om du &#228;r elev. S&#229; h&#228;r var det. Jag hade en ganska kaotisk lektion. Alla ville ha hj&#228;lp och jag sprang hit och dit bland eleverna och f&#246;rs&#246;kte f&#246;rklara saker. D&#229; fr&#229;gade Katja n&#229;nting, som jag inte h&#246;rde s&#229; bra. Men jag t&#228;nkte att det &#228;r v&#228;l en elev till som beh&#246;ver hj&#228;lp och svarade: &#8221;V&#228;nta en minut, s&#229; ska jag hj&#228;lpa dig&#8221;. D&#229; kom det en skrattsalva. Jag f&#246;rstod inte varf&#246;r. Inte f&#246;rr&#228;n de f&#246;rklarade f&#246;r mig att hon hade fr&#229;gat mig: &#8220;F&#229;r jag g&#229; p&#229; toa?&#8221;.
Det var en g&#229;ng n&#228;r vi diskuterade EU. Det &#228;r ett &#228;mne som kan vara mycket tr&#229;kigt, och jag ville blanda det lite med saker fr&#229;n en bok jag hade l&#228;st. Boken heter Europa &#228;r vi allihopa, av en f&#246;rfattare som heter Herman Lindquist, som skriver mycket bra om s&#229;na h&#228;r saker. Han har ocks&#229; skrivit en bok om Spanien! 
Han diskuterar d&#228;r att folk i grannl&#228;nder ofta ber&#228;ttar sk&#228;mt om varandra. Svenskarna om norrm&#228;nnen, spanjorer om portugiser, allt utan att n&#229;n tror att det &#228;r sanning. Fransm&#228;nnen g&#246;r sig lustiga &#246;ver belgarna. Herman ber&#228;ttar en historia om tv&#229; personer som tr&#228;ffas i en bar. Den ene s&#228;ger: Vill ni h&#246;ra en belgarhistoria? Den andra s&#228;ger: &#8221;H&#246;r nu, jag &#228;r faktiskt belgare sj&#228;lv&#8221;. &#8221;Ja, men jag kan ta den tv&#229; g&#229;nger&#8221;, svara den ene. Den h&#228;r historian ber&#228;ttade jag f&#246;r eleverna. Alla skrattade. D&#229; fr&#229;gade Wilhelm, en gosse som inte hade alla getter hemma, med tomt ansiktsuttryck: &#8221;Gert, kan du inte ta den d&#228;r en g&#229;ng till, jag f&#246;rstod inte vitsen&#8230;.&#8221; Resten av klassen exploderade, skrattsalva p&#229; skrattsalva. Men Wilhelm verkade mycket olycklig.




</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>La vida pol&#237;tica actual en Suecia (82) </title>
      <description>
Como en otros pa&#237;ses estos d&#237;as estamos afectados de la CRISIS. Pero en contra de lo que suele pasar en un pa&#237;s en crisis el gobierno en poder tiene m&#225;s y m&#225;s  simpatiz&#225;ntes. 
El gobierno en poder es una alianza entre cuatro partidos. Un partido grande Moderaterna (conservador) y tres partidos peque&#241;os. Moderaterna ha cambiado su pol&#237;tica anterior que favorec&#237;a m&#225;s a los ricos. Ahora el primer ministro (moderat) habla de su partido como el partido nuevo para trabajadores. El ministro de Econom&#237;a goza de gran confianza aunque tenga coleta y anillo en una oreja. Y creo que es porque son hombres. En un tiempo de crisis parece que la gente conf&#237;a m&#225;s en partidos gobernados por hombres (yo s&#233; que no es pol&#237;ticamente correcto, pero no hago caso de esto). Un problema para los partidos en la alianza es que hay dos partidos que han ca&#237;do bajo el limite para participar en el parlamento (4 %). Hay un tipo de canibalismo pol&#237;tico en la alianza, moderaterna comen dos de los otros partidos aliados. 
Bueno, &#191;que pasa con la oposici&#243;n? All&#237; hay tres partidos. El partido socialista (Socialdemokraterna) el partido verde y la izquierda. La l&#237;der del partido socialista, Mona Sahlin, trataba de formar una alianza, como los partidos del gobierno, pero lo hac&#237;a sin refinamiento pol&#237;tico y el resultado fue como era de esperar &#8211; mal. En las investigaciones de opini&#243;n Mona pierde m&#225;s y m&#225;s en popularidad. 
Su carrera es un cat&#225;strofe lleno de chanchullo y trampas. Aqu&#237; puedo dar solo unos ejemplos de lo que ha hecho. 
Voy a empezar con contar que no fue la primera elecci&#243;n cuando eligieron l&#237;der del partido socialista. Vino en cuarto lugar &#8211; los otros (o mejor las otras) dec&#237;an que no. 
Mona ha tenido aya sin pagar cotizaci&#243;n patronal. Ha dejado pagar para su derecho de tener tele (aunque diga que es &#8220;chulo&#8221; pagar impuestos). Iba en su coche a pesar de que no tuviera permiso de hacerlo. Usaba su tarjeta bancaria estatal para compras privadas (era vicie primer ministro), gastaba muchos miles de coronas. Un tipo de chocolate, Toblerone, daba nombre a lo todo. S&#237;, dios m&#237;o, cuantas cosas que hay&#8230;&#8230; Aqu&#237; viene m&#225;s. 
Despu&#233;s de esto tom&#243; &#8220;timeout&#8221;. En una alocuci&#243;n a la naci&#243;n trataba enga&#241;ar a la gente. Seg&#250;n ella no estaba descuidado con la pol&#237;tica y sus hijos (no s&#233; que los hijos ten&#237;an que ver con esto). Dec&#237;a que no era deshonesta. No mucho tiempo despu&#233;s de esto ten&#237;a 32 multas por estacionamiento indebido sin pagar. Olvidaba pagar 30.000 en cuota a ingresar (&#161; es chulo pagar impuestos&#8230;. &#161;). Despu&#233;s de los atentados terroristas en Nueva York 2001 ella y otra ministra vistieron con velos y fueron a una mezquita en Estocolmo, nosotros los suecos no comprendemos por qu&#233;. Aqu&#237; hay un enlace en sueco, donde se cuenta un poco de sus bravatas: 
http://bubblare.se/movie/mona_fifflar 
Los otros dos partidos en la oposici&#243;n son los verdes y los izquierdistas. Son dos peque&#241;os partidos. 
Esto es un poco de lo que pasa en nuestra vida pol&#237;tica en Suecia.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-04T01_29_52-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-04T01_29_52-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 04 May 2009 08:27:09 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-05-04</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-05-04T01_29_52-07_00.mp3" length="3016515"/>
      <itunes:duration>251</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Como en otros pa&#237;ses estos d&#237;as estamos afectados de la CRISIS. Pero en contra de lo que suele pasar en un pa&#237;s en crisis el gobierno en poder tiene m&#225;s y m&#225;s  simpatiz&#225;ntes. 
El gobierno en poder es una alianza entre cuatro partidos. Un partido grande Moderaterna (conservador) y tres partidos peque&#241;os. Moderaterna ha cambiado su pol&#237;tica anterior que favorec&#237;a m&#225;s a los ricos. Ahora el primer ministro (moderat) habla de su partido como el partido nuevo para trabajadores. El ministro de Econom&#237;a goza de gran confianza aunque tenga coleta y anillo en una oreja. Y creo que es porque son hombres. En un tiempo de crisis parece que la gente conf&#237;a m&#225;s en partidos gobernados por hombres (yo s&#233; que no es pol&#237;ticamente correcto, pero no hago caso de esto). Un problema para los partidos en la alianza es que hay dos partidos que han ca&#237;do bajo el limite para participar en el parlamento (4 %). Hay un tipo de canibalismo pol&#237;tico en la alianza, moderaterna comen dos de los otros partidos aliados. 
Bueno, &#191;que pasa con la oposici&#243;n? All&#237; hay tres partidos. El partido socialista (Socialdemokraterna) el partido verde y la izquierda. La l&#237;der del partido socialista, Mona Sahlin, trataba de formar una alianza, como los partidos del gobierno, pero lo hac&#237;a sin refinamiento pol&#237;tico y el resultado fue como era de esperar &#8211; mal. En las investigaciones de opini&#243;n Mona pierde m&#225;s y m&#225;s en popularidad. 
Su carrera es un cat&#225;strofe lleno de chanchullo y trampas. Aqu&#237; puedo dar solo unos ejemplos de lo que ha hecho. 
Voy a empezar con contar que no fue la primera elecci&#243;n cuando eligieron l&#237;der del partido socialista. Vino en cuarto lugar &#8211; los otros (o mejor las otras) dec&#237;an que no. 
Mona ha tenido aya sin pagar cotizaci&#243;n patronal. Ha dejado pagar para su derecho de tener tele (aunque diga que es &#8220;chulo&#8221; pagar impuestos). Iba en su coche a pesar de que no tuviera permiso de hacerlo. Usaba su tarjeta bancaria estatal para compras privadas (era vicie primer ministro), gastaba muchos miles de coronas. Un tipo de chocolate, Toblerone, daba nombre a lo todo. S&#237;, dios m&#237;o, cuantas cosas que hay&#8230;&#8230; Aqu&#237; viene m&#225;s. 
Despu&#233;s de esto tom&#243; &#8220;timeout&#8221;. En una alocuci&#243;n a la naci&#243;n trataba enga&#241;ar a la gente. Seg&#250;n ella no estaba descuidado con la pol&#237;tica y sus hijos (no s&#233; que los hijos ten&#237;an que ver con esto). Dec&#237;a que no era deshonesta. No mucho tiempo despu&#233;s de esto ten&#237;a 32 multas por estacionamiento indebido sin pagar. Olvidaba pagar 30.000 en cuota a ingresar (&#161; es chulo pagar impuestos&#8230;. &#161;). Despu&#233;s de los atentados terroristas en Nueva York 2001 ella y otra ministra vistieron con velos y fueron a una mezquita en Estocolmo, nosotros los suecos no comprendemos por qu&#233;. Aqu&#237; hay un enlace en sueco, donde se cuenta un poco de sus bravatas: 
http://bubblare.se/movie/mona_fifflar 
Los otros dos partidos en la oposici&#243;n son los verdes y los izquierdistas. Son dos peque&#241;os partidos. 
Esto es un poco de lo que pasa en nuestra vida pol&#237;tica en Suecia.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Un colegio sin papel (81) </title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781204.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
Cuando las computadoras hac&#237;an su entrada se dec&#237;a el uso de ellas har&#237;a que la sociedad no necesitara papeles (por lo menos no tantos). 
Cuando ve a mi mujer, profesora de hogar, sentada entre montones de papeles, producidos con computadoras, comprendo que no es la verdad. 
Las computadoras en combinaci&#243;n con una cultura de indemnizaci&#243;n ha hecho que los profesores vadean en &#8211; papeles. Y hoy parece m&#225;s importante medir los conocimientos de los alumnos que d&#225;rselos. 
Cuando empec&#233; mi trabajo como profesor, lo m&#225;s importante era ense&#241;ar bien y dar buenos conocimientos a los alumnos. Discut&#237;amos entre profesores con las mismas asignaturas modos de perfeccionar la ense&#241;anza. Y adem&#225;s, los profesores que ven&#237;an de los seminarios sab&#237;an sus asignaturas. (Y amigos no me quejo porque soy viejo, van a reformar los seminarios a causa de la mala educaci&#243;n  all&#237;).  Los seminarios suecos son una cat&#225;strophe. Antes estudi&#225;bamos en la universidad (los profesores de mi nivel) para obtener conocimientos y despu&#233;s un a&#241;o en el seminario para lo pedag&#243;gico. Ahora estudian lo todo en el seminario y es una locura. 
En el colegio donde mi mujer trabaja han introducido una red digital para poner notas y observaci&#243;nes del progreso y no s&#233; lo todo. Los profesores tienen que escribir ensayos sobre un mont&#243;n de cosas. Armado con 30 &#8211; 35 papeles, uno o dos por asignatura, van a discutir una hora o dos con el alumno y sus padres. 
&#161;Y d&#243;nde toma el profesor el tiempo para hacer todo esto? De la preparaci&#243;n de las clases, claro, porque los l&#237;deres de los colegios en Suecia parecen m&#225;s interesados en cifras y tonter&#237;as, y no si los profesores preparan sus clases bien para que los alumnos tengan conocimientos buenos. 
Medir o ense&#241;ar, esta es la pregunta&#8230;.. 

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T07_33_06-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T07_33_06-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 14:30:42 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-28T07_33_06-07_00.mp3" length="1665462"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781204.gif"/>
      <itunes:duration>138</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Cuando las computadoras hac&#237;an su entrada se dec&#237;a el uso de ellas har&#237;a que la sociedad no necesitara papeles (por lo menos no tantos). 
Cuando ve a mi mujer, profesora de hogar, sentada entre montones de papeles, producidos con computadoras, comprendo que no es la verdad. 
Las computadoras en combinaci&#243;n con una cultura de indemnizaci&#243;n ha hecho que los profesores vadean en &#8211; papeles. Y hoy parece m&#225;s importante medir los conocimientos de los alumnos que d&#225;rselos. 
Cuando empec&#233; mi trabajo como profesor, lo m&#225;s importante era ense&#241;ar bien y dar buenos conocimientos a los alumnos. Discut&#237;amos entre profesores con las mismas asignaturas modos de perfeccionar la ense&#241;anza. Y adem&#225;s, los profesores que ven&#237;an de los seminarios sab&#237;an sus asignaturas. (Y amigos no me quejo porque soy viejo, van a reformar los seminarios a causa de la mala educaci&#243;n  all&#237;).  Los seminarios suecos son una cat&#225;strophe. Antes estudi&#225;bamos en la universidad (los profesores de mi nivel) para obtener conocimientos y despu&#233;s un a&#241;o en el seminario para lo pedag&#243;gico. Ahora estudian lo todo en el seminario y es una locura. 
En el colegio donde mi mujer trabaja han introducido una red digital para poner notas y observaci&#243;nes del progreso y no s&#233; lo todo. Los profesores tienen que escribir ensayos sobre un mont&#243;n de cosas. Armado con 30 &#8211; 35 papeles, uno o dos por asignatura, van a discutir una hora o dos con el alumno y sus padres. 
&#161;Y d&#243;nde toma el profesor el tiempo para hacer todo esto? De la preparaci&#243;n de las clases, claro, porque los l&#237;deres de los colegios en Suecia parecen m&#225;s interesados en cifras y tonter&#237;as, y no si los profesores preparan sus clases bien para que los alumnos tengan conocimientos buenos. 
Medir o ense&#241;ar, esta es la pregunta&#8230;.. 

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Una visita de Jap&#243;n (80) </title>
      <description>
Este pas&#243; cuando estudiaba en Uppsala. Viv&#237;a en una peque&#241;a habitaci&#243;n en un corredor para estudiantes. Una ma&#241;ana, muy temprano, son&#243; el timbre y me fui para abrir. Afuera estaba mi amigo Fred con un joven japon&#233;s. Fred dijo: Este joven japon&#233;s iba en coche conmigo de G&#228;vle. &#191;Puedes darle alojamiento una noche en la antec&#225;mara? Esto fue el comienzo de un episodio con complicaciones. El hombre se llamaba Yama y ten&#237;a 18 a&#241;os y era hijo de un famoso arquitecto japon&#233;s. Dorm&#237;a varias noches en la cama de la antec&#225;mara. Despu&#233;s pod&#237;a disponer una habitaci&#243;n de un estudiante que vivi&#243; un per&#237;odo en otro sitio. Poco a poco se estableci&#243; en Suecia, encontraba trabajo y se cas&#243; con una chica sueca. Viv&#237;a con ella en un cuarto en la ciudad. Perd&#237;amos el contacto y yo no pensaba mucho en &#233;l. Entonces, un d&#237;a son&#243; el timbre, y afuera estaba Yama. Me pregunt&#243; si pod&#237;a vivir en la antec&#225;mara otra vez. Estaba en camino a Jap&#243;n. Pero, le pregunt&#233;, &#191;no est&#225;s casado? Me explicaba que su mujer no quer&#237;a vivir m&#225;s con &#233;l, y cosas as&#237;. Poco a poco comprend&#237;a que &#233;l ten&#237;a problemas con la salud mental. Me contaba que hab&#237;a empezado Aikido, el deporte con espada japonesa. Evidentemente el profesor le hab&#237;a metido en la cabeza que un hombre japon&#233;s no deb&#237;a obedecer las &#243;rdenes de una mujer. De esta manera, se hab&#237;a complicado la vida porque un matrimonio en Suecia no es como lo de Jap&#243;n. Todo se desarrollaba en una pesadilla. O&#237;a m&#250;sico Zen en las ruedas de los coches y una noche tom&#243; la espada de Aikido y se puso a correr en la autopista hacia Estocolmo. Hab&#237;a hecho la mitad de la distancia cuando la polic&#237;a le capturaron (Alguien les hubo llamado explicando que hab&#237;a visto a un japon&#233;s corriendo en la autopista con una espada en la mano&#8230;..). La polic&#237;a le entregaron a Uller&#229;ker, un manicomio afuera de Uppsala. Estaba all&#237; unos d&#237;as, pero despu&#233;s le consideraban bastante normal para estar en casa. Un d&#237;a habl&#243; conmigo de gente que viv&#237;an en el corredor arriba y que hab&#237;an puesto puntos radioactivos en &#233;l para poder dirigirle y controlarle. Todo me parec&#237;a totalmente loco y llam&#233; a Uller&#229;ker para pedir ayuda, porque esto no era normal. Pero el m&#233;dico all&#237; me inform&#243; de que los l&#237;mites de lo que es normal son mucho m&#225;s anchos para un m&#233;dico all&#237; que lo es para una persona normal. Y me pidi&#243; que tratara de soportar los molestias hasta que Yama se fuera a Jap&#243;n. Dec&#237;a que Yama ten&#237;a un s&#237;ndrome t&#237;pico para refugiados con paranoia y cosas as&#237;, y que pueda desaparecer en Jap&#243;n en su ambiente normal. Bueno, vino el d&#237;a cuando recibio el dinero para su viaje a Jap&#243;n. Se fue para comprar billetes, pero volvi&#243; despu&#233;s de media hora sin billetes. Me quedar&#233; aqu&#237;, dijo. Entonces explot&#233; y grit&#233;: &#161;Vete a la agencia de viajes y c&#243;mprate billetes, si no, te echar&#233; en la calle en seguida! Desapareci&#243; inmediatamente y volvi&#243; con los billetes disculp&#225;ndose de que tuviera miedo estar entre gente en la ciudad. El d&#237;a cuando regres&#243; a Jap&#243;n me dio su c&#225;mara de marca Minolta para pagarme por la molestia. Y cuando encontr&#233; a un amigo suyo unos meses m&#225;s tarde me cont&#243; que Yama estaba totalmente normal en Jap&#243;n.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T07_29_49-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T07_29_49-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 14:25:40 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-28T07_29_49-07_00.mp3" length="4326739"/>
      <itunes:duration>270</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Este pas&#243; cuando estudiaba en Uppsala. Viv&#237;a en una peque&#241;a habitaci&#243;n en un corredor para estudiantes. Una ma&#241;ana, muy temprano, son&#243; el timbre y me fui para abrir. Afuera estaba mi amigo Fred con un joven japon&#233;s. Fred dijo: Este joven japon&#233;s iba en coche conmigo de G&#228;vle. &#191;Puedes darle alojamiento una noche en la antec&#225;mara? Esto fue el comienzo de un episodio con complicaciones. El hombre se llamaba Yama y ten&#237;a 18 a&#241;os y era hijo de un famoso arquitecto japon&#233;s. Dorm&#237;a varias noches en la cama de la antec&#225;mara. Despu&#233;s pod&#237;a disponer una habitaci&#243;n de un estudiante que vivi&#243; un per&#237;odo en otro sitio. Poco a poco se estableci&#243; en Suecia, encontraba trabajo y se cas&#243; con una chica sueca. Viv&#237;a con ella en un cuarto en la ciudad. Perd&#237;amos el contacto y yo no pensaba mucho en &#233;l. Entonces, un d&#237;a son&#243; el timbre, y afuera estaba Yama. Me pregunt&#243; si pod&#237;a vivir en la antec&#225;mara otra vez. Estaba en camino a Jap&#243;n. Pero, le pregunt&#233;, &#191;no est&#225;s casado? Me explicaba que su mujer no quer&#237;a vivir m&#225;s con &#233;l, y cosas as&#237;. Poco a poco comprend&#237;a que &#233;l ten&#237;a problemas con la salud mental. Me contaba que hab&#237;a empezado Aikido, el deporte con espada japonesa. Evidentemente el profesor le hab&#237;a metido en la cabeza que un hombre japon&#233;s no deb&#237;a obedecer las &#243;rdenes de una mujer. De esta manera, se hab&#237;a complicado la vida porque un matrimonio en Suecia no es como lo de Jap&#243;n. Todo se desarrollaba en una pesadilla. O&#237;a m&#250;sico Zen en las ruedas de los coches y una noche tom&#243; la espada de Aikido y se puso a correr en la autopista hacia Estocolmo. Hab&#237;a hecho la mitad de la distancia cuando la polic&#237;a le capturaron (Alguien les hubo llamado explicando que hab&#237;a visto a un japon&#233;s corriendo en la autopista con una espada en la mano&#8230;..). La polic&#237;a le entregaron a Uller&#229;ker, un manicomio afuera de Uppsala. Estaba all&#237; unos d&#237;as, pero despu&#233;s le consideraban bastante normal para estar en casa. Un d&#237;a habl&#243; conmigo de gente que viv&#237;an en el corredor arriba y que hab&#237;an puesto puntos radioactivos en &#233;l para poder dirigirle y controlarle. Todo me parec&#237;a totalmente loco y llam&#233; a Uller&#229;ker para pedir ayuda, porque esto no era normal. Pero el m&#233;dico all&#237; me inform&#243; de que los l&#237;mites de lo que es normal son mucho m&#225;s anchos para un m&#233;dico all&#237; que lo es para una persona normal. Y me pidi&#243; que tratara de soportar los molestias hasta que Yama se fuera a Jap&#243;n. Dec&#237;a que Yama ten&#237;a un s&#237;ndrome t&#237;pico para refugiados con paranoia y cosas as&#237;, y que pueda desaparecer en Jap&#243;n en su ambiente normal. Bueno, vino el d&#237;a cuando recibio el dinero para su viaje a Jap&#243;n. Se fue para comprar billetes, pero volvi&#243; despu&#233;s de media hora sin billetes. Me quedar&#233; aqu&#237;, dijo. Entonces explot&#233; y grit&#233;: &#161;Vete a la agencia de viajes y c&#243;mprate billetes, si no, te echar&#233; en la calle en seguida! Desapareci&#243; inmediatamente y volvi&#243; con los billetes disculp&#225;ndose de que tuviera miedo estar entre gente en la ciudad. El d&#237;a cuando regres&#243; a Jap&#243;n me dio su c&#225;mara de marca Minolta para pagarme por la molestia. Y cuando encontr&#233; a un amigo suyo unos meses m&#225;s tarde me cont&#243; que Yama estaba totalmente normal en Jap&#243;n.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Cortar le&#241;a (79)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781174.bmp" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
Cortar le&#241;a y ponerla  en la le&#241;era, &#191;hay algo m&#225;s saludable para un hombre estresado? Con los p&#225;jaros cantando en los abedules y los abetos. Me inclino que pensar que es as&#237;, por lo menos para mi.
Hemos talado unos abetos en nuestro terreno. Mi vecino los ha cortado en piezas de 30 cent&#237;metros de tama&#241;o.Y ahora es mi trabajo encargarme del resto con el hacha. Lo hago en etapas para evitar problemas con la fibrilaci&#243;n.
Es la le&#241;a de tres &#225;rboles no demasiado grandes. Ya he cortado casi la mitad del mont&#243;n de le&#241;a. 
Pienso en mis t&#237;os que trabajaban en el bosque cortando &#225;rboles de tama&#241;o notable. He visto fotos de ellos estando a las rodillas en nieve en el invierno. Ten&#237;an una sierra para dos, un tronz&#243;n. Todo hacc&#237;an manualmente, no hab&#237;a sierras de motor u otras novedades. 
Pero aunqu&#233; ten&#237;a un trabajo duro uno de ellos viv&#237;a hasta que tuviera 93 a&#241;os.
Tengo que informaros que donde vivimos est&#225; el punto m&#225;s alto de la urbanisaci&#243;n. En frente de mi hay una roca y con un poco de fantas&#237;a uno puede imaginarse los cazadores de focas que probablemente viv&#237;an aqu&#237; en este tiempo. Sentado en la roca con piezas de higado crudo en las manos y la sangre corriendo a lo largo de los brazos. Entonces este terreno era una isla rodeada del mar.
Unos pocos kil&#243;meteros de aqu&#237; hay un sitio investigado de arque&#243;logos. Se llama Vr&#229;. Han encontrado restos de una residencia all&#237;. Cuando viv&#237;a hombres all&#237;, hace 6.000 a&#241;os, hubo un clima mejor. Han encontrado granos de uva en los pedazos de cer&#225;mica.
Al otro lado de la carretera un profesor y sus clases han construido casas de este tiempo de ramajes y arcilla.
Alrededor de nuestra lote de tierra hay tumbas de per&#237;odos diferentes. Solo son de piedras en montones. Hay dos m&#225;s grandes de un di&#225;metro de 5-6 metros y nueve m&#225;s peque&#241;o de un di&#225;metro de 2-3 metros. S&#237;, vivimos en un sitio rico de restos de historia.

Aqu&#237; hay un tronz&#243;n: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Corta_tueros_con_tronz%C3%B3n.jpg

En sueco/P&#229; svenska

Hugga ved (79)

Hugga ved och l&#228;gga den i vedskjulet, finns det n&#229;got h&#228;lsosammare f&#246;r en stressad m&#228;nniska? Med f&#229;glarna som sjunger i bj&#246;rkarna och granarna. Jag &#228;r b&#246;jd att tro att det &#228;r s&#229;, &#229;tminstone f&#246;r mig.
Vi har tagit ner n&#229;gra granar p&#229; v&#229;r tomt. Min granne har kapat dem i bitar, 30 centimeter l&#229;nga. Och nu &#228;r det mitt arbete att slutf&#246;ra resten med yxan. Det g&#246;r jag i etapper f&#246;r att undvika problem med hj&#228;rtflimmer. Det &#228;r veden fr&#229;n tre granar som inte &#228;r s&#229; stora. Jag har redan huggit halva vedh&#246;gen.
Jag t&#228;nker p&#229; mina morbr&#246;der som jobbade i skogen och tog ner tr&#228;d av anm&#228;rkningsv&#228;rd storlek. Jag har sett foton p&#229; dem n&#228;r de st&#229;r till kn&#228;na i sn&#246; p&#229; vintern. De hade en s&#229;g f&#246;r tv&#229;. Allt gjorde de f&#246;r hand, det fanns inte motors&#229;gar och andra nymodigheter. Men &#228;ven om de hade ett h&#229;rt arbete s&#229; levde en av dem tills han var 93 &#229;r.
Jag m&#229;ste upplysa er om att d&#228;r vi bor &#228;r h&#246;gsta punkten
i sommarstugeomr&#229;det. Framf&#246;r mig har jag en klippa och med lite fantasi kan man f&#246;rest&#228;lla sig s&#228;lj&#228;garna som antagligen bodde h&#228;r p&#229; den h&#228;r f&#246;rr i tiden. Sittande p&#229; berget med bitar av r&#229; lever i h&#228;nderna och blodet rinnande utmed armarna. D&#229; var den h&#228;r tomten en &#246; omgiven av hav.
N&#229;gra kilometer h&#228;rifr&#229;n finns en plats som unders&#246;kts av arkeologer. Den heter Vr&#229;. De har hittar rester av en bos&#228;ttning d&#228;r. N&#228;r det levde m&#228;nniskor d&#228;r, f&#246;r c:a 6000 &#229;r sen, var det ett mildare klimat. Man har hittar druvk&#228;rnor i kruksk&#228;rvorna. P&#229; andra sidan v&#228;gen har en l&#228;rare och hans klasser byggt hus fr&#229;n den h&#228;r tiden av kvistar och lera. 
Runt v&#229;r tomt finns gravar fr&#229;n olika perioder. De best&#229;r bara av stenh&#246;gar. Det finns tv&#229; st&#246;rre med en diameter p&#229; 5-6 meter och nio mindre med 2-3 meters diameter. Ja, vi bor p&#229; en plats rik p&#229; historiska l&#228;mningar.



H&#228;r finns en &#8220;tv&#229;manss&#229;g&#8221;: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Corta_tueros_con_tronz%C3%B3n.jpg



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T07_25_22-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T07_25_22-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 14:22:14 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-11</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-28T07_25_22-07_00.mp3" length="2030027"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781174.bmp"/>
      <itunes:duration>169</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Cortar le&#241;a y ponerla  en la le&#241;era, &#191;hay algo m&#225;s saludable para un hombre estresado? Con los p&#225;jaros cantando en los abedules y los abetos. Me inclino que pensar que es as&#237;, por lo menos para mi.
Hemos talado unos abetos en nuestro terreno. Mi vecino los ha cortado en piezas de 30 cent&#237;metros de tama&#241;o.Y ahora es mi trabajo encargarme del resto con el hacha. Lo hago en etapas para evitar problemas con la fibrilaci&#243;n.
Es la le&#241;a de tres &#225;rboles no demasiado grandes. Ya he cortado casi la mitad del mont&#243;n de le&#241;a. 
Pienso en mis t&#237;os que trabajaban en el bosque cortando &#225;rboles de tama&#241;o notable. He visto fotos de ellos estando a las rodillas en nieve en el invierno. Ten&#237;an una sierra para dos, un tronz&#243;n. Todo hacc&#237;an manualmente, no hab&#237;a sierras de motor u otras novedades. 
Pero aunqu&#233; ten&#237;a un trabajo duro uno de ellos viv&#237;a hasta que tuviera 93 a&#241;os.
Tengo que informaros que donde vivimos est&#225; el punto m&#225;s alto de la urbanisaci&#243;n. En frente de mi hay una roca y con un poco de fantas&#237;a uno puede imaginarse los cazadores de focas que probablemente viv&#237;an aqu&#237; en este tiempo. Sentado en la roca con piezas de higado crudo en las manos y la sangre corriendo a lo largo de los brazos. Entonces este terreno era una isla rodeada del mar.
Unos pocos kil&#243;meteros de aqu&#237; hay un sitio investigado de arque&#243;logos. Se llama Vr&#229;. Han encontrado restos de una residencia all&#237;. Cuando viv&#237;a hombres all&#237;, hace 6.000 a&#241;os, hubo un clima mejor. Han encontrado granos de uva en los pedazos de cer&#225;mica.
Al otro lado de la carretera un profesor y sus clases han construido casas de este tiempo de ramajes y arcilla.
Alrededor de nuestra lote de tierra hay tumbas de per&#237;odos diferentes. Solo son de piedras en montones. Hay dos m&#225;s grandes de un di&#225;metro de 5-6 metros y nueve m&#225;s peque&#241;o de un di&#225;metro de 2-3 metros. S&#237;, vivimos en un sitio rico de restos de historia.

Aqu&#237; hay un tronz&#243;n: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Corta_tueros_con_tronz%C3%B3n.jpg

En sueco/P&#229; svenska

Hugga ved (79)

Hugga ved och l&#228;gga den i vedskjulet, finns det n&#229;got h&#228;lsosammare f&#246;r en stressad m&#228;nniska? Med f&#229;glarna som sjunger i bj&#246;rkarna och granarna. Jag &#228;r b&#246;jd att tro att det &#228;r s&#229;, &#229;tminstone f&#246;r mig.
Vi har tagit ner n&#229;gra granar p&#229; v&#229;r tomt. Min granne har kapat dem i bitar, 30 centimeter l&#229;nga. Och nu &#228;r det mitt arbete att slutf&#246;ra resten med yxan. Det g&#246;r jag i etapper f&#246;r att undvika problem med hj&#228;rtflimmer. Det &#228;r veden fr&#229;n tre granar som inte &#228;r s&#229; stora. Jag har redan huggit halva vedh&#246;gen.
Jag t&#228;nker p&#229; mina morbr&#246;der som jobbade i skogen och tog ner tr&#228;d av anm&#228;rkningsv&#228;rd storlek. Jag har sett foton p&#229; dem n&#228;r de st&#229;r till kn&#228;na i sn&#246; p&#229; vintern. De hade en s&#229;g f&#246;r tv&#229;. Allt gjorde de f&#246;r hand, det fanns inte motors&#229;gar och andra nymodigheter. Men &#228;ven om de hade ett h&#229;rt arbete s&#229; levde en av dem tills han var 93 &#229;r.
Jag m&#229;ste upplysa er om att d&#228;r vi bor &#228;r h&#246;gsta punkten
i sommarstugeomr&#229;det. Framf&#246;r mig har jag en klippa och med lite fantasi kan man f&#246;rest&#228;lla sig s&#228;lj&#228;garna som antagligen bodde h&#228;r p&#229; den h&#228;r f&#246;rr i tiden. Sittande p&#229; berget med bitar av r&#229; lever i h&#228;nderna och blodet rinnande utmed armarna. D&#229; var den h&#228;r tomten en &#246; omgiven av hav.
N&#229;gra kilometer h&#228;rifr&#229;n finns en plats som unders&#246;kts av arkeologer. Den heter Vr&#229;. De har hittar rester av en bos&#228;ttning d&#228;r. N&#228;r det levde m&#228;nniskor d&#228;r, f&#246;r c:a 6000 &#229;r sen, var det ett mildare klimat. Man har hittar druvk&#228;rnor i kruksk&#228;rvorna. P&#229; andra sidan v&#228;gen har en l&#228;rare och hans klasser byggt hus fr&#229;n den h&#228;r tiden av kvistar och lera. 
Runt v&#229;r tomt finns gravar fr&#229;n olika perioder. De best&#229;r bara av stenh&#246;gar. Det finns tv&#229; st&#246;rre med en diameter p&#229; 5-6 meter och nio mindre med 2-3 meters diameter. Ja, vi bor p&#229; en plats rik p&#229; historiska l&#228;mningar.



H&#228;r finns en &#8220;tv&#229;manss&#229;g&#8221;: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Corta_tueros_con_tronz%C3%B3n.jpg



</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Fibrilaci&#243;n (78)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781163.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Ha sufrido de problemas con el coraz&#243;n toda mi vida de adulto. Mi madre ten&#237;a los mismos problemas. Ella dec&#237;a que ten&#237;a latidos del coraz&#243;n. Los s&#237;ntomas son un coraz&#243;n que toca rapidamente, cansancio de los piernas a causa de mala transporte de ox&#237;geno del coraz&#243;n a las piernas y angust&#237;a.
Con el tiempo y la edad los problemas han aumentado. Estuve dos veces en el hospital. La primera vez tuve latidos de 210 por minuto. La causa era mi voluntad de hacer joging en 13 grados bajo zero arriba de una colina olvidando que tuve 62 a&#241;os&#8230;.
En el hospital encontr&#233; a un medico de Colombia. Me pregunt&#243; si algui&#233;n me hab&#237;a dado masaje. Le respond&#233; que no. Entonces me di&#243; masaje al lado derecha de mi cuello y de repente desapareci&#243; los problemas y el coraz&#243;n volvi&#243; al ritmo normal, 65 latidos por minuto. Raro. Dec&#237;a que hay un nervio all&#237; que arregla el r&#237;tmo del coraz&#243;n y el masaje hace que el coraz&#243;n tome un ritmo normal.
La otra vez no s&#233; que caus&#243; los problemas. Me despert&#237; a la una por la noche por culpa de los latidos. A la una fu&#237; al medico, el me remiti&#243; a un hospital con m&#225;s recursos. All&#237; me pusieron en una cama con tubos flexibles con conecci&#243;n de un aparato que med&#237;a el pulso, la  presi&#243;n sanguine y el transporte de ox&#237;geno.
Luego vino el medico m&#225;s hermosa que he visto en mi vida, de 25 a&#241;os o algo as&#237;, con un cuaderno en sus manos. Se puse a interrogarme. &#8220;&#191;Fuma usted?&#8221;. Pod&#237;a decir que no, porque hace siete a&#241;os que dej&#233; a fumar. &#8220;&#191;Bebe usted?&#8221; Bueno, un poco m&#225;s dificil de contestar, le respond&#237; que s&#237;, un poco, porque no podia mentir ante tal belleza. (Pero bebo un poco demasiado, esto no mencion&#233;&#8230;..)
Esta vez entend&#237; que ten&#237;a una enfermedad bastante grave. Me dieron otra pildora (ya tomo siete al d&#237;a) con la funci&#243;n de calmar el ritmo del coraz&#243;n.
Un amigo m&#237;o me contaba que el hab&#237;a participado en una conferencia de fibrilaci&#243;n. Cuando el lider de la conferencia pregunt&#243; al auditorio qu&#233; cosas que causaban fibrilaci&#243;n, mi amigo le cont&#243; que era la aspiradora. Entonces arrancaron risotadas y carcajadas. Pero he encontrado que puede ser as&#237;. Cuando trabajo con mi lavadora de alta presi&#243;n tengo los mismos problemas. Me pas&#243; hoy por ejemplo, y es lo que hace que est&#233; escribiendo un episodio en vez de lavar las barandas de la casita.

En sueco/P&#229; svenska

Hj&#228;rtflimmer (78)

Jag har lidit av problem med hj&#228;rtat hela mitt liv som vuxen. Min mamma hade samma problem. Hon sa att hon hade hj&#228;rtklappning. Symtomen &#228;r ett hj&#228;rta som sl&#229;r mycket snabbt, tr&#246;tthetsk&#228;nsla i benen p g a d&#229;lig syretransport fr&#229;n hj&#228;rtat till benen och &#229;ngest.
Med tiden och &#229;ldern har problemen tilltagit. Jag var p&#229; sjukhus tv&#229; g&#229;nger. F&#246;rsta g&#229;ngen hade jag 21 slag per minut. Anledningen var att jag ville jogga i 13 minusgrader uppf&#246;r en backe och gl&#246;mde att jag var 62 &#229;r&#8230;
P&#229; sjukhuset tr&#228;ffade jag en l&#228;kare fr&#229;n Colombia. Han fr&#229;gade om n&#229;n hade gett mig massage. Jag svarade nej. D&#229; gav han mig massage p&#229; h&#246;gra sidan av halsen och pl&#246;tsligt f&#246;rsvann problemen och hj&#228;rtat &#229;tergick till normal rytm, 65 slag i minuten. Konstigt. Han sa att det finns en nerv d&#228;r som reglerar hj&#228;rtrytmen och massagen g&#246;r att hj&#228;rtat f&#229;r en normal rytm.
Den andra g&#229;ngen vet jag inte vad som orsakade problemen. Jag vaknade klockan ett p&#229; natten p&#229; grund av hj&#228;rtklappningen.  Klockan ett (p&#229; dagen) &#229;kte jag till l&#228;karen och han remitterade mig till ett sjukhus med st&#246;rre resurser. D&#228;r lade de mig p&#229; en s&#228;ng med plastslangar som stod i f&#246;rbindelse med en apparat som m&#228;tte puls, blodtryck och syretransport. Sen kom den snyggaste doktorn jag sett, 25 &#229;r eller s&#229;, med en anteckningsbok i handen. Hon b&#246;rjade fr&#229;ga mig: &#8221;R&#246;ker ni&#8221;? Jag kunde s&#228;ga nej, f&#246;r det var sju &#229;r sen jag slutade r&#246;ka. &#8221;Dricker ni?&#8221; Tja, det var lite sv&#229;rare att svara p&#229;, jag svarade ja, lite grand, f&#246;r jag kunde inte ljuga inf&#246;r en s&#229;n sk&#246;nhet. (Men jag dricker lite f&#246;r mycket, det ber&#228;ttade jag inte&#8230;)
Den h&#228;r g&#229;ngen f&#246;rstod jag att jag har en ganska allvarlig &#229;komma. Jag fick en ny sorts piller (jag &#228;ter redan sju om dagen) som skulle lugna ner hj&#228;rtrytmen.
En bekant till mig ber&#228;ttade att han hade varit p&#229; en f&#246;rel&#228;sning om hj&#228;rtflimmer. N&#228;r f&#246;rel&#228;sningsledaren fr&#229;gade auditoriet vilka saker som brukade utl&#246;sa hj&#228;rtflimret svarade han att det var dammsugaren. D&#229; utbr&#246;t munterhet och skrattsalvor. Men jag har uppt&#228;ckt att det kan vara s&#229;. N&#228;r jag arbetar med min h&#246;gtryckstv&#228;tt f&#229;r jag samma problem. Jag fick det t ex i dag, och det &#228;r d&#228;rf&#246;r jag sitter och skriver den h&#228;r episoden i st f att tv&#228;tta altanen vid sommarstugan.



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T07_21_57-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T07_21_57-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 14:18:27 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-11</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>audio,fibrilaci&#243;n,forsstr&#246;m,gerardo,spanish,spanska,stenhammarskolan,suecia,sverige</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-28T07_21_57-07_00.mp3" length="2594272"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781163.gif"/>
      <itunes:duration>216</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Ha sufrido de problemas con el coraz&#243;n toda mi vida de adulto. Mi madre ten&#237;a los mismos problemas. Ella dec&#237;a que ten&#237;a latidos del coraz&#243;n. Los s&#237;ntomas son un coraz&#243;n que toca rapidamente, cansancio de los piernas a causa de mala transporte de ox&#237;geno del coraz&#243;n a las piernas y angust&#237;a.
Con el tiempo y la edad los problemas han aumentado. Estuve dos veces en el hospital. La primera vez tuve latidos de 210 por minuto. La causa era mi voluntad de hacer joging en 13 grados bajo zero arriba de una colina olvidando que tuve 62 a&#241;os&#8230;.
En el hospital encontr&#233; a un medico de Colombia. Me pregunt&#243; si algui&#233;n me hab&#237;a dado masaje. Le respond&#233; que no. Entonces me di&#243; masaje al lado derecha de mi cuello y de repente desapareci&#243; los problemas y el coraz&#243;n volvi&#243; al ritmo normal, 65 latidos por minuto. Raro. Dec&#237;a que hay un nervio all&#237; que arregla el r&#237;tmo del coraz&#243;n y el masaje hace que el coraz&#243;n tome un ritmo normal.
La otra vez no s&#233; que caus&#243; los problemas. Me despert&#237; a la una por la noche por culpa de los latidos. A la una fu&#237; al medico, el me remiti&#243; a un hospital con m&#225;s recursos. All&#237; me pusieron en una cama con tubos flexibles con conecci&#243;n de un aparato que med&#237;a el pulso, la  presi&#243;n sanguine y el transporte de ox&#237;geno.
Luego vino el medico m&#225;s hermosa que he visto en mi vida, de 25 a&#241;os o algo as&#237;, con un cuaderno en sus manos. Se puse a interrogarme. &#8220;&#191;Fuma usted?&#8221;. Pod&#237;a decir que no, porque hace siete a&#241;os que dej&#233; a fumar. &#8220;&#191;Bebe usted?&#8221; Bueno, un poco m&#225;s dificil de contestar, le respond&#237; que s&#237;, un poco, porque no podia mentir ante tal belleza. (Pero bebo un poco demasiado, esto no mencion&#233;&#8230;..)
Esta vez entend&#237; que ten&#237;a una enfermedad bastante grave. Me dieron otra pildora (ya tomo siete al d&#237;a) con la funci&#243;n de calmar el ritmo del coraz&#243;n.
Un amigo m&#237;o me contaba que el hab&#237;a participado en una conferencia de fibrilaci&#243;n. Cuando el lider de la conferencia pregunt&#243; al auditorio qu&#233; cosas que causaban fibrilaci&#243;n, mi amigo le cont&#243; que era la aspiradora. Entonces arrancaron risotadas y carcajadas. Pero he encontrado que puede ser as&#237;. Cuando trabajo con mi lavadora de alta presi&#243;n tengo los mismos problemas. Me pas&#243; hoy por ejemplo, y es lo que hace que est&#233; escribiendo un episodio en vez de lavar las barandas de la casita.

En sueco/P&#229; svenska

Hj&#228;rtflimmer (78)

Jag har lidit av problem med hj&#228;rtat hela mitt liv som vuxen. Min mamma hade samma problem. Hon sa att hon hade hj&#228;rtklappning. Symtomen &#228;r ett hj&#228;rta som sl&#229;r mycket snabbt, tr&#246;tthetsk&#228;nsla i benen p g a d&#229;lig syretransport fr&#229;n hj&#228;rtat till benen och &#229;ngest.
Med tiden och &#229;ldern har problemen tilltagit. Jag var p&#229; sjukhus tv&#229; g&#229;nger. F&#246;rsta g&#229;ngen hade jag 21 slag per minut. Anledningen var att jag ville jogga i 13 minusgrader uppf&#246;r en backe och gl&#246;mde att jag var 62 &#229;r&#8230;
P&#229; sjukhuset tr&#228;ffade jag en l&#228;kare fr&#229;n Colombia. Han fr&#229;gade om n&#229;n hade gett mig massage. Jag svarade nej. D&#229; gav han mig massage p&#229; h&#246;gra sidan av halsen och pl&#246;tsligt f&#246;rsvann problemen och hj&#228;rtat &#229;tergick till normal rytm, 65 slag i minuten. Konstigt. Han sa att det finns en nerv d&#228;r som reglerar hj&#228;rtrytmen och massagen g&#246;r att hj&#228;rtat f&#229;r en normal rytm.
Den andra g&#229;ngen vet jag inte vad som orsakade problemen. Jag vaknade klockan ett p&#229; natten p&#229; grund av hj&#228;rtklappningen.  Klockan ett (p&#229; dagen) &#229;kte jag till l&#228;karen och han remitterade mig till ett sjukhus med st&#246;rre resurser. D&#228;r lade de mig p&#229; en s&#228;ng med plastslangar som stod i f&#246;rbindelse med en apparat som m&#228;tte puls, blodtryck och syretransport. Sen kom den snyggaste doktorn jag sett, 25 &#229;r eller s&#229;, med en anteckningsbok i handen. Hon b&#246;rjade fr&#229;ga mig: &#8221;R&#246;ker ni&#8221;? Jag kunde s&#228;ga nej, f&#246;r det var sju &#229;r sen jag slutade r&#246;ka. &#8221;Dricker ni?&#8221; Tja, det var lite sv&#229;rare att svara p&#229;, jag svarade ja, lite grand, f&#246;r jag kunde inte ljuga inf&#246;r en s&#229;n sk&#246;nhet. (Men jag dricker lite f&#246;r mycket, det ber&#228;ttade jag inte&#8230;)
Den h&#228;r g&#229;ngen f&#246;rstod jag att jag har en ganska allvarlig &#229;komma. Jag fick en ny sorts pil</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>En Estocolmo (77)</title>
      <description>
No me voy a la capital tan frecuentamente. Estar all&#237; me hace nervioso. Pero esta semana lo ha pasado dos veces. No es una ciudad grande pero basta para m&#237;, un hombre del campo.
En el metro me siento muy obsoleto, como un saco de papas. Todos me pasan al lado. Miran todo derecho, muy firme, no como yo de un lado a otro&#8230;. En pocas palabras: Soy un hombre del campo.
Adem&#225;s me hace deprimido. Esas cajas grandes que se llaman edificios. Llenas de gente y sin arquitectura (si uno no cuenta el funcionalismo como una forma de arquitectura &#8211; &#161;yo no lo hago!) Pero, claro, los edificios viejos en Gamla Stan (La Ciudad Vieja) me gustan. Tienen car&#225;cter y historia.
La primera vez que fui a Estocolmo fui con mi mujer y dos amigos, una pareja de Flen. El prop&#243;sito del viaje era visitar un vernissage que ten&#237;a una amiga de nosotros.
Su carrera es una maravilla. Empez&#243; a pintar hace cinco a&#241;os. De repente se puso a pintar edificios y naturaleza. Como si no hubiera hecho otra cosa. Cuando llegamos all&#225; ya hubo vendido 10 cuadros. Si quier&#233;is comprar uno de sus cuadros ten&#233;is que desembolsar 1000 &#8364;. Despu&#233;s fuimos a un restaurante estadounidense para comer un biftec.
Si quier&#233;is mirar sus cuadros lo hag&#225;is aqu&#237;:
http://www.lenafredriksson.se/
A veces quiero sentirme un poco menos anticuado que lo normal. Particpar en un curso organizado de Adobe, &#191;tal vez sea algo? Me inscrib&#237;. Ver los &#250;ltimos avances de la presentaci&#243;n digital podr&#237;a ser algo. Esta vez fui s&#243;lo. Disfrutar de una conferencia con gente que saben de lo que hablan. Jovenes inteligentes de EEUU. Mostrar para si mismo que uno domina la lengua inglesa y mencionar de paso a otros que la conferencia era en ingl&#233;s, no malo.
Rich Internet Experience Tour &#8211; &#191;no parece impresionante? Con Flash y lo todo&#8230;. En una sala de cine antiguo&#8230;. Que ambiente. Sonido alto, bater&#237;a que toca y el bajo late. Casi despegamos de los sill&#243;nes. Cambios r&#225;pidos de los dibujos que centellean. Parece un poco demasiado moderno para un jubilado de 64 a&#241;os&#8230;&#8230;
Bueno, puedo contaros lo que m&#225;s importa en un curso as&#237;. BOL&#205;GRAFOS. Siempre hay bol&#237;grafos y chupa chupa en la pausa. Mi mujer y yo hemos hecho un deporte de esto. Competimos quien puede coleccionar m&#225;s bol&#237;grafos que el otro. En una feria para profesores ella ganaba con 32 bol&#237;grafos en comparasi&#243;n con los 25 que ten&#237;a yo.
Esta vez ten&#237;a que contentarme con dos bol&#237;grafos y un piruli. Pero uno de los bol&#237;grafos es un gigante y as&#237; basta con dos. Y el piruli no me atrev&#237;a a comer porque tengo dientes muy fragiles&#8230;. 
Si quieres ver de donde ven&#237;a la gente que nos ense&#241;aban hay unos en este enlace:

http://www.perfectfools.com/


En sueco/P&#229; svenska

I Stockholm (77)

Jag &#229;ker inte till Stockholm s&#229; ofta. Jag blir nerv&#246;s av att vara d&#228;r. Men den h&#228;r veckan har det h&#228;nt tv&#229; g&#229;nger. Det &#228;r inte n&#229;n stor stad men den r&#228;cker f&#246;r mig, en kille fr&#229;n landet.
I tunnelbanan k&#228;nner jag mig mycket otidsenlig, som en s&#228;ck potatis. Alla g&#229;r f&#246;rbi p&#229; sidorna. De tittar rakt fram, mycket stint, inte som jag fr&#229;n den ena sidan till den andra&#8230; Kort sagt: Jag &#228;r en kille fr&#229;n landet.
Dessutom g&#246;r det mig deprimerad. Dessa stora l&#229;dor som de kallar byggnader. Fulla av folk och utan arkitektur (om man inte ser funktionalismen som en form av arkitektur &#8211; jag g&#246;r det inte!)
Men, det &#228;r klart, byggnaderna i Gamla Stan tyciker jag om. De har karakt&#228;r och historia. F&#246;rsta g&#229;ngen jag &#229;kte till Stockholm &#229;kte jag med min fru och tv&#229; v&#228;nner, ett par fr&#229;n Flen. Syftet med resan var att bes&#246;ka en vernissage som en bekant till oss hade.
Hennes karri&#228;r &#228;r otrolig. Hon b&#246;rjade m&#229;la f&#246;r fem &#229;r sen. Helt pl&#246;tsligt b&#246;rjade hon m&#229;la byggnader och natur. Som om hon inte hade gjort n&#229;t annat. N&#228;r vi kom dit hade hon redan s&#229;lt tio tavlor. 
Om ni vill k&#246;pa en av hennes tavlor m&#229;ste ni punga ut med 10 000 kronor. Sen gick vi till en amerikansk restaurang f&#246;r att &#228;ta biffstek. Om ni vill se hennes tavlor g&#246;r ni det h&#228;r:
http://www.lenafredriksson.se/

Ibland vill jag  k&#228;nna mig lite mindre antikverad &#228;n vanligt. Delta i en kurs anordnad av Adobe, kanske &#228;r det n&#229;t? Jag anm&#228;lde mig. Se de senaste framstegen i digital presentation skulle kunna vara n&#229;t. Den h&#228;r g&#229;nge &#229;kte jag ensam. Njuta av en f&#246;rel&#228;sning av folk som vet vad de pratar om. Intelligenta ungdomar fr&#229;n USA. Visa f&#246;r sig sj&#228;lv att man beh&#228;rskar engelska spr&#229;ket och n&#228;mna f&#246;r andra att f&#246;rel&#228;sningen var p&#229; engelska, inte s&#229; tokigt.
Rich Internet Experience Tour &#8211; verkar inte det imponerande? Med Flash och allting&#8230;. I en gammal filmsal.. Vilken milj&#246;. H&#246;gt ljud, trummor som sl&#229;r och bas som dunkar. Vi n&#228;stan lyfter i f&#229;t&#246;ljerna. Snabba &#228;ndringar i bilderna som flimrar f&#246;rbi. Det verkar lite f&#246;r modernt f&#246;r en pension&#228;r p&#229; 64 &#229;r&#8230;
Alltnog, jag kan ber&#228;tta f&#246;r er att det viktigaste p&#229; en s&#229;n h&#228;r kurs &#228;r: KULSPETSPENNORNA. Det finns alltid kulspetspennor och klubbor i pausen. Min fru och jag har gjort en sport av det h&#228;r. Vi t&#228;vlar om vem som kan f&#229; flest kulspetspennor. P&#229; en m&#228;ssa f&#246;r l&#228;rare vann hon med 32 pennor mot de 25 som jag hade.
Den h&#228;r g&#229;ngen fick jag n&#246;ja mig med tv&#229; pennor och en klubba. Men den ena av pennorna &#228;r j&#228;ttestor och d&#229; r&#228;cker det med tv&#229;. Och klubban v&#229;gar jag inte &#228;ta f&#246;r jag har s&#229; d&#229;liga t&#228;nder&#8230;.
Om du vill se var folket kom ifr&#229;n som undervisade oss s&#229; finns n&#229;gra p&#229; den h&#228;r l&#228;nken:

http://www.perfectfools.com/








</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-11T06_52_26-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-05-11T06_52_26-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 13:48:24 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-11</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-05-11T06_52_26-07_00.mp3" length="2934386"/>
      <itunes:duration>244</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
No me voy a la capital tan frecuentamente. Estar all&#237; me hace nervioso. Pero esta semana lo ha pasado dos veces. No es una ciudad grande pero basta para m&#237;, un hombre del campo.
En el metro me siento muy obsoleto, como un saco de papas. Todos me pasan al lado. Miran todo derecho, muy firme, no como yo de un lado a otro&#8230;. En pocas palabras: Soy un hombre del campo.
Adem&#225;s me hace deprimido. Esas cajas grandes que se llaman edificios. Llenas de gente y sin arquitectura (si uno no cuenta el funcionalismo como una forma de arquitectura &#8211; &#161;yo no lo hago!) Pero, claro, los edificios viejos en Gamla Stan (La Ciudad Vieja) me gustan. Tienen car&#225;cter y historia.
La primera vez que fui a Estocolmo fui con mi mujer y dos amigos, una pareja de Flen. El prop&#243;sito del viaje era visitar un vernissage que ten&#237;a una amiga de nosotros.
Su carrera es una maravilla. Empez&#243; a pintar hace cinco a&#241;os. De repente se puso a pintar edificios y naturaleza. Como si no hubiera hecho otra cosa. Cuando llegamos all&#225; ya hubo vendido 10 cuadros. Si quier&#233;is comprar uno de sus cuadros ten&#233;is que desembolsar 1000 &#8364;. Despu&#233;s fuimos a un restaurante estadounidense para comer un biftec.
Si quier&#233;is mirar sus cuadros lo hag&#225;is aqu&#237;:
http://www.lenafredriksson.se/
A veces quiero sentirme un poco menos anticuado que lo normal. Particpar en un curso organizado de Adobe, &#191;tal vez sea algo? Me inscrib&#237;. Ver los &#250;ltimos avances de la presentaci&#243;n digital podr&#237;a ser algo. Esta vez fui s&#243;lo. Disfrutar de una conferencia con gente que saben de lo que hablan. Jovenes inteligentes de EEUU. Mostrar para si mismo que uno domina la lengua inglesa y mencionar de paso a otros que la conferencia era en ingl&#233;s, no malo.
Rich Internet Experience Tour &#8211; &#191;no parece impresionante? Con Flash y lo todo&#8230;. En una sala de cine antiguo&#8230;. Que ambiente. Sonido alto, bater&#237;a que toca y el bajo late. Casi despegamos de los sill&#243;nes. Cambios r&#225;pidos de los dibujos que centellean. Parece un poco demasiado moderno para un jubilado de 64 a&#241;os&#8230;&#8230;
Bueno, puedo contaros lo que m&#225;s importa en un curso as&#237;. BOL&#205;GRAFOS. Siempre hay bol&#237;grafos y chupa chupa en la pausa. Mi mujer y yo hemos hecho un deporte de esto. Competimos quien puede coleccionar m&#225;s bol&#237;grafos que el otro. En una feria para profesores ella ganaba con 32 bol&#237;grafos en comparasi&#243;n con los 25 que ten&#237;a yo.
Esta vez ten&#237;a que contentarme con dos bol&#237;grafos y un piruli. Pero uno de los bol&#237;grafos es un gigante y as&#237; basta con dos. Y el piruli no me atrev&#237;a a comer porque tengo dientes muy fragiles&#8230;. 
Si quieres ver de donde ven&#237;a la gente que nos ense&#241;aban hay unos en este enlace:

http://www.perfectfools.com/


En sueco/P&#229; svenska

I Stockholm (77)

Jag &#229;ker inte till Stockholm s&#229; ofta. Jag blir nerv&#246;s av att vara d&#228;r. Men den h&#228;r veckan har det h&#228;nt tv&#229; g&#229;nger. Det &#228;r inte n&#229;n stor stad men den r&#228;cker f&#246;r mig, en kille fr&#229;n landet.
I tunnelbanan k&#228;nner jag mig mycket otidsenlig, som en s&#228;ck potatis. Alla g&#229;r f&#246;rbi p&#229; sidorna. De tittar rakt fram, mycket stint, inte som jag fr&#229;n den ena sidan till den andra&#8230; Kort sagt: Jag &#228;r en kille fr&#229;n landet.
Dessutom g&#246;r det mig deprimerad. Dessa stora l&#229;dor som de kallar byggnader. Fulla av folk och utan arkitektur (om man inte ser funktionalismen som en form av arkitektur &#8211; jag g&#246;r det inte!)
Men, det &#228;r klart, byggnaderna i Gamla Stan tyciker jag om. De har karakt&#228;r och historia. F&#246;rsta g&#229;ngen jag &#229;kte till Stockholm &#229;kte jag med min fru och tv&#229; v&#228;nner, ett par fr&#229;n Flen. Syftet med resan var att bes&#246;ka en vernissage som en bekant till oss hade.
Hennes karri&#228;r &#228;r otrolig. Hon b&#246;rjade m&#229;la f&#246;r fem &#229;r sen. Helt pl&#246;tsligt b&#246;rjade hon m&#229;la byggnader och natur. Som om hon inte hade gjort n&#229;t annat. N&#228;r vi kom dit hade hon redan s&#229;lt tio tavlor. 
Om ni vill k&#246;pa en av hennes tavlor m&#229;ste ni punga ut med 10 000 kronor. Sen gick vi till en amerikansk restaurang f&#246;r att &#228;ta biffstek. Om ni vill se hennes tavlor g&#246;r ni det h&#228;r:
http://www.lenafredriksson.se/

Ibland vill jag  k&#228;n</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Vidrio en el pollo (76)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781079.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
&#161;Hay gente para todo! Ahora en Suecia hay algui&#233;n que pone piezas de vidrio en el pollo que se vende en los supermercados. &#191;Qu&#233; dice uno? Una marca ha sido m&#225;s afectado, Kronf&#229;gel, que tiene su matadero muy cerca de aqu&#237;. Pero, parece que con el tiempo, m&#225;s y m&#225;s marcas est&#225;n afectadas. Y hoy le&#237; en el peri&#243;cico que han encontrado vidrio en un tipo de salchicha que es muy popular, falukorv. &#191;Qu&#233; mundo es esto?
Kronf&#229;gel ha destruido 500 toneladas de pollo una &#250;ltima vez y antes han destruido m&#225;s. Que perdida enorme para la empresa y para los consumidores. Mucha gente no se atreven a comer pollo m&#225;s. No s&#233;, si esto es lo que quieren, esos imb&#233;ciles que hacen esto. &#191;Es el motivo que quieren decicir lo que comamos nosotros los suecos? Discuten si es algui&#233;n que trabaja en la producci&#243;n o no. Puede ser algui&#233;n que quiere causar p&#225;nico. &#191;Terroristas?
Todo ha sucedido durante quince d&#237;as hasta hoy y la polic&#237;a no tiene ning&#250;n idea de quien puede ser el culpablae o los culpables. Ahora han recurrido a la polic&#237;a nacional para que resuelvan el crimen.
Ellos que hacen esto no parecen preocuparse de las consequencias si algui&#233;n coma el pollo con el vidrio. Hay gente que han comido el pollo y que han roto sus dientes. &#191;Qu&#233; pasa si un ni&#241;o come el pollo con vidrio?
Espero que sea como en el colegio cuando uno sufre una epidem&#237;a de chichetas en las sillas. Que termine pronto.

En sueco/P&#229; svenska.

Glas i kycklingen (76)

Det finns folk till allt! Nu &#228;r det n&#229;n i Sverige som l&#228;gger glasbitar i kycklingen i aff&#228;rerna. Vad s&#228;ger man? Ett m&#228;rke har blivit mest utsatt, Kronf&#229;gel, som har sitt slakteri mycket n&#228;ra oss. Me, det verkar som att med tiden, drabbas fler och fler m&#228;rken. Och idag l&#228;sta jag att de har hittat glas i en sorts korv som &#228;r mycket popul&#228;r, falukorv. Vad &#228;r det f&#246;r v&#228;rld?
Kronf&#229;gel har f&#246;rst&#246;rt 500 ton kyckling sista g&#229;ngen och innan har man f&#246;rst&#246;rt mer. Vilken enorm f&#246;rlust f&#246;r f&#246;retaget och konsumenterna. M&#229;nga v&#229;gar inte l&#228;nge &#228;ta kyckling. Inte vet jag, om det &#228;r det de vill, de idioter som g&#246;r detta. &#196;r det motivet, att de vill best&#228;mma vad vis svenskar ska &#228;ta? De diskuterar om det &#228;r n&#229;n som arbetar i produktionen eller inte. Kan det vara n&#229;n som vill skapa panik? Terrorister?
Allt har p&#229;g&#229;tt under 14 dagar tills idag och polisen har ingen aning om vem eller vilka som &#228;r skyldiga. Nu har man tillkallat rikskriminalen f&#246;r att de ska l&#246;sa brottet.
De som g&#246;r detta verkar inte bekymra sig om f&#246;ljderna om n&#229;n &#228;ter kyckling med glas. Det finns folk som har &#228;tit kyckling och har f&#229;tt t&#228;nderna f&#246;rst&#246;rda. Vad h&#228;nder om ett barn &#228;ter kyckling med glas?
Jag hoppas att det &#228;r som i skolan n&#228;r det g&#229;r epidemier med h&#228;ftstift p&#229; stolar. Att det g&#229;r &#246;ver snart.




</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T06_48_00-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T06_48_00-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 13:44:26 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-11</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>falukorv,glas,kyckling,pollo,vidrio</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-28T06_48_00-07_00.mp3" length="1902158"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781079.gif"/>
      <itunes:duration>118</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
&#161;Hay gente para todo! Ahora en Suecia hay algui&#233;n que pone piezas de vidrio en el pollo que se vende en los supermercados. &#191;Qu&#233; dice uno? Una marca ha sido m&#225;s afectado, Kronf&#229;gel, que tiene su matadero muy cerca de aqu&#237;. Pero, parece que con el tiempo, m&#225;s y m&#225;s marcas est&#225;n afectadas. Y hoy le&#237; en el peri&#243;cico que han encontrado vidrio en un tipo de salchicha que es muy popular, falukorv. &#191;Qu&#233; mundo es esto?
Kronf&#229;gel ha destruido 500 toneladas de pollo una &#250;ltima vez y antes han destruido m&#225;s. Que perdida enorme para la empresa y para los consumidores. Mucha gente no se atreven a comer pollo m&#225;s. No s&#233;, si esto es lo que quieren, esos imb&#233;ciles que hacen esto. &#191;Es el motivo que quieren decicir lo que comamos nosotros los suecos? Discuten si es algui&#233;n que trabaja en la producci&#243;n o no. Puede ser algui&#233;n que quiere causar p&#225;nico. &#191;Terroristas?
Todo ha sucedido durante quince d&#237;as hasta hoy y la polic&#237;a no tiene ning&#250;n idea de quien puede ser el culpablae o los culpables. Ahora han recurrido a la polic&#237;a nacional para que resuelvan el crimen.
Ellos que hacen esto no parecen preocuparse de las consequencias si algui&#233;n coma el pollo con el vidrio. Hay gente que han comido el pollo y que han roto sus dientes. &#191;Qu&#233; pasa si un ni&#241;o come el pollo con vidrio?
Espero que sea como en el colegio cuando uno sufre una epidem&#237;a de chichetas en las sillas. Que termine pronto.

En sueco/P&#229; svenska.

Glas i kycklingen (76)

Det finns folk till allt! Nu &#228;r det n&#229;n i Sverige som l&#228;gger glasbitar i kycklingen i aff&#228;rerna. Vad s&#228;ger man? Ett m&#228;rke har blivit mest utsatt, Kronf&#229;gel, som har sitt slakteri mycket n&#228;ra oss. Me, det verkar som att med tiden, drabbas fler och fler m&#228;rken. Och idag l&#228;sta jag att de har hittat glas i en sorts korv som &#228;r mycket popul&#228;r, falukorv. Vad &#228;r det f&#246;r v&#228;rld?
Kronf&#229;gel har f&#246;rst&#246;rt 500 ton kyckling sista g&#229;ngen och innan har man f&#246;rst&#246;rt mer. Vilken enorm f&#246;rlust f&#246;r f&#246;retaget och konsumenterna. M&#229;nga v&#229;gar inte l&#228;nge &#228;ta kyckling. Inte vet jag, om det &#228;r det de vill, de idioter som g&#246;r detta. &#196;r det motivet, att de vill best&#228;mma vad vis svenskar ska &#228;ta? De diskuterar om det &#228;r n&#229;n som arbetar i produktionen eller inte. Kan det vara n&#229;n som vill skapa panik? Terrorister?
Allt har p&#229;g&#229;tt under 14 dagar tills idag och polisen har ingen aning om vem eller vilka som &#228;r skyldiga. Nu har man tillkallat rikskriminalen f&#246;r att de ska l&#246;sa brottet.
De som g&#246;r detta verkar inte bekymra sig om f&#246;ljderna om n&#229;n &#228;ter kyckling med glas. Det finns folk som har &#228;tit kyckling och har f&#229;tt t&#228;nderna f&#246;rst&#246;rda. Vad h&#228;nder om ett barn &#228;ter kyckling med glas?
Jag hoppas att det &#228;r som i skolan n&#228;r det g&#229;r epidemier med h&#228;ftstift p&#229; stolar. Att det g&#229;r &#246;ver snart.




</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Un paseo en Himlinge (75)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781061.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Hay un sitio donde nos gusta a pasear a mi mujer y yo. Se llama Himlinge. El paisaje es fascinante, con colinas flacas llenos de enebros grandes y pi&#241;os con ramas gordas. En el verano el campesino tiene sus vacas all&#237; y como ya sab&#233;is no nos gustan ir entre las vacas. Por esto paseamos all&#237; solo en la primavera y el oto&#241;o.
Tambi&#233;n podemos combinar el paseo con compra de huevos. El campesino vende huevos en una caba&#241;a al lado de la finca. Hoy compramos huevos de pollos, peque&#241;os huevos que cuestan un euro por 30 huevos, es barato, &#191;eh?
En la primavera el musgo est&#225; cubierto de hierba marr&#243;n clara, las ramitas crujen debajo los pies cuando uno va y hay un ruido incre&#237;ble en el cielo y en los prados. All&#237; hay; aves. Hay grullas, son los m&#225;s grandes, sus sonidos parecen a trompetas y son una vista impresionante cuando vuelan sobre mi cabeza. Las grullas son los m&#225;s bravas de las aves, esperan mucho tiempo hasta que huyan, uno puede venir muy cerca. Otra cosa con los gansos. En una distancia bastante lejos empiezan cachachear y si uno viene m&#225;s cerca que 100 metros abandonan el campo.
Y as&#237; circulan en el cielo mirando hacia abajo a un jubilado demasiado gordo andando entre los enebros y debajo los pi&#241;os.
Hay un lago, claro, muy cerca. Ahora el hielo lo cubre, pero pronto se abrir&#225; para que los aves puedan nadar, comer y construir nidos en el junco. Unos de los gansos y las grullas, no muchas, se quedan en el lago. Los otros contin&#250;an el viaje al norte. Hay cisnes tambi&#233;n, dos tipos. 
Uno nos llamamos &#8220;cisne de canto&#8221; y el otro &#8220;cisne de bulbo&#8221;. (No he encontrado los nombres espa&#241;oles en el diccionario).
Una vez cuando paseamos all&#237; encontramos a un alce. Estuvimos en una distancia de tres metros o algo as&#237;. El alce se asust&#243; y nosotros tuvimos miedo. El alce se fue con un estruendo terrible y el silencio se restablici&#243;.
Pero, qu&#233; pasa ahora? Viene dos hombres con perros en el prado. Se acercan los gansos que est&#225;n un poco m&#225;s lejos. Primero solo miran los gansos. Despu&#233;s retiran un poco para ver ad&#243;nde van ellos con los perros. Despu&#233;s empiezan a gritar y unos se ponen a aletear. Y finalmente pasa un mar de gansos sobre nosotros en un ruido espantoso.
Los gansos se mueven al lago. All&#237; se descansan sobre el hielo. Uno comprende porque se los usan para guardar el whisky Ballantine, si vienen ladrones cacachearan y los guardias vienen. Una de nuestras escritoras m&#225;s famosas es Selma Lagerl&#246;f. Ha escrito El maravilloso viaje de Nils Holgersson un cuento para ni&#241;os y adultos. Trata de un hijo Nils, que va en la espalda de un ganso, Akka. Ve mucho en su viaje por Suecia.
Si quieres ver m&#225;s sobre Selma hay un enlace aqu&#237;:
http://es.wikipedia.org/wiki/Selma_Lagerl%C3%B6f

En sueco/P&#229; svenska

En promenad i Himlinge (75)

Det finns ett st&#228;lle d&#228;r vi tycker om att promenera min fru och jag. Det heter Himlinge. Landskapet &#228;r fascinerande, med flacka kullar fulla av stora enar och tallar med grova grenar. P&#229; sommaren har bonden sina kor d&#228;r och som ni redan vet tycker vi inte om att g&#229; bland kor. D&#228;rf&#246;r promenerar vi d&#228;r bara p&#229; sommaren och h&#246;sten. Vi kan ocks&#229; kombinera promenaden med att k&#246;pa &#228;gg. Bonden s&#228;ljer &#228;gg i ett skjul p&#229; sidan av lag&#229;rden. I dag k&#246;pte vi kyckling&#228;gg, sm&#229; &#228;gg som kostar tio kronor f&#246;r 30 &#228;gg, det &#228;r v&#228;l billigt?
P&#229; v&#229;ren &#228;r mossan t&#228;ckt av ljusbrunt gr&#228;s, grenarna krasar  under f&#246;tterna n&#228;r man g&#229;r och det &#228;r ett ljud utan like p&#229; himlen och p&#229; f&#228;lten.
D&#228;r finns; f&#229;glar. Det finns tranor, de &#228;r st&#246;rst, deras ljud liknar trumpeters och de &#228;r en imponerande syn n&#228;r de flyger &#246;ver mitt huvud. Tranorna &#228;r de modigaste av f&#229;glarna, de v&#228;ntar l&#228;nge innan de flyr, man kan komma mycket n&#228;ra. Annat &#228;r det med g&#228;ssen. P&#229; ganska l&#229;ngt avst&#229;nd b&#246;rjar de att kackla och kommer man n&#228;rmare &#228;n 100 meter flyr de f&#228;ltet.
Och s&#229; flyger de runt p&#229; himlen och tittar ner p&#229; en f&#246;r tjock pension&#228;r som g&#229;r mellan enar och under tallar. Det finns en sj&#246;, f&#246;rst&#229;s, mycket n&#228;ra. I dag t&#228;cks den av is, men snart kommer den att &#246;ppna sig, s&#229; att f&#229;glarna kan simma, &#228;ta och bygga bon i vassen.
N&#229;gra av g&#228;ssen och tranorna, inte s&#229; m&#229;nga, stannar vid sj&#246;n. De andra forts&#228;tter f&#228;rden mot norr. Det finns svanar ocks&#229;, tv&#229; sorter. En kallar vi s&#229;ngsvan och den andra kn&#246;lsvan. (Jag har inte hittat de spanska namnen i lexikonet).
En g&#229;ng n&#228;r vi gick d&#228;r s&#229; m&#246;tte vi en &#228;lg. Vi var p&#229; ett avst&#229;nd av tre meter eller n&#229;t s&#229;nt. &#196;lgen blev f&#246;rskr&#228;ckt och vi blev r&#228;dda. &#196;lgen for iv&#228;g med ett f&#246;rskr&#228;ckligt ov&#228;sen och tystnaden &#229;terv&#228;nde.
Men, vad h&#228;nder nu? Det kommer tv&#229; karlar med hundar p&#229; f&#228;ltet. De n&#228;rmar sig g&#228;ssen som finns lite l&#228;ngre bort. F&#246;rst tittar g&#228;ssen bara. Sen drar de sig tillbaka lite f&#246;r att se vart de med hundarna ska g&#229;. Sen b&#246;rjar de skrika och n&#229;gra b&#246;rjar flaxa. Och till slut passerar ett hav av g&#228;ss &#246;ver oss med ett v&#228;ldigt oljud.
G&#228;ssen flyger till sj&#246;n. D&#228;r vilar de p&#229; isen. Man f&#246;rst&#229;r att de anv&#228;nder dem f&#246;r att vakta Ballantine-whiskyn, om det kommer tjuvar kacklar de och vakterna kommer. En av v&#229;ra mest ber&#246;mda f&#246;rfattarinnor &#228;r Selma Lagerl&#246;f. Hon har skrivit Nils Holgerssons underbara resa en ber&#228;ttelse f&#246;r barn och vuxna. Den handlar pojken Nils, som &#229;ker p&#229; ryggen p&#229; en g&#229;s, Akka. Han f&#229;r se mycket p&#229; sin resa genom Sverige.
Vill du veta mer om Selma finns en l&#228;nk h&#228;r:
http://es.wikipedia.org/wiki/Selma_Lagerl%C3%B6f








</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T06_44_14-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T06_44_14-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 13:37:25 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-06</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>ganso,grulla,himlinge</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-28T06_44_14-07_00.mp3" length="2799908"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781061.jpg"/>
      <itunes:duration>233</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Hay un sitio donde nos gusta a pasear a mi mujer y yo. Se llama Himlinge. El paisaje es fascinante, con colinas flacas llenos de enebros grandes y pi&#241;os con ramas gordas. En el verano el campesino tiene sus vacas all&#237; y como ya sab&#233;is no nos gustan ir entre las vacas. Por esto paseamos all&#237; solo en la primavera y el oto&#241;o.
Tambi&#233;n podemos combinar el paseo con compra de huevos. El campesino vende huevos en una caba&#241;a al lado de la finca. Hoy compramos huevos de pollos, peque&#241;os huevos que cuestan un euro por 30 huevos, es barato, &#191;eh?
En la primavera el musgo est&#225; cubierto de hierba marr&#243;n clara, las ramitas crujen debajo los pies cuando uno va y hay un ruido incre&#237;ble en el cielo y en los prados. All&#237; hay; aves. Hay grullas, son los m&#225;s grandes, sus sonidos parecen a trompetas y son una vista impresionante cuando vuelan sobre mi cabeza. Las grullas son los m&#225;s bravas de las aves, esperan mucho tiempo hasta que huyan, uno puede venir muy cerca. Otra cosa con los gansos. En una distancia bastante lejos empiezan cachachear y si uno viene m&#225;s cerca que 100 metros abandonan el campo.
Y as&#237; circulan en el cielo mirando hacia abajo a un jubilado demasiado gordo andando entre los enebros y debajo los pi&#241;os.
Hay un lago, claro, muy cerca. Ahora el hielo lo cubre, pero pronto se abrir&#225; para que los aves puedan nadar, comer y construir nidos en el junco. Unos de los gansos y las grullas, no muchas, se quedan en el lago. Los otros contin&#250;an el viaje al norte. Hay cisnes tambi&#233;n, dos tipos. 
Uno nos llamamos &#8220;cisne de canto&#8221; y el otro &#8220;cisne de bulbo&#8221;. (No he encontrado los nombres espa&#241;oles en el diccionario).
Una vez cuando paseamos all&#237; encontramos a un alce. Estuvimos en una distancia de tres metros o algo as&#237;. El alce se asust&#243; y nosotros tuvimos miedo. El alce se fue con un estruendo terrible y el silencio se restablici&#243;.
Pero, qu&#233; pasa ahora? Viene dos hombres con perros en el prado. Se acercan los gansos que est&#225;n un poco m&#225;s lejos. Primero solo miran los gansos. Despu&#233;s retiran un poco para ver ad&#243;nde van ellos con los perros. Despu&#233;s empiezan a gritar y unos se ponen a aletear. Y finalmente pasa un mar de gansos sobre nosotros en un ruido espantoso.
Los gansos se mueven al lago. All&#237; se descansan sobre el hielo. Uno comprende porque se los usan para guardar el whisky Ballantine, si vienen ladrones cacachearan y los guardias vienen. Una de nuestras escritoras m&#225;s famosas es Selma Lagerl&#246;f. Ha escrito El maravilloso viaje de Nils Holgersson un cuento para ni&#241;os y adultos. Trata de un hijo Nils, que va en la espalda de un ganso, Akka. Ve mucho en su viaje por Suecia.
Si quieres ver m&#225;s sobre Selma hay un enlace aqu&#237;:
http://es.wikipedia.org/wiki/Selma_Lagerl%C3%B6f

En sueco/P&#229; svenska

En promenad i Himlinge (75)

Det finns ett st&#228;lle d&#228;r vi tycker om att promenera min fru och jag. Det heter Himlinge. Landskapet &#228;r fascinerande, med flacka kullar fulla av stora enar och tallar med grova grenar. P&#229; sommaren har bonden sina kor d&#228;r och som ni redan vet tycker vi inte om att g&#229; bland kor. D&#228;rf&#246;r promenerar vi d&#228;r bara p&#229; sommaren och h&#246;sten. Vi kan ocks&#229; kombinera promenaden med att k&#246;pa &#228;gg. Bonden s&#228;ljer &#228;gg i ett skjul p&#229; sidan av lag&#229;rden. I dag k&#246;pte vi kyckling&#228;gg, sm&#229; &#228;gg som kostar tio kronor f&#246;r 30 &#228;gg, det &#228;r v&#228;l billigt?
P&#229; v&#229;ren &#228;r mossan t&#228;ckt av ljusbrunt gr&#228;s, grenarna krasar  under f&#246;tterna n&#228;r man g&#229;r och det &#228;r ett ljud utan like p&#229; himlen och p&#229; f&#228;lten.
D&#228;r finns; f&#229;glar. Det finns tranor, de &#228;r st&#246;rst, deras ljud liknar trumpeters och de &#228;r en imponerande syn n&#228;r de flyger &#246;ver mitt huvud. Tranorna &#228;r de modigaste av f&#229;glarna, de v&#228;ntar l&#228;nge innan de flyr, man kan komma mycket n&#228;ra. Annat &#228;r det med g&#228;ssen. P&#229; ganska l&#229;ngt avst&#229;nd b&#246;rjar de att kackla och kommer man n&#228;rmare &#228;n 100 meter flyr de f&#228;ltet.
Och s&#229; flyger de runt p&#229; himlen och tittar ner p&#229; en f&#246;r tjock pension&#228;r som g&#229;r mellan enar och under tallar. Det finns en sj&#246;, f&#246;rst&#229;s, mycket n&#228;ra. I dag t&#228;cks den av is, men snart kommer den </itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Viaje a Espa&#241;a. Primera parte (74)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781054.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
Ahora te contar&#233; algo de un viaje con muchos incidentes. Era un viaje a Espa&#241;a. La Uni&#243;n Europea me hab&#237;a regalado dinero en forma de una beca para que pueda irme a un curso en Oviedo en Asturias. Este relato consiste en partes elegidas de mi descripci&#243;n del viaje que tuve que hacer despu&#233;s del curso.
&#161;El vuelo estaba anulado!
El avi&#243;n para K&#246;penhamn a las 8.35 estaba anulado. Sent&#237;a un poco de molestia y ten&#237;a indicio de palpitaciones, pero Wera (una compa&#241;era de viaje) pensaba que deb&#237;amos ir a la Informaci&#243;n (no te olvides ir a la Informaci&#243;n si vay&#225;is a alg&#250;n sitio &#8211; puede merecer la pena)  Hicimos un cambio, muy bravo y r&#225;pido. Despu&#233;s ten&#237;amos que correr al avi&#243;n que sali&#243; a las 8.00. 
Si hubiera seguido el consejo de mi buen amigo Fred,  llegar a la facturaci&#243;n del equipaje un cuarto antes ("solo escriben as&#237;, queda tiempo a&#250;n as&#237;") habr&#237;a podido ir a la mierda. Y sent&#237;a como un presagio l&#250;gubre por el futuro, es decir el viaje, pod&#233;is jurar&#8230;
Pero, para alimentar vanas esperanzas en nosotros, los viajes a K&#246;penhamn y Madrid pasaban sin problemas &#8211; desayuno y almuerzo en el avi&#243;n y uno piensa que la vida es sin problemas.
&#161;Overbooking!
En Barajas ten&#237;amos un espacio vac&#237;o en el horario y yo y unos compa&#241;eros de curso ten&#237;amos cuatro y media hora para fustigar bastante a rectores y colegas, en paz y tranquilidad, sin ser molestados de clases y cosas as&#237;. Tomamos caf&#233; solo y mastic&#225;bamos cruasanes y las migas volaban, hac&#237;amos un poco ruido que solo unos profesores de juerga pueden hacer.
Cuando venimos a la facturaci&#243;n del equipaje ten&#237;amos overbooking. No sab&#237;a qu&#233; era eso, pero comprend&#237;a que era algo malo, porque los otros parec&#237;an indignados. No era tan bueno, lo comprend&#237; cuando los otros me lo explicaban.
Si uno tiene overbooking te no dejan subir a bordo, la compa&#241;&#237;a a&#233;rea ha reservado demasiados pasajeros en esperanza de que no vengan anulaciones y no parec&#237;an venir anulaciones en absoluto, sino ten&#237;amos que estar sudando y era un poco ruidoso tambi&#233;n &#8211; no era divertido tener overbooking de verdad. 
Por otra parte deb&#237;a ser muy divertido para Gunnar, al que le gusta cuando vuelos est&#225;n anulados &#8211; es un poco m&#225;s emocionante as&#237;, dice. &#201;l hab&#237;a ido a Madrid para pasear y tomar una cerveza. Tener overbooking debiera ser mejor a&#250;n &#8211; el momento de tensi&#243;n es un poco m&#225;s prolongado cuando t&#250; est&#225;s esperando, viendo a los compa&#241;eros de curso y otros desaparecer y t&#250; tienes que esperar y esperar. &#161;&#201;l si no ten&#237;a overbooking! Cobardemente hubo hecho su facturaci&#243;n del equipaje varias horas antes de la salida y de esta manera hab&#237;a perdido la posibilidad de tener un overbooking monstruoso.
Preguntamos qu&#233; pasar&#237;a si, solo de pensarlo, no pudi&#233;ramos ir en el avi&#243;n para Oviedo, algo que podr&#237;a interesante saber. Primero no entendimos que ella dijo en la transportaci&#243;n, pero despu&#233;s comprend&#237;a que iba a haber hotel en Madrid, con cena magn&#237;fica y desayuno y cosas as&#237;. De repente una transportacionera nos capture y nos llev&#243; a la salida, nos ba&#241;&#225;bamos en sudor y las maletas iban de aqu&#237; para all&#237;. Al fin solo quedamos Ruth, Wera y yo y una persona de Oviedo que ten&#237;amos overbooking. Pero ahora hab&#237;amos venido lejos y solo ten&#237;amos un poco de overbooking si uno lo dice as&#237;.
La mujer en la transportaci&#243;n de equipaje ve&#237;a nuestros vistazos y repiti&#243; con vista tierna la oferta de una noche completa en Madrid y para estar seguro empec&#233; a prepararme mentalmente a una buena noche en Madrid. &#191;Tal vez no sea tan malo? &#191;Cena con tres platos? Co&#241;ac con el caf&#233;&#8230; Pero entonces empez&#243; el alboroto otra vez y fuimos transportados al avi&#243;n y en un abrir y cenar los ojos estuve en camino al aire, sentado al lado del se&#241;or espa&#241;ol que era overbooked. Empez&#243; a hablar ingl&#233;s conmigo y si hubiera sido persistente y insistido en que hablara espa&#241;ol conmigo habr&#237;a tenido un poco de pr&#225;ctica, pero estuve demasiado cansado y &#233;l ven&#237;a de Miami y ten&#237;a un derecho cierto de hablar ingl&#233;s.

En sueco/P&#229; svenska

Resa till Spanien. F&#246;rsta delen (74)

Nu ska jag ber&#228;tta f&#246;r dig om en resa med m&#229;nga incidenter. Det var en resa till Spanien. EU hade gett mig pengar i form av ett stipendium f&#246;r att jag skulle kunna &#229;ka p&#229; kurs i Oviedo i Asturien.
Den h&#228;r redog&#246;relsen best&#229;r av utvalda delar av resebeskrivningen som jag m&#229;ste g&#246;ra efter kursen.
Flyget inst&#228;llt!

Planet till K&#246;penhamn klockan 8.35 var inst&#228;llt. Det k&#228;ndes obehagligt och jag fick antydan till hj&#228;rtklappning, men Wera tyckte att vi skulle g&#229; till Informationen (gl&#246;m inte att g&#229; till Informationen om ni ska n&#229;gonstans - det kan l&#246;na sig) och varf&#246;r inte? Det gick ju bra f&#246;rra g&#229;ngen. Snabbt gjordes en dj&#228;rv ombokning och vi fick rusa till ett plan som gick 8.00. 

Hade jag f&#246;ljt Freds r&#229;d, att komma till incheckningen en kvart f&#246;re ("f&#246;r de bara skriver s&#229; d&#228;r, man hinner &#228;nd&#229;") s&#229; hade det kunnat g&#229; tokigt. Och det k&#228;ndes som ett lugubert omen inf&#246;r resan ska ni veta&#8230; Men, f&#246;r att invagga oss i falsk s&#228;kerhet, s&#229; gick resorna till K&#246;penhamn och Madrid bra - frukost och lunch p&#229; planet kan l&#228;tt f&#229; en att tro att livet &#228;r bekymmersl&#246;st. 
 
&#214;verbokade!

P&#229; Barajas hade vi ett stort h&#229;l i tidtabellen och jag och n&#229;gra kurskamrater hade fyra och en halv timme p&#229; oss att hudfl&#228;nga skolledningar och kolleger rej&#228;lt, i lugn och ro, utan att bli st&#246;rda av lektioner och s&#229;nt. Vi drack caf&#233; solo och tuggade croissanter s&#229; att smulorna fl&#246;g och stojade lite lagom, s&#229; d&#228;r som bara ett g&#228;ng svenska l&#228;rare p&#229; vift kan.

N&#228;r vi kom till incheckningen var vi &#246;verbokade. K&#228;nn p&#229; ordet, &#246;verbokade. Det visste jag inte riktigt vad det var, men jag f&#246;rstod att det inte var n&#229;got vidare, f&#246;r de andra s&#229;g s&#229; uppr&#246;rda ut. Det var faktiskt inget vidare heller, det f&#246;rstod jag n&#228;r de andra f&#246;rklarade f&#246;r mig. &#196;r man &#246;verbokad f&#229;r man n&#228;mligen inte komma ombord, f&#246;r flygbolaget har tagit med f&#246;r m&#229;nga passagerare i hopp om att det ska bli &#229;terbud och det verkade inte alls bli n&#229;gra &#229;terbud, utan vi fick st&#229; och svettas och s&#229; var det bullrigt - det var faktiskt inget roligt att vara &#246;verbokad. 

&#197; andra sidan borde det ju vara v&#228;ldigt roligt f&#246;r Gunnar, som tycker om n&#228;r plan blir inst&#228;llda - det blir mer sp&#228;nnande d&#229;, s&#228;ger han. Han hade &#229;kt in till Madrid f&#246;r att flanera och ta en &#246;l. S&#229; glad han m&#229;ste bli nu d&#229;, t&#228;nkte jag. Att vara &#246;verbokad m&#229;ste ju vara ett str&#229; vassare - sj&#228;lva sp&#228;nningsmomentet blir ju som mera utdraget n&#228;r man f&#229;r st&#229; och v&#228;nta och se kurskamrater och andra f&#246;rsvinna vid eventuella &#229;terbud och man sj&#228;lv f&#229;r st&#229; och v&#228;nta och v&#228;nta. Inte var han &#246;verbokad inte! Fegt hade han checkat in flera timmar i innan avg&#229;ngen och missade p&#229; s&#229; s&#228;tt m&#246;jligheten att bli j&#228;tte&#246;verbokad. 

Vi fr&#229;gade vad som skulle h&#228;nda om vi, hemska tanke, inte kom med planet till Oviedo, n&#229;got som kunde vara intressant att veta. F&#246;rst f&#246;rstod vi inte vad hon sa i incheckningen, men sen f&#246;rstod jag att det skulle vankas hotellrum i Madrid, med fin middag och frukost och s&#229;nt. Pl&#246;tsligt slets vi iv&#228;g av en annan incheckerska som raskt drog oss med till gaten, svetten lackade och v&#228;skorna sl&#228;ngde och for. Till slut var det bara Ruth, Wera och jag en ovieding som var &#246;verbokade. Nu hade vi ju kommit l&#229;ngt och var bara lite &#246;verbokade om man s&#228;ger s&#229;. 

Incheckerskan s&#229;g v&#229;ra v&#228;djande &#246;gonkast och upprepade med en mild blick erbjudandet om en helnatt i Madrid f&#246;r s&#228;kerhets skull b&#246;rjade jag mentalt f&#246;rbereda mig f&#246;r en natt i Madrid. Det var v&#228;l inte s&#229; tokigt &#228;nd&#229;? Tre r&#228;tters middag? Konjak till kaffet&#8230;.. D&#229; blev det pl&#246;tsligt ny fart p&#229; kalabaliken och vi f&#246;rdes raskt ombord p&#229; planet och innan jag visste ordet av var jag p&#229; v&#228;g upp i luften, sittande bredvid den &#246;verbokade spanjoren. Han b&#246;rjade prata engelska med mig och nu skulle jag v&#228;l ha varit envis och pockat p&#229; att f&#229; prata spanska, men jag orkade inte. Dessutom hade han varit i Miami, s&#229; han pratade ju engelska med en viss r&#228;tt. 



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T06_37_06-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T06_37_06-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 13:31:13 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>asturias,asturien,espa&#241;a,mundo,oviedo,resa,spanish,spanska,suecia,viaje</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-28T06_37_06-07_00.mp3" length="4032783"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1781054.gif"/>
      <itunes:duration>336</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Ahora te contar&#233; algo de un viaje con muchos incidentes. Era un viaje a Espa&#241;a. La Uni&#243;n Europea me hab&#237;a regalado dinero en forma de una beca para que pueda irme a un curso en Oviedo en Asturias. Este relato consiste en partes elegidas de mi descripci&#243;n del viaje que tuve que hacer despu&#233;s del curso.
&#161;El vuelo estaba anulado!
El avi&#243;n para K&#246;penhamn a las 8.35 estaba anulado. Sent&#237;a un poco de molestia y ten&#237;a indicio de palpitaciones, pero Wera (una compa&#241;era de viaje) pensaba que deb&#237;amos ir a la Informaci&#243;n (no te olvides ir a la Informaci&#243;n si vay&#225;is a alg&#250;n sitio &#8211; puede merecer la pena)  Hicimos un cambio, muy bravo y r&#225;pido. Despu&#233;s ten&#237;amos que correr al avi&#243;n que sali&#243; a las 8.00. 
Si hubiera seguido el consejo de mi buen amigo Fred,  llegar a la facturaci&#243;n del equipaje un cuarto antes ("solo escriben as&#237;, queda tiempo a&#250;n as&#237;") habr&#237;a podido ir a la mierda. Y sent&#237;a como un presagio l&#250;gubre por el futuro, es decir el viaje, pod&#233;is jurar&#8230;
Pero, para alimentar vanas esperanzas en nosotros, los viajes a K&#246;penhamn y Madrid pasaban sin problemas &#8211; desayuno y almuerzo en el avi&#243;n y uno piensa que la vida es sin problemas.
&#161;Overbooking!
En Barajas ten&#237;amos un espacio vac&#237;o en el horario y yo y unos compa&#241;eros de curso ten&#237;amos cuatro y media hora para fustigar bastante a rectores y colegas, en paz y tranquilidad, sin ser molestados de clases y cosas as&#237;. Tomamos caf&#233; solo y mastic&#225;bamos cruasanes y las migas volaban, hac&#237;amos un poco ruido que solo unos profesores de juerga pueden hacer.
Cuando venimos a la facturaci&#243;n del equipaje ten&#237;amos overbooking. No sab&#237;a qu&#233; era eso, pero comprend&#237;a que era algo malo, porque los otros parec&#237;an indignados. No era tan bueno, lo comprend&#237; cuando los otros me lo explicaban.
Si uno tiene overbooking te no dejan subir a bordo, la compa&#241;&#237;a a&#233;rea ha reservado demasiados pasajeros en esperanza de que no vengan anulaciones y no parec&#237;an venir anulaciones en absoluto, sino ten&#237;amos que estar sudando y era un poco ruidoso tambi&#233;n &#8211; no era divertido tener overbooking de verdad. 
Por otra parte deb&#237;a ser muy divertido para Gunnar, al que le gusta cuando vuelos est&#225;n anulados &#8211; es un poco m&#225;s emocionante as&#237;, dice. &#201;l hab&#237;a ido a Madrid para pasear y tomar una cerveza. Tener overbooking debiera ser mejor a&#250;n &#8211; el momento de tensi&#243;n es un poco m&#225;s prolongado cuando t&#250; est&#225;s esperando, viendo a los compa&#241;eros de curso y otros desaparecer y t&#250; tienes que esperar y esperar. &#161;&#201;l si no ten&#237;a overbooking! Cobardemente hubo hecho su facturaci&#243;n del equipaje varias horas antes de la salida y de esta manera hab&#237;a perdido la posibilidad de tener un overbooking monstruoso.
Preguntamos qu&#233; pasar&#237;a si, solo de pensarlo, no pudi&#233;ramos ir en el avi&#243;n para Oviedo, algo que podr&#237;a interesante saber. Primero no entendimos que ella dijo en la transportaci&#243;n, pero despu&#233;s comprend&#237;a que iba a haber hotel en Madrid, con cena magn&#237;fica y desayuno y cosas as&#237;. De repente una transportacionera nos capture y nos llev&#243; a la salida, nos ba&#241;&#225;bamos en sudor y las maletas iban de aqu&#237; para all&#237;. Al fin solo quedamos Ruth, Wera y yo y una persona de Oviedo que ten&#237;amos overbooking. Pero ahora hab&#237;amos venido lejos y solo ten&#237;amos un poco de overbooking si uno lo dice as&#237;.
La mujer en la transportaci&#243;n de equipaje ve&#237;a nuestros vistazos y repiti&#243; con vista tierna la oferta de una noche completa en Madrid y para estar seguro empec&#233; a prepararme mentalmente a una buena noche en Madrid. &#191;Tal vez no sea tan malo? &#191;Cena con tres platos? Co&#241;ac con el caf&#233;&#8230; Pero entonces empez&#243; el alboroto otra vez y fuimos transportados al avi&#243;n y en un abrir y cenar los ojos estuve en camino al aire, sentado al lado del se&#241;or espa&#241;ol que era overbooked. Empez&#243; a hablar ingl&#233;s conmigo y si hubiera sido persistente y insistido en que hablara espa&#241;ol conmigo habr&#237;a tenido un poco de pr&#225;ctica, pero estuve demasiado cansado y &#233;l ven&#237;a de Miami y ten&#237;a un derecho cierto de hablar ingl&#233;s.

En sueco/P&#229; svenska

Resa till Spanien. F&#246;rsta del</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Ser jubilado en un mundo globalizado (73)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780681.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
Ayer vi un programa que trataba de el &#8220;crisis&#8221; y sus causas. Claro, ya sab&#237;a mucho. Pero el  programa era muy pedag&#243;gico y mostraba como el &#225;vido de riqueza hac&#237;an que los bancos dieran cr&#233;ditos a gente sin garant&#237;as que pudieran cancelarlos.

El m&#233;todo dudoso era el siguiente: Primero dar cr&#233;dito a una persona sin garant&#237;as. Vender las demandas a otros bancos y empresas de cr&#233;dito. El banco que ha comprado el cr&#233;dito puede &#8220;empaquetarlo&#8221;, a veces con acciones a &#8220;instrumentos financieros&#8221; y venderlos &#8220;instrumentos&#8221; a otros bancos. As&#237; era casi imposible saber lo que hab&#237;a en estos paquetes. Unos hablan de &#8220;cr&#233;ditos contaminados&#8221;. Y los bancos, tambi&#233;n en Europa y Suecia, vend&#237;an paquetes entre s&#237; que daba gusto de verlo. Todo funcionaba hasta que los prestatarios no podaran cancelar los cr&#233;ditos. Y el inter&#233;s cambia, lo sabemos todos.

Anteayer le&#237; en el peri&#243;dico que el a&#241;o que viene, van a reducir a las pensiones con cinco por ciento o algo as&#237;. Esto debido que el valor de los fondos de pensiones han bajado demasiado, parcialmente porque los bancos han invertido en cr&#233;ditos contaminados. 
Todos los peri&#243;dicos tienen suplementos econ&#243;micos donde hay periodistas no s&#233; cuantos, pero ninguno de ellos nos ha alarmado de alg&#250;n peligro inminente. 

Los suecos obtienen pensi&#243;n a los 65 a&#241;os. El pr&#243;ximo a&#241;o tendr&#233; 65 a&#241;os, es decir voy a empezar mi carrera como jubilado con pensi&#243;n reducida. Y no hab&#237;a contado con esto, claro, que tener pensi&#243;n reducida porque los bancos en EEUU han dado cr&#233;ditos sin garant&#237;as. 
Pero tales cosas hacen que uno comprenda lo que significa vivir en un mundo globalizado. Si, la vida est&#225; llena de duras pruebas y sorpresas

Att vara pension&#228;r i en globaliserad v&#228;rld (73)

I g&#229;r s&#229;g jag ett program som handlade om &#8220;krisen&#8221; och dess orsaker. Det &#228;r klart, jag visste redan mycket. Men programmet var mycket pedagogiskt och visade hur girigheten efter rikedom gjorde att bankerna gav krediter &#229;t folk utan garantier att de kunde betala tillbaka dem.
Den tvivelaktiga metoden var f&#246;ljande: Ge f&#246;rst kredit &#229;t en person utan garantier. S&#228;lj fordringarna till andra banker eller kreditinstitut. Banken som har k&#246;pt fordringarna kan &#8220;paketera&#8221; dem, ibland med aktier till finansiella instrument och s&#228;lja instrumenten till andra banker. P&#229; s&#229; s&#228;tt var det n&#228;stan om&#246;jligt att veta vad som fanns i dessa paket. N&#229;gra pratar om &#8220;giftiga krediter&#8221;. Och bankerna, &#228;ven i Europa och Sverige, s&#229;lde dessa papper mellan sig s&#229; det stod h&#228;rliga till. Allt fungerade tills att l&#229;ntagarna inte kunde &#229;terbetala krediterna. Och r&#228;nta den &#228;ndras, det vet alla.
I g&#229;r l&#228;ste jag i tidningen att n&#228;sta &#229;r, kommer man att s&#228;nka pensionerna med fem procent eller n&#229;got s&#229;nt. Detta p g a att v&#228;rdet p&#229; pensionsfonderna ha sjunkit f&#246;r mycket, delvis d&#228;rf&#246;r att bankerna har investerat i f&#246;rgiftade krediter.
Alla dagstidningar har tidningsbilagor d&#228;r det finns journalister jag ve tinte hur m&#229;nga, men ingen av dem har slagit larm om n&#229;gon &#246;verh&#228;ngande fara. 
Svenskarna f&#229;r pension vid 65 &#229;r. N&#228;sta &#229;r blir jag 65, dvs jag kommer att b&#246;rja min karri&#228;r som pension&#228;r med s&#228;nkt pension. Och det hade jag inte r&#228;knat med, naturligtvis, att f&#229; s&#228;nkt pension f&#246;r att bankerna i USA har givit krediter utan s&#228;kerhet.
Men s&#229;nt g&#246;r att man f&#246;rst&#229;r vad det betyder att leva i en globaliserad v&#228;rld. Ja, livet &#228;r fullt att h&#229;rda prov och &#246;verraskningar.






</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T00_45_34-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-28T00_45_34-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 07:42:25 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>jubilado</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-28T00_45_34-07_00.mp3" length="1713110"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780681.gif"/>
      <itunes:duration>142</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Ayer vi un programa que trataba de el &#8220;crisis&#8221; y sus causas. Claro, ya sab&#237;a mucho. Pero el  programa era muy pedag&#243;gico y mostraba como el &#225;vido de riqueza hac&#237;an que los bancos dieran cr&#233;ditos a gente sin garant&#237;as que pudieran cancelarlos.

El m&#233;todo dudoso era el siguiente: Primero dar cr&#233;dito a una persona sin garant&#237;as. Vender las demandas a otros bancos y empresas de cr&#233;dito. El banco que ha comprado el cr&#233;dito puede &#8220;empaquetarlo&#8221;, a veces con acciones a &#8220;instrumentos financieros&#8221; y venderlos &#8220;instrumentos&#8221; a otros bancos. As&#237; era casi imposible saber lo que hab&#237;a en estos paquetes. Unos hablan de &#8220;cr&#233;ditos contaminados&#8221;. Y los bancos, tambi&#233;n en Europa y Suecia, vend&#237;an paquetes entre s&#237; que daba gusto de verlo. Todo funcionaba hasta que los prestatarios no podaran cancelar los cr&#233;ditos. Y el inter&#233;s cambia, lo sabemos todos.

Anteayer le&#237; en el peri&#243;dico que el a&#241;o que viene, van a reducir a las pensiones con cinco por ciento o algo as&#237;. Esto debido que el valor de los fondos de pensiones han bajado demasiado, parcialmente porque los bancos han invertido en cr&#233;ditos contaminados. 
Todos los peri&#243;dicos tienen suplementos econ&#243;micos donde hay periodistas no s&#233; cuantos, pero ninguno de ellos nos ha alarmado de alg&#250;n peligro inminente. 

Los suecos obtienen pensi&#243;n a los 65 a&#241;os. El pr&#243;ximo a&#241;o tendr&#233; 65 a&#241;os, es decir voy a empezar mi carrera como jubilado con pensi&#243;n reducida. Y no hab&#237;a contado con esto, claro, que tener pensi&#243;n reducida porque los bancos en EEUU han dado cr&#233;ditos sin garant&#237;as. 
Pero tales cosas hacen que uno comprenda lo que significa vivir en un mundo globalizado. Si, la vida est&#225; llena de duras pruebas y sorpresas

Att vara pension&#228;r i en globaliserad v&#228;rld (73)

I g&#229;r s&#229;g jag ett program som handlade om &#8220;krisen&#8221; och dess orsaker. Det &#228;r klart, jag visste redan mycket. Men programmet var mycket pedagogiskt och visade hur girigheten efter rikedom gjorde att bankerna gav krediter &#229;t folk utan garantier att de kunde betala tillbaka dem.
Den tvivelaktiga metoden var f&#246;ljande: Ge f&#246;rst kredit &#229;t en person utan garantier. S&#228;lj fordringarna till andra banker eller kreditinstitut. Banken som har k&#246;pt fordringarna kan &#8220;paketera&#8221; dem, ibland med aktier till finansiella instrument och s&#228;lja instrumenten till andra banker. P&#229; s&#229; s&#228;tt var det n&#228;stan om&#246;jligt att veta vad som fanns i dessa paket. N&#229;gra pratar om &#8220;giftiga krediter&#8221;. Och bankerna, &#228;ven i Europa och Sverige, s&#229;lde dessa papper mellan sig s&#229; det stod h&#228;rliga till. Allt fungerade tills att l&#229;ntagarna inte kunde &#229;terbetala krediterna. Och r&#228;nta den &#228;ndras, det vet alla.
I g&#229;r l&#228;ste jag i tidningen att n&#228;sta &#229;r, kommer man att s&#228;nka pensionerna med fem procent eller n&#229;got s&#229;nt. Detta p g a att v&#228;rdet p&#229; pensionsfonderna ha sjunkit f&#246;r mycket, delvis d&#228;rf&#246;r att bankerna har investerat i f&#246;rgiftade krediter.
Alla dagstidningar har tidningsbilagor d&#228;r det finns journalister jag ve tinte hur m&#229;nga, men ingen av dem har slagit larm om n&#229;gon &#246;verh&#228;ngande fara. 
Svenskarna f&#229;r pension vid 65 &#229;r. N&#228;sta &#229;r blir jag 65, dvs jag kommer att b&#246;rja min karri&#228;r som pension&#228;r med s&#228;nkt pension. Och det hade jag inte r&#228;knat med, naturligtvis, att f&#229; s&#228;nkt pension f&#246;r att bankerna i USA har givit krediter utan s&#228;kerhet.
Men s&#229;nt g&#246;r att man f&#246;rst&#229;r vad det betyder att leva i en globaliserad v&#228;rld. Ja, livet &#228;r fullt att h&#229;rda prov och &#246;verraskningar.






</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Genio con reservas (72)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780583.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;

Siempre he admirado a gente como Einstein, Newton, Darwin y otros cient&#237;ficos que han hecho cosas con mucha importancia para la humanidad. Ellos son genios simplemente. Por trabajo duro y una voluntad de saber c&#243;mo es el mundo han obtenido fama por sus esfuerzos.
Ahora, queridos lectores y escuchadores, yo tambi&#233;n puedo llamarme genio. Y entonces cavil&#225;is, &#191;qu&#233; ha hecho ahora para llamarse genio? &#191;Alg&#250;na invenci&#243;n? &#191;Un descubrimiento? No, nada de esto. Yo como tantos otros estoy afectado por la pestilencia japonesa que se llama SUDOKO. He dejado los crucigramas &#8211; son demasiados f&#225;ciles. Solo es sudoko que vale.
Y claro, machacando se aprende el oficio. Despu&#233;s de un a&#241;o desplazando a cifras en cuadrados con nueve cuadros he obtenido un poco de abilidad de esto.
Suelo hacer el sudoko que hay en mi peri&#243;dico DN. Avanzaba de f&#225;cil a muy dif&#237;cil y me sent&#237;a muy contento del avance. 
Entonces, de repente, el peri&#243;dico cambio de sistema de sudoko. Tambi&#233;n ahora hay diferentes niveles de dificultad, pero f&#225;cil es ahora como dif&#237;cil en el otro sudoko y muy dif&#237;cil es superdif&#237;cil etc. Pero yo, optimista como siempre, elig&#237;a el nivel m&#225;s avanzado en seguida. Despu&#233;s de veinte minutos pensando y cambiando y no s&#233; lo todo - ning&#250;n resultado. Nada.
Otra vez, lo mismo. Mi confianza en mi mismo empezaba a desaparecer y ten&#237;a que elegir un nivel m&#225;s bajo. &#161;Qu&#233; desgracia!
Pero un d&#237;a trat&#233; otra vez con el nivel muy avanzado y lograba solver el sudoko en 8.11 minutos! Las l&#225;grimas estaban cercas y casi sufr&#237; un colapso de alegr&#237;a&#8230;..
Y el nivel m&#225;s avanzado se llama Genio. Es por esto puedo llamarme genio yo tambi&#233;n. Solo hay un problema. Llegu&#233; al noveno lugar con 8.11 y el ganador ten&#237;a 5.56&#8230;. Es decir, soy un genio con reservas&#8230;
Si t&#250; crees que eres un genio puedes probar el sudoko en esta direcci&#243;n: http://www.dn.se/webbspel/sudoku/

!Buena suerte! (mr g)

En sueco/P&#229; svenska

Geni med reservationer (72)

Jag har alltid beundrat folk som Einstein, Newton, Darwin och andra vetenskapsm&#228;n som har gjort saker med stor betydelse f&#246;r m&#228;nskligheten. De &#228;r helt enkelt genier. Genom h&#229;rt arbete och en vilja veta hur v&#228;rlden &#228;r har de blivit ber&#246;mda f&#246;r sina anstr&#228;ngningar.
Nu, k&#228;ra l&#228;sare och lyssnare, kan &#228;ven jag kalla mig geni. Och d&#229; tvekar ni, vad har han gjort f&#246;r att kalla sig geni? N&#229;n uppfinning? En uppt&#228;ckt? Inget av det. Jag som s&#229; m&#229;nga andra &#228;r infekterad av den japanska pest som kallas SUDOKO. Jag har lagt av med korsord &#8211; de &#228;r f&#246;r enkla. Det &#228;r bara sudoko som g&#228;ller.
Och det &#228;r klart, &#246;vning ger f&#228;rdighet. Efter ett &#229;rs flyttande av siffror i kvadrater med nio rutor har jag uppn&#229;tt en viss f&#228;rdighet p&#229; detta. Jag brukar g&#246;ra sudokot som finns i min tidning DN. Jag avancerade fr&#229;n enkelt till mycket sv&#229;rt och k&#228;nde mig mycket n&#246;jd med framg&#229;ngen.
D&#229;, helt pl&#246;tsligt, &#228;ndrar tidningen sudokosystem. &#196;ven nu finns sv&#229;righetsniv&#229;er, men l&#228;tt &#228;r numer som sv&#229;rt i det andra sudokot och mycket sv&#229;rt &#228;r supersv&#229;rt o s v.
Men jag, optimist som alltid, valde den sv&#229;raste niv&#229;n p&#229; en g&#229;ng. Efter tjugo minuters t&#228;nkande och flyttande och jag vet inte allt &#8211; inget resultat. Inget alls.
En g&#229;ng till, samma sak. Mitt sj&#228;lvf&#246;rtroende b&#246;rjade f&#246;rsvinna och jag m&#229;st v&#228;lja en l&#228;gre niv&#229;. Vilket el&#228;nde!
Men en dag f&#246;rs&#246;kte jag igen med den avancerad niv&#229;n och lyckades l&#246;sa sudokot p&#229; 8.11 minuter. T&#229;rarna var n&#228;ra och jag kollapsade n&#228;stan av gl&#228;dje&#8230;. Och den sv&#229;raste niv&#229;n kallas Geni. Det &#228;r d&#228;rf&#246;r jag ocks&#229; kan kalla mig geni. Det finns bara ett problem. Jag kom p&#229; nionde plats p&#229; 8.11 minuter och vinnaren hade 5.56&#8230; D v s, jag &#228;r ett geni med reservationer&#8230;.
Om du ocks&#229; tror att du &#228;r ett geni kan du prova sudokot p&#229; en h&#228;r adressen:
 http://www.dn.se/webbspel/sudoku/

Lycka till! (mr g)


</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T23_18_39-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T23_18_39-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 06:15:35 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>audio,education,flen,forsstr&#246;m,gerardo,spanish,spanska,stenhammarskolan</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-27T23_18_39-07_00.mp3" length="2069524"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780583.gif"/>
      <itunes:duration>172</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>

Siempre he admirado a gente como Einstein, Newton, Darwin y otros cient&#237;ficos que han hecho cosas con mucha importancia para la humanidad. Ellos son genios simplemente. Por trabajo duro y una voluntad de saber c&#243;mo es el mundo han obtenido fama por sus esfuerzos.
Ahora, queridos lectores y escuchadores, yo tambi&#233;n puedo llamarme genio. Y entonces cavil&#225;is, &#191;qu&#233; ha hecho ahora para llamarse genio? &#191;Alg&#250;na invenci&#243;n? &#191;Un descubrimiento? No, nada de esto. Yo como tantos otros estoy afectado por la pestilencia japonesa que se llama SUDOKO. He dejado los crucigramas &#8211; son demasiados f&#225;ciles. Solo es sudoko que vale.
Y claro, machacando se aprende el oficio. Despu&#233;s de un a&#241;o desplazando a cifras en cuadrados con nueve cuadros he obtenido un poco de abilidad de esto.
Suelo hacer el sudoko que hay en mi peri&#243;dico DN. Avanzaba de f&#225;cil a muy dif&#237;cil y me sent&#237;a muy contento del avance. 
Entonces, de repente, el peri&#243;dico cambio de sistema de sudoko. Tambi&#233;n ahora hay diferentes niveles de dificultad, pero f&#225;cil es ahora como dif&#237;cil en el otro sudoko y muy dif&#237;cil es superdif&#237;cil etc. Pero yo, optimista como siempre, elig&#237;a el nivel m&#225;s avanzado en seguida. Despu&#233;s de veinte minutos pensando y cambiando y no s&#233; lo todo - ning&#250;n resultado. Nada.
Otra vez, lo mismo. Mi confianza en mi mismo empezaba a desaparecer y ten&#237;a que elegir un nivel m&#225;s bajo. &#161;Qu&#233; desgracia!
Pero un d&#237;a trat&#233; otra vez con el nivel muy avanzado y lograba solver el sudoko en 8.11 minutos! Las l&#225;grimas estaban cercas y casi sufr&#237; un colapso de alegr&#237;a&#8230;..
Y el nivel m&#225;s avanzado se llama Genio. Es por esto puedo llamarme genio yo tambi&#233;n. Solo hay un problema. Llegu&#233; al noveno lugar con 8.11 y el ganador ten&#237;a 5.56&#8230;. Es decir, soy un genio con reservas&#8230;
Si t&#250; crees que eres un genio puedes probar el sudoko en esta direcci&#243;n: http://www.dn.se/webbspel/sudoku/

!Buena suerte! (mr g)

En sueco/P&#229; svenska

Geni med reservationer (72)

Jag har alltid beundrat folk som Einstein, Newton, Darwin och andra vetenskapsm&#228;n som har gjort saker med stor betydelse f&#246;r m&#228;nskligheten. De &#228;r helt enkelt genier. Genom h&#229;rt arbete och en vilja veta hur v&#228;rlden &#228;r har de blivit ber&#246;mda f&#246;r sina anstr&#228;ngningar.
Nu, k&#228;ra l&#228;sare och lyssnare, kan &#228;ven jag kalla mig geni. Och d&#229; tvekar ni, vad har han gjort f&#246;r att kalla sig geni? N&#229;n uppfinning? En uppt&#228;ckt? Inget av det. Jag som s&#229; m&#229;nga andra &#228;r infekterad av den japanska pest som kallas SUDOKO. Jag har lagt av med korsord &#8211; de &#228;r f&#246;r enkla. Det &#228;r bara sudoko som g&#228;ller.
Och det &#228;r klart, &#246;vning ger f&#228;rdighet. Efter ett &#229;rs flyttande av siffror i kvadrater med nio rutor har jag uppn&#229;tt en viss f&#228;rdighet p&#229; detta. Jag brukar g&#246;ra sudokot som finns i min tidning DN. Jag avancerade fr&#229;n enkelt till mycket sv&#229;rt och k&#228;nde mig mycket n&#246;jd med framg&#229;ngen.
D&#229;, helt pl&#246;tsligt, &#228;ndrar tidningen sudokosystem. &#196;ven nu finns sv&#229;righetsniv&#229;er, men l&#228;tt &#228;r numer som sv&#229;rt i det andra sudokot och mycket sv&#229;rt &#228;r supersv&#229;rt o s v.
Men jag, optimist som alltid, valde den sv&#229;raste niv&#229;n p&#229; en g&#229;ng. Efter tjugo minuters t&#228;nkande och flyttande och jag vet inte allt &#8211; inget resultat. Inget alls.
En g&#229;ng till, samma sak. Mitt sj&#228;lvf&#246;rtroende b&#246;rjade f&#246;rsvinna och jag m&#229;st v&#228;lja en l&#228;gre niv&#229;. Vilket el&#228;nde!
Men en dag f&#246;rs&#246;kte jag igen med den avancerad niv&#229;n och lyckades l&#246;sa sudokot p&#229; 8.11 minuter. T&#229;rarna var n&#228;ra och jag kollapsade n&#228;stan av gl&#228;dje&#8230;. Och den sv&#229;raste niv&#229;n kallas Geni. Det &#228;r d&#228;rf&#246;r jag ocks&#229; kan kalla mig geni. Det finns bara ett problem. Jag kom p&#229; nionde plats p&#229; 8.11 minuter och vinnaren hade 5.56&#8230; D v s, jag &#228;r ett geni med reservationer&#8230;.
Om du ocks&#229; tror att du &#228;r ett geni kan du prova sudokot p&#229; en h&#228;r adressen:
 http://www.dn.se/webbspel/sudoku/

Lycka till! (mr g)


</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Una carta importa tanto (71)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780580.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
Empec&#233; a trabajar cuando ten&#237;a 15 a&#241;os. Entonces no era dif&#237;cil encontrar trabajo. Las industrias en Suecia gritaban para tener mano de obra. Tom&#233; mi bicimoto y me fu&#237; a una f&#225;brica de masa de papel. All&#237; fui a la oficina donde empleaban a gente. Habl&#233; con el jefe y &#233;l me dijo: &#8221;Vayate a las talleres, habla con Sixten Jonsson, &#233;l va a decirte que hacer&#8221;. Y as&#237; fu&#237; empleado.
Mi primer trabajo estaba duro y aburrido. Ten&#237;a que estar en una torre de hierro con una lijadora pesada puliendo las soldaduras en las paredes de la torre. Caramba que trabajo. D&#237;a tras d&#237;a. Y para un palillo como yo mis abrazos estaban de cemento cuando llegaba a casa. Despu&#233;s de esto afilaba tubos con una lijadora tan pesada como la otra. Pero entonces podia por lo menos estar sentado. A veces una rata muy grande me observaba de su agujero. Todo era - &#161;estupendo! 
Trabaj&#233; en las talleres dos a&#241;os. No era facil movilizar entusiasmo por tal trabajo. Afortunadamente o desfortunadamente o no, no s&#233;, pero me decharon para darme otro empleo. Esta vez un trabajo para blanquear la masa de papel por turnos, d&#237;a y noche todos los d&#237;as de la semana a veces con m&#225;scara de antig&#225;s todo el turno. &#191;Por qu&#233;? Porque blanqueaban la masa con cloro y a veces los tubos estaban rotos y el cloro se sal&#237;a. Todo era &#161;fant&#225;stico! 

En este tiempo tuve un amigo Urban que hab&#237;a empezado en un colegio para adultos, una folkh&#246;gskola, se llamaba Wik y era una universidad popular.
&#200;l me envi&#243; una carta para contarme que divertido era estudiar de adulto. Y me propuso que yo tambi&#233;n debiera empezar a estudiar. Y yo lo hice.
Estudi&#233; por nueve a&#241;os. Dos a&#241;os en universidad popular, tres a&#241;os en liceo nocturno, tres a&#241;os en la universidad y un a&#241;o en el seminario.  El espa&#241;ol estudiaba m&#225;s tarde.
Ahora cuando estoy jubilado, pienso a veces si no me hubiera cambiado de vida, c&#243;mo habr&#237;a sido entonces. D&#237;as y noches en aire destruida de cloro, con problemas de dormir y sobre todo, sin el conocimiento que tengo ahora. Y si hab&#233;is pasado una industria donde se produce masa de papel, entonces sab&#233;is que tufo hay all&#237;. Para decir la verdad, apesta a mierda.
No, prefiero trabajar con papel en forma de libros. &#161;No me gusta producirlo!

Ett brev betyder s&#229; mycket (71)

Jag b&#246;rjade jobba n&#228;r jag var 15 &#229;r. D&#229; var det inget sv&#229;rt att f&#229; arbete. Industrierna i Sverige skrek efter arbetskraft. Jag tog min moped och &#229;kte till en massafabrik. D&#228;r gick jag till personalkontoret. Jag pratade med chefen och han sa: &#8221;G&#229; till verkstan, prata med Sixten Jonsson, han kommer att tala om f&#246;r dig vad du ska g&#246;ra&#8221;. Och s&#229; var jag anst&#228;lld.
Mitt f&#246;rsta arbete var h&#229;rt och tr&#229;kigt. Jag m&#229;ste st&#229; i ett torn av j&#228;rn med en tung slipmaskin och slipa svetsfogarna p&#229; insidan av tornet. Tjosan vilket jobb. Dag efter dag. Och f&#246;r en benget som mig var mina armar som cement n&#228;r jag kom hem.
Efter detta slipade jag r&#246;r med en slipmaskin som var lika tung som den andra. Men jag kunde &#229;tminstone sitta ner. Ibland tittade en stor r&#229;tta p&#229; mig fr&#229;n sitt h&#229;l. Allt var &#8211; toppen!
Jag arbetade p&#229; verkstan i tv&#229; &#229;r. Det var inte l&#228;tt att mobilisera n&#229;n entusiasm f&#246;r ett s&#229;nt jobb. Som tur var eller oturligtvis, jag vet inte, gav de mig sparken f&#246;r ett annat jobb.
Nu var det ett jobb att bleka pappersmassa med skiftg&#229;ng, dag och natt alla dagar i veckan och ibland med gasmask hela skiftet. Varf&#246;r? D&#228;rf&#246;r att massan blektes med klor och ibland var r&#246;ren s&#246;nder och gasen l&#228;ckte ut. Allt var fantastiskt!
P&#229; den h&#228;r tiden hade jag en kompis Urban som hade b&#246;rjat p&#229; en folkh&#246;gskola, den hette Wik (och det var en folkh&#246;gskola). Han skickade ett brev till mig f&#246;r att tala om hur roligt det var att studera som vuxen. Och han f&#246;reslog att &#228;ven jag borde b&#246;rja studera. Och det gjorde jag.
Jag l&#228;ste i nio &#229;r. Tv&#229; &#229;r p&#229; folkh&#246;gskolan, tre &#229;r p&#229; kv&#228;llsgymnasium, tre &#229;r p&#229; universitetet och ett &#229;t p&#229; l&#228;rarh&#246;gskola. Spanska l&#228;ste jag senare.
Nu n&#228;r jag &#228;r pension&#228;r, t&#228;nker jag ibland p&#229; hur det skulle varit om jag inte f&#246;r&#228;ndrat mitt liv. Dagar och n&#228;tter i luft f&#246;rst&#246;rd av klor, med s&#246;mnproblem och allt, utan de kunskaper jag har nu. Och har ni &#229;kt f&#246;rbi en massafabrik vet ni vilken stank det &#228;r d&#228;r. F&#246;r att s&#228;ga som sanningen &#228;r, det luktar skit.
Nej, jag f&#246;redrar att arbeta med papper i form av b&#246;cker. Inte att producera det!




</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T23_15_21-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T23_15_21-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 06:12:43 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-27T23_15_21-07_00.mp3" length="2348512"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780580.gif"/>
      <itunes:duration>195</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Empec&#233; a trabajar cuando ten&#237;a 15 a&#241;os. Entonces no era dif&#237;cil encontrar trabajo. Las industrias en Suecia gritaban para tener mano de obra. Tom&#233; mi bicimoto y me fu&#237; a una f&#225;brica de masa de papel. All&#237; fui a la oficina donde empleaban a gente. Habl&#233; con el jefe y &#233;l me dijo: &#8221;Vayate a las talleres, habla con Sixten Jonsson, &#233;l va a decirte que hacer&#8221;. Y as&#237; fu&#237; empleado.
Mi primer trabajo estaba duro y aburrido. Ten&#237;a que estar en una torre de hierro con una lijadora pesada puliendo las soldaduras en las paredes de la torre. Caramba que trabajo. D&#237;a tras d&#237;a. Y para un palillo como yo mis abrazos estaban de cemento cuando llegaba a casa. Despu&#233;s de esto afilaba tubos con una lijadora tan pesada como la otra. Pero entonces podia por lo menos estar sentado. A veces una rata muy grande me observaba de su agujero. Todo era - &#161;estupendo! 
Trabaj&#233; en las talleres dos a&#241;os. No era facil movilizar entusiasmo por tal trabajo. Afortunadamente o desfortunadamente o no, no s&#233;, pero me decharon para darme otro empleo. Esta vez un trabajo para blanquear la masa de papel por turnos, d&#237;a y noche todos los d&#237;as de la semana a veces con m&#225;scara de antig&#225;s todo el turno. &#191;Por qu&#233;? Porque blanqueaban la masa con cloro y a veces los tubos estaban rotos y el cloro se sal&#237;a. Todo era &#161;fant&#225;stico! 

En este tiempo tuve un amigo Urban que hab&#237;a empezado en un colegio para adultos, una folkh&#246;gskola, se llamaba Wik y era una universidad popular.
&#200;l me envi&#243; una carta para contarme que divertido era estudiar de adulto. Y me propuso que yo tambi&#233;n debiera empezar a estudiar. Y yo lo hice.
Estudi&#233; por nueve a&#241;os. Dos a&#241;os en universidad popular, tres a&#241;os en liceo nocturno, tres a&#241;os en la universidad y un a&#241;o en el seminario.  El espa&#241;ol estudiaba m&#225;s tarde.
Ahora cuando estoy jubilado, pienso a veces si no me hubiera cambiado de vida, c&#243;mo habr&#237;a sido entonces. D&#237;as y noches en aire destruida de cloro, con problemas de dormir y sobre todo, sin el conocimiento que tengo ahora. Y si hab&#233;is pasado una industria donde se produce masa de papel, entonces sab&#233;is que tufo hay all&#237;. Para decir la verdad, apesta a mierda.
No, prefiero trabajar con papel en forma de libros. &#161;No me gusta producirlo!

Ett brev betyder s&#229; mycket (71)

Jag b&#246;rjade jobba n&#228;r jag var 15 &#229;r. D&#229; var det inget sv&#229;rt att f&#229; arbete. Industrierna i Sverige skrek efter arbetskraft. Jag tog min moped och &#229;kte till en massafabrik. D&#228;r gick jag till personalkontoret. Jag pratade med chefen och han sa: &#8221;G&#229; till verkstan, prata med Sixten Jonsson, han kommer att tala om f&#246;r dig vad du ska g&#246;ra&#8221;. Och s&#229; var jag anst&#228;lld.
Mitt f&#246;rsta arbete var h&#229;rt och tr&#229;kigt. Jag m&#229;ste st&#229; i ett torn av j&#228;rn med en tung slipmaskin och slipa svetsfogarna p&#229; insidan av tornet. Tjosan vilket jobb. Dag efter dag. Och f&#246;r en benget som mig var mina armar som cement n&#228;r jag kom hem.
Efter detta slipade jag r&#246;r med en slipmaskin som var lika tung som den andra. Men jag kunde &#229;tminstone sitta ner. Ibland tittade en stor r&#229;tta p&#229; mig fr&#229;n sitt h&#229;l. Allt var &#8211; toppen!
Jag arbetade p&#229; verkstan i tv&#229; &#229;r. Det var inte l&#228;tt att mobilisera n&#229;n entusiasm f&#246;r ett s&#229;nt jobb. Som tur var eller oturligtvis, jag vet inte, gav de mig sparken f&#246;r ett annat jobb.
Nu var det ett jobb att bleka pappersmassa med skiftg&#229;ng, dag och natt alla dagar i veckan och ibland med gasmask hela skiftet. Varf&#246;r? D&#228;rf&#246;r att massan blektes med klor och ibland var r&#246;ren s&#246;nder och gasen l&#228;ckte ut. Allt var fantastiskt!
P&#229; den h&#228;r tiden hade jag en kompis Urban som hade b&#246;rjat p&#229; en folkh&#246;gskola, den hette Wik (och det var en folkh&#246;gskola). Han skickade ett brev till mig f&#246;r att tala om hur roligt det var att studera som vuxen. Och han f&#246;reslog att &#228;ven jag borde b&#246;rja studera. Och det gjorde jag.
Jag l&#228;ste i nio &#229;r. Tv&#229; &#229;r p&#229; folkh&#246;gskolan, tre &#229;r p&#229; kv&#228;llsgymnasium, tre &#229;r p&#229; universitetet och ett &#229;t p&#229; l&#228;rarh&#246;gskola. Spanska l&#228;ste jag senare.
Nu n&#228;r jag &#228;r pension&#228;r, t&#228;nker jag ibland p&#229; hur det skulle varit om jag inte f&#246;r&#228;ndrat m</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Con vista al lago (70)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780576.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Una noche cuando estabamos en la casita me llam&#243; mi vecino para informarme de una cosa que hemos esperado 14 a&#241;os.  Dijo que la urbanisaci&#243;n necesitaba dinero y por esto van a cortar los abetes en frente de nuestra casa para venderlos. El coraz&#243;n hizo un golpe en mi pecho &#8211; &#161;finalmente!
Hemos tratado de convencer los hombres con sierras de motor que hermosa estar&#237;a nuestra colina con solo abedules, que bueno ser&#237;a para los anemones, no mencionando que bueno ser&#237;a con un poco de vista al lago para nosotros. El principio ha sido, si quiere ver el lago vayate all&#225;. Y ahora est&#225;n cortados todos los abetes, esperando de que venga un hombre con caballo para transportarlos al aserradero.

Me ha irritado que casi todos que han tenido posibilidad ha cortado calles en el bosque en frente de sus casas para ver el lago mejor. No es especialmente bonito. Pero una colina seleccionada ante nuestra casa si lo es.

Ahora solo vemos el hielo, (tengo que informaros que han visto huellas de lobo en el lago &#8211; &#161;caramba!) pero pronto viene la primavera, y despu&#233;s el verano. Puedo pensarme sentado a la mesa con una bebida de alg&#250;n tipo en la mano y los ojos fijados a la vista del lago. 
Era un trabajo duro. Eramos 7-8 personas que trabajaban con la selecci&#243;n. Unos con sierras de motor y otros arrastrando ramitos de abeto para quemar. Esto le gusta a mi mujer. Ella siempre quema en la chimenea cuando llegamaos a la casita. Pero es muy bien para  el compa&#241;erismo trabajar juntos con cosas comunes. Dos de las mujeres ven&#237;an con caf&#233; y bollos. Es un placer estar sentado en un tronco de abete con una tasa de caf&#233; en la mano, cansando despu&#233;s de un trabajo duro. El olor de &#225;rboles reci&#233;n cortados y el aire fresco de la naturaleza,  y que todo va a resultar en vista al lago &#8211; es lo mejor!
Pero ahora cuando el sol brilla en las cristales de ventana, sin estar cubiertas de abetes, uno no solo puede ver el lago. Uno ve que sucias est&#225;n las cristales tambi&#233;n. Puedo imaginarme qu&#233;n es que tiene que lavarlas&#8230;.. S&#237;, claro, yo.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T23_12_04-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T23_12_04-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 06:08:26 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-27T23_12_04-07_00.mp3" length="2082377"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780576.jpg"/>
      <itunes:duration>173</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Una noche cuando estabamos en la casita me llam&#243; mi vecino para informarme de una cosa que hemos esperado 14 a&#241;os.  Dijo que la urbanisaci&#243;n necesitaba dinero y por esto van a cortar los abetes en frente de nuestra casa para venderlos. El coraz&#243;n hizo un golpe en mi pecho &#8211; &#161;finalmente!
Hemos tratado de convencer los hombres con sierras de motor que hermosa estar&#237;a nuestra colina con solo abedules, que bueno ser&#237;a para los anemones, no mencionando que bueno ser&#237;a con un poco de vista al lago para nosotros. El principio ha sido, si quiere ver el lago vayate all&#225;. Y ahora est&#225;n cortados todos los abetes, esperando de que venga un hombre con caballo para transportarlos al aserradero.

Me ha irritado que casi todos que han tenido posibilidad ha cortado calles en el bosque en frente de sus casas para ver el lago mejor. No es especialmente bonito. Pero una colina seleccionada ante nuestra casa si lo es.

Ahora solo vemos el hielo, (tengo que informaros que han visto huellas de lobo en el lago &#8211; &#161;caramba!) pero pronto viene la primavera, y despu&#233;s el verano. Puedo pensarme sentado a la mesa con una bebida de alg&#250;n tipo en la mano y los ojos fijados a la vista del lago. 
Era un trabajo duro. Eramos 7-8 personas que trabajaban con la selecci&#243;n. Unos con sierras de motor y otros arrastrando ramitos de abeto para quemar. Esto le gusta a mi mujer. Ella siempre quema en la chimenea cuando llegamaos a la casita. Pero es muy bien para  el compa&#241;erismo trabajar juntos con cosas comunes. Dos de las mujeres ven&#237;an con caf&#233; y bollos. Es un placer estar sentado en un tronco de abete con una tasa de caf&#233; en la mano, cansando despu&#233;s de un trabajo duro. El olor de &#225;rboles reci&#233;n cortados y el aire fresco de la naturaleza,  y que todo va a resultar en vista al lago &#8211; es lo mejor!
Pero ahora cuando el sol brilla en las cristales de ventana, sin estar cubiertas de abetes, uno no solo puede ver el lago. Uno ve que sucias est&#225;n las cristales tambi&#233;n. Puedo imaginarme qu&#233;n es que tiene que lavarlas&#8230;.. S&#237;, claro, yo.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Bellman &#8211; un cantante sueco en el siglo dieciocho (69)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780544.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
El que quiere saber un poco de la tradici&#243;n de canciones en Suecia tiene que saber un poco de Bellman. Uno podr&#237;a llamarle el cantante nacional. Este cantante vivi&#243; entre 1740 y 1795. Acompa&#241;aba sus canciones con un la&#250;d (un cister). Ten&#237;a siempre problemas econ&#243;micos. Una vez tuvo que escapar a Noruega para evitar a los acreedores. Pas&#243; un per&#237;odo en carcel, pero el rey Gustav III le ayudaba obtener trabajo. Bellman escrib&#237;a canciones que daban homenaje al rey y Bellman actuaba en el corte.
Los temas de sus canciones eran bajos y la gente que aparecen en ellas son hombres fracasados y mujeres de poca virtud, alcoh&#243;licos y putas. Unas figuras concocidas son Mowitz, Fredman y Ulla Winblad.
Les describe de una manera sin puntos de vista morales, crudo y sin maquillaje. Les describe como son, con simpat&#237;a y pasi&#243;n.
Sus ediciones m&#225;s conocidas son Los ep&#237;stolas de Bellman (Bellmans epistlar) y Las canciones de Bellman (Bellmans s&#229;nger).
Aqu&#237; debajo hay un verso de una canci&#243;n. Se llama K&#228;raste br&#246;der, systrar och v&#228;nner (Queridos hermanos, amigos, hermanas). He tratado de traducirlo pero falta rima &#8211; es casi imposible traducir su poes&#237;a. Esto es por lo menos un intento.
Queridos hermanos, amigos, hermanas
mira padre Berg afina y templa
las cuerdas de su violin
el arco est&#225; tomando.
No tiene ojo, la nariz est&#225; partida
esputando el tornillo, mira;
ahora toca un poco; 
con la jarra en la silla; 
Ta ta ta ta ta mira al sol
ta ta el violin agob&#237;a
equivocandose 
a veces trinando.
Queridos hermanos andad de puntillas
guantes en manos sombreros en cabeza.
Mira doncella Lona!
Zapatos con cintas rojas!
Calcetines azules tambi&#233;n! 

Mangaba melod&#237;as de otros (no hab&#237;an derechos de autor en este tiempo) especialmente de Francia. Si &#233;l no lo hubiera hecho las melod&#237;as habr&#237;an sido desconocidas hoy. Tambi&#233;n compon&#237;a melod&#237;as y unas de las mejores son de su mano. Era un imitador muy bueno y pod&#237;a sonar como una orquesta, cantando, acompa&#241;andose con el la&#250;d, imitando instrumentos diferentes.
Hay una biograf&#237;a sobre Carl Michael Bellman en ingl&#233;s. Paul Britten Austin: Carl Michael Bellman. Genious of the Swedish Rococo (Malm&#246; 1967).

Bellman en espa&#241;ol en Wikipedia

(El t&#237;o de Bellman, Mart&#237;n Bellman se cas&#243; con una mujer rica en Espa&#241;a y viv&#237;a en Cadiz)


Canciones:
Mollberg satt i paulun
Fj&#228;riln vingad syns p&#229; Haga
Solen glimmar
Tr&#228;d du fram nattens gud
Fredmans S&#229;ng No 5cv
Glimmande nymf

En sueco/P&#229; svenska

Bellman &#8211; en svensk s&#229;ngare i det sjuttonde 
&#229;rhundradet (69)

Den som vill veta n&#229;got om s&#229;ngtraditionerna i Sverige m&#229;ste k&#228;nna till lite om Bellman. Man kunde kalla honom f&#246;r nationals&#229;ngare/trubadur. Den h&#228;r s&#229;ngaren/trubaduren levde mellan 1740 och 1795.
Han ackompanjerade sina s&#229;nger med en luta (en cister). Han hade j&#228;mt ekonomiska problem. En g&#229;ng m&#229;ste han fly till Norge f&#246;r att undvika fordrings&#228;garna. Han tillbringade en tid i f&#228;ngelse, men kung Gustav III hj&#228;lpte honom att f&#229; jobb. Bellman skrev s&#229;nger som hyllade kungen och framtr&#228;dde p&#229; slottet.
Temata f&#246;r hans s&#229;nger var l&#229;ga och m&#228;nniskorna som f&#246;rekommer i dem &#228;r misslyckade, kvinnor med f&#246;ga dygd, alkisar och horor. N&#229;gra k&#228;nda figurer &#228;r Mowitz, Fredman och Ulla Winblad.
Han beskriver dem utan att moralisera, r&#229;tt och osminkat. Han beskriver dem som de &#228;r, med sympati och inlevelse.
Hans mest k&#228;nda verk &#228;r Fredmans epistlar och Fredmans s&#229;nger.
H&#228;r nedan finns en vers fr&#229;n en s&#229;ng. Den heter K&#228;raste br&#246;der systrar och v&#228;nner. Jag har f&#246;rs&#246;kt att &#246;vers&#228;tta den men det fattas rim &#8211; det &#228;r n&#228;sta om&#246;jligt att &#246;vers&#228;tta hans poesi. Det h&#228;r &#228;r i alla fall ett f&#246;rs&#246;k.
K&#228;raste br&#246;der, systrar och v&#228;nner 
si fader Berg, han skruvar och sp&#228;nner 
str&#228;ngarna p&#229; fiolen och str&#229;ken han tar i hand. 
&#214;gat &#228;r borta, n&#228;san &#228;r kluven, 
si hur han st&#229;r och spottar p&#229; skruven; 
&#246;lkannan st&#229;r p&#229; stolen; nu kn&#228;pper han litet grand: 
ta, ta, ta, ta, ta, grinar mot solen, 
ta, ta, ta, ta, ta, pinar fiolen, 
han sig f&#246;rvillar, 
drillar ibland. 
K&#228;raste br&#246;der, dansa p&#229; t&#229;, 
handskar i hand och hattarna p&#229;! 
Si p&#229; jungfru Lona, 
r&#246;da band i skorna 
nya strumpor himmelsbl&#229;!

Han l&#229;nade melodier fr&#229;n andra (det fanns ingen upphovsr&#228;tt p&#229; den h&#228;r tiden). Om han inte hade gjort det s&#229; hade melodierna varit ok&#228;nda i dag.
Han skrev ocks&#229; sj&#228;lv melodier och n&#229;gra av de b&#228;sta &#228;r av hans hand. Han var en mycket god imitat&#246;r och han kunde l&#229;ta som en orkester n&#228;r han sj&#246;ng och ackompanjerade sig p&#229; luta och imiterade olika instrument.
Det finns en biografi &#246;ver Bellman p&#229; engelska. Paul Britten Austin: Carl Michael Bellman. Genious of the Swedish Rococo (Malm&#246; 1967).

Bellman p&#229; spanska p&#229; Wikipedia

(En farbror till Bellman, Martin Bellman gifte sig med en rik kvinna i Spanien och bodde i Cadiz)


S&#229;nger:
Mollberg satt i paulun
Fj&#228;riln vingad syns p&#229; Haga
Solen glimmar
Tr&#228;d du fram nattens gud
Fredmans S&#229;ng No 5cv
Glimmande nymf



































</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_41_32-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_41_32-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 05:38:12 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>bellman,cantante,cultura,flen,forsstr&#246;m,gert,stenhammarskolan,suecia,trovatore</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-27T22_41_32-07_00.mp3" length="2690821"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780544.gif"/>
      <itunes:duration>224</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
El que quiere saber un poco de la tradici&#243;n de canciones en Suecia tiene que saber un poco de Bellman. Uno podr&#237;a llamarle el cantante nacional. Este cantante vivi&#243; entre 1740 y 1795. Acompa&#241;aba sus canciones con un la&#250;d (un cister). Ten&#237;a siempre problemas econ&#243;micos. Una vez tuvo que escapar a Noruega para evitar a los acreedores. Pas&#243; un per&#237;odo en carcel, pero el rey Gustav III le ayudaba obtener trabajo. Bellman escrib&#237;a canciones que daban homenaje al rey y Bellman actuaba en el corte.
Los temas de sus canciones eran bajos y la gente que aparecen en ellas son hombres fracasados y mujeres de poca virtud, alcoh&#243;licos y putas. Unas figuras concocidas son Mowitz, Fredman y Ulla Winblad.
Les describe de una manera sin puntos de vista morales, crudo y sin maquillaje. Les describe como son, con simpat&#237;a y pasi&#243;n.
Sus ediciones m&#225;s conocidas son Los ep&#237;stolas de Bellman (Bellmans epistlar) y Las canciones de Bellman (Bellmans s&#229;nger).
Aqu&#237; debajo hay un verso de una canci&#243;n. Se llama K&#228;raste br&#246;der, systrar och v&#228;nner (Queridos hermanos, amigos, hermanas). He tratado de traducirlo pero falta rima &#8211; es casi imposible traducir su poes&#237;a. Esto es por lo menos un intento.
Queridos hermanos, amigos, hermanas
mira padre Berg afina y templa
las cuerdas de su violin
el arco est&#225; tomando.
No tiene ojo, la nariz est&#225; partida
esputando el tornillo, mira;
ahora toca un poco; 
con la jarra en la silla; 
Ta ta ta ta ta mira al sol
ta ta el violin agob&#237;a
equivocandose 
a veces trinando.
Queridos hermanos andad de puntillas
guantes en manos sombreros en cabeza.
Mira doncella Lona!
Zapatos con cintas rojas!
Calcetines azules tambi&#233;n! 

Mangaba melod&#237;as de otros (no hab&#237;an derechos de autor en este tiempo) especialmente de Francia. Si &#233;l no lo hubiera hecho las melod&#237;as habr&#237;an sido desconocidas hoy. Tambi&#233;n compon&#237;a melod&#237;as y unas de las mejores son de su mano. Era un imitador muy bueno y pod&#237;a sonar como una orquesta, cantando, acompa&#241;andose con el la&#250;d, imitando instrumentos diferentes.
Hay una biograf&#237;a sobre Carl Michael Bellman en ingl&#233;s. Paul Britten Austin: Carl Michael Bellman. Genious of the Swedish Rococo (Malm&#246; 1967).

Bellman en espa&#241;ol en Wikipedia

(El t&#237;o de Bellman, Mart&#237;n Bellman se cas&#243; con una mujer rica en Espa&#241;a y viv&#237;a en Cadiz)


Canciones:
Mollberg satt i paulun
Fj&#228;riln vingad syns p&#229; Haga
Solen glimmar
Tr&#228;d du fram nattens gud
Fredmans S&#229;ng No 5cv
Glimmande nymf

En sueco/P&#229; svenska

Bellman &#8211; en svensk s&#229;ngare i det sjuttonde 
&#229;rhundradet (69)

Den som vill veta n&#229;got om s&#229;ngtraditionerna i Sverige m&#229;ste k&#228;nna till lite om Bellman. Man kunde kalla honom f&#246;r nationals&#229;ngare/trubadur. Den h&#228;r s&#229;ngaren/trubaduren levde mellan 1740 och 1795.
Han ackompanjerade sina s&#229;nger med en luta (en cister). Han hade j&#228;mt ekonomiska problem. En g&#229;ng m&#229;ste han fly till Norge f&#246;r att undvika fordrings&#228;garna. Han tillbringade en tid i f&#228;ngelse, men kung Gustav III hj&#228;lpte honom att f&#229; jobb. Bellman skrev s&#229;nger som hyllade kungen och framtr&#228;dde p&#229; slottet.
Temata f&#246;r hans s&#229;nger var l&#229;ga och m&#228;nniskorna som f&#246;rekommer i dem &#228;r misslyckade, kvinnor med f&#246;ga dygd, alkisar och horor. N&#229;gra k&#228;nda figurer &#228;r Mowitz, Fredman och Ulla Winblad.
Han beskriver dem utan att moralisera, r&#229;tt och osminkat. Han beskriver dem som de &#228;r, med sympati och inlevelse.
Hans mest k&#228;nda verk &#228;r Fredmans epistlar och Fredmans s&#229;nger.
H&#228;r nedan finns en vers fr&#229;n en s&#229;ng. Den heter K&#228;raste br&#246;der systrar och v&#228;nner. Jag har f&#246;rs&#246;kt att &#246;vers&#228;tta den men det fattas rim &#8211; det &#228;r n&#228;sta om&#246;jligt att &#246;vers&#228;tta hans poesi. Det h&#228;r &#228;r i alla fall ett f&#246;rs&#246;k.
K&#228;raste br&#246;der, systrar och v&#228;nner 
si fader Berg, han skruvar och sp&#228;nner 
str&#228;ngarna p&#229; fiolen och str&#229;ken han tar i hand. 
&#214;gat &#228;r borta, n&#228;san &#228;r kluven, 
si hur han st&#229;r och spottar p&#229; skruven; 
&#246;lkannan st&#229;r p&#229; stolen; nu kn&#228;pper han litet grand: 
ta, ta, ta, ta, ta, grinar mot solen, 
ta, ta, ta, ta, ta, pinar fiolen, 
han sig f&#246;rvillar, 
drillar i</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Al lado de la carretera - en la nieve (68)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780539.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;                              
Mi amigo en el norte ha comprado un nuevo coche, un Audi Quattro. Cuando le visitamos la otra semana quer&#237;a mostrarnos que buen coche ten&#237;a. Nos invit&#243; a un viaje en un paisaje nevado. Puesto que estaba en los alrededores donde viv&#237; en mi juventud &#233;l me preguntaba ad&#243;nde quisiera ir. Propuse un sitio que se llama G&#229;rdsk&#228;r, porque me gustaba saber donde viv&#237;an mis primas hace muchos a&#241;os. &#205;bamos ac&#225; y all&#225; all&#237; y no era f&#225;cil encontrar la casa donde viv&#237;an. Pero finalmente nos lograba hacerlo.
Despu&#233;s dirig&#237;amos a un sitio donde viv&#237;a entre los 15 y 20 a&#241;os, Karlholmsbruk. Entre G&#229;rdsk&#228;r y Karlholmsbuk hay un peque&#241;o camino donde no es f&#225;cil encontrar a otros coches. Y con mucha nieve es a&#250;n m&#225;s dif&#237;cil hacerlo. Normalmente hay palitos rojos puestos en la carretera para mostrar donde termina el camino y empieza haber solo nieve. Pero, en este caso no era as&#237;. Y claro, encontramos un coche donde el camino era lo m&#225;s estrecho. Mi amigo gir&#243; a la derecha creyendo que hab&#237;a m&#225;s camino que nieve. Desafortunadamente no era as&#237; y de repente nos encontramos en la cuneta&#8230;.
&#161;As&#237; es la vida! Pero ten&#237;a un buen seguro de veh&#237;culo &#8211; todo gratuito. Con un m&#243;vil no es dif&#237;cil ponerse en contacto con un gr&#250;a para el remolque. Es el tiempo&#8230; En un peque&#241;o camino en la campa&#241;a, lejos de una ciudad. Afortunadamente hubo un pista de hielo un poco m&#225;s adelante en el hielo del mar. Todos que se iban all&#225; se paraban para ofrecernos ayuda. Pero un visto al coche les hac&#237;an comprender que era imposible hacer algo. Una vez vino dos coches llenos de hombres (8) que quer&#237;an tratar de sacar el coche de la nieve &#8211; sin resultado.
Un hombre dec&#237;a que la gr&#250;a estuvo all&#237; ayer tambi&#233;n para ayudar a una se&#241;ora con coche en la cuneta. Dec&#237;a que el problema es que la m&#225;quina quitanieves &#8221;sobrequita&#8221; y &#8221;hay&#8221; camino donde solo hay nieve. Pero, despu&#233;s de esperar dos horas lleg&#243; la gr&#250;a. Nos sac&#243; de la cuneta y pod&#237;amos continuar nuestro viaje. Elegimos un camino m&#225;s ancho esta vez.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_37_38-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_37_38-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 05:34:19 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>al,carretera,de,flen,forsstr&#246;m,la,lado,podcast,spanish,spanska,suecia,sverige</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-27T22_37_38-07_00.mp3" length="2550830"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780539.gif"/>
      <itunes:duration>159</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>                              
Mi amigo en el norte ha comprado un nuevo coche, un Audi Quattro. Cuando le visitamos la otra semana quer&#237;a mostrarnos que buen coche ten&#237;a. Nos invit&#243; a un viaje en un paisaje nevado. Puesto que estaba en los alrededores donde viv&#237; en mi juventud &#233;l me preguntaba ad&#243;nde quisiera ir. Propuse un sitio que se llama G&#229;rdsk&#228;r, porque me gustaba saber donde viv&#237;an mis primas hace muchos a&#241;os. &#205;bamos ac&#225; y all&#225; all&#237; y no era f&#225;cil encontrar la casa donde viv&#237;an. Pero finalmente nos lograba hacerlo.
Despu&#233;s dirig&#237;amos a un sitio donde viv&#237;a entre los 15 y 20 a&#241;os, Karlholmsbruk. Entre G&#229;rdsk&#228;r y Karlholmsbuk hay un peque&#241;o camino donde no es f&#225;cil encontrar a otros coches. Y con mucha nieve es a&#250;n m&#225;s dif&#237;cil hacerlo. Normalmente hay palitos rojos puestos en la carretera para mostrar donde termina el camino y empieza haber solo nieve. Pero, en este caso no era as&#237;. Y claro, encontramos un coche donde el camino era lo m&#225;s estrecho. Mi amigo gir&#243; a la derecha creyendo que hab&#237;a m&#225;s camino que nieve. Desafortunadamente no era as&#237; y de repente nos encontramos en la cuneta&#8230;.
&#161;As&#237; es la vida! Pero ten&#237;a un buen seguro de veh&#237;culo &#8211; todo gratuito. Con un m&#243;vil no es dif&#237;cil ponerse en contacto con un gr&#250;a para el remolque. Es el tiempo&#8230; En un peque&#241;o camino en la campa&#241;a, lejos de una ciudad. Afortunadamente hubo un pista de hielo un poco m&#225;s adelante en el hielo del mar. Todos que se iban all&#225; se paraban para ofrecernos ayuda. Pero un visto al coche les hac&#237;an comprender que era imposible hacer algo. Una vez vino dos coches llenos de hombres (8) que quer&#237;an tratar de sacar el coche de la nieve &#8211; sin resultado.
Un hombre dec&#237;a que la gr&#250;a estuvo all&#237; ayer tambi&#233;n para ayudar a una se&#241;ora con coche en la cuneta. Dec&#237;a que el problema es que la m&#225;quina quitanieves &#8221;sobrequita&#8221; y &#8221;hay&#8221; camino donde solo hay nieve. Pero, despu&#233;s de esperar dos horas lleg&#243; la gr&#250;a. Nos sac&#243; de la cuneta y pod&#237;amos continuar nuestro viaje. Elegimos un camino m&#225;s ancho esta vez.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>La nyckelharpa &#8211; un instrumento sueco (66)</title>
      <description>
Voy a presentar en unos episodios un poco de la m&#250;sica sueca. Esta la primera parte os contar&#233; del instrumento nyckelharpa, "arpa de clave/llave" y tambi&#233;n os dar&#233; unas enlaces para que pod&#225;is escuchar el misterioso sonido de esto intrumento.
Describir este instrumento es muy divertido para m&#237;, puesto que viene de mi provincia Uppland. Cuando era joven ten&#237;a un amigo cuyo padre sol&#237;a cazarnos borracho tocando su nyckelharpa. Entonces no comprend&#237;amos nada de que interesante es este instrumento. Para nosotros Elvis y ellos eran los artistas interesantes.

El origin de la nyckelharpa es un poco dificil de saber. Se cree que era com&#250;n en los pa&#237;ses n&#243;rdicos y en norte de Alemania en la Edad Media. Solo parece haber sobrevivido en Suecia y especialmente en Uppland, la provincia donde nac&#237; yo. 
La nyckelharpa tiene un sonido muy especial. Parece muy medieval. Lo que hace que suena as&#237; es que hay cuerdas que consuenan, resonan con las cuerdas que se toca. Es del mismo principio como la gaita. All&#237; hay los tubos que suenan juntos con el tubo en lo cual se toca. Tambi&#233;n la gaita tiene un sonido medieval y tambi&#233;n la gaita era muy com&#250;n en toda Europa durante la Edad Media.
La nyckelharpa es como una mezcla entre un violin y una viola de rueda/zanfona. Pero la nyckelharpa se toca  con arco, la zanfona las cuerdas vibran por la fricci&#243;n de una rueda que se mueve con un manubrio. Ambos instrumentos tienen claves/llaves para formar los tonos.

Se toca el instrumento solo o juntos con otros tocadores con nyckelharpa o violines. Ahora hay mucha gente que tocan la nyckelharpa, ha tenido un renacimiento desde hace los setentas. Tambi&#233;n en EE UU hay gente que tocan la nyckelharpa.

Aqu&#237; he puesto dos enlaces para conocer la nyckelharpa y la viola de rueda Ambos de Youtube.v

En sueco/P&#229; svenska

Nyckelharpan &#8211; ett svenskt instrument (66)

I n&#229;gra episoder t&#228;nker jag presentera svensk musik. Den h&#228;r f&#246;rsta episoden ska jag ber&#228;tta f&#246;r er om nyckelharpan och ocks&#229; ge er n&#229;gra l&#228;nkar f&#246;r att ni skunna lyssna p&#229; det mystiska ljudet hos detta instrument.
Att beskriva det h&#228;r instrumentet &#228;r mycket roligt f&#246;r mig, eftersom det kommer fr&#229;n mina hemtrakter i Uppland. N&#228;r jag var ung hade jag en kompis vars far brukade jaga oss, full och spelande nyckelharpa. D&#229; f&#246;rstod jag inget av hur intressant detta instrument &#228;r. F&#246;r oss var Elvis och dem de intressanta artisterna.
Nyckelharpans ursprung &#228;r lite sv&#229;rt att f&#229; reda p&#229;. Man tror att den var allm&#228;n i de nordiska l&#228;nderna och norra Tyskland p&#229; Medeltiden. Den verkar bara ha &#246;verlevt i Sverige och speciellt Uppland, landskapet d&#228;r jag f&#246;ddes.
Nyckelharpan har ett mycket speciellt ljud. Det verkar mycket medeltisaktigt. Det som g&#246;r att den l&#229;ter s&#229; &#228;r de str&#228;ngar som samljuder, ljuder med de str&#228;ngar som man spelar. Det &#228;r samma princip som p&#229; s&#228;ckpipan. D&#228;r &#228;r det r&#246;ren som samljuder med r&#246;ret man spelar p&#229;. &#196;ven s&#228;ckpipan har ett medeltida ljud och den var ocks&#229; mycket vanlig i Europa under Medeltiden.
Nyckelharpan &#228;r som en blandning av fiol och vevlira. Men nyckelharpan spelar man med str&#229;ke, p&#229; vevliran vibrerar str&#228;ngarna av friktionen av ett hjul som man r&#246;r med en vev. B&#229;da instrumenten har nycklar f&#246;r att forma tonerna.
Man spelar instrumentet ensam eller med andra musiker som spelar nyckelharpa eller fiol. Nu finns det m&#229;gna som spelar nyckelharpa, det har haft en ren&#228;ssans sen sjuttiotalet. &#196;ven i USA finns det folk som spelar nyckelharpa.
H&#228;r har jag lagt tv&#229; l&#228;nkar f&#246;r att l&#228;ra k&#228;nna nyckelharpa och la vevliran B&#229;da p&#229; Youtube.




 




 

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_33_51-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_33_51-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 05:30:57 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-27T22_33_51-07_00.mp3" length="1811539"/>
      <itunes:duration>150</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Voy a presentar en unos episodios un poco de la m&#250;sica sueca. Esta la primera parte os contar&#233; del instrumento nyckelharpa, "arpa de clave/llave" y tambi&#233;n os dar&#233; unas enlaces para que pod&#225;is escuchar el misterioso sonido de esto intrumento.
Describir este instrumento es muy divertido para m&#237;, puesto que viene de mi provincia Uppland. Cuando era joven ten&#237;a un amigo cuyo padre sol&#237;a cazarnos borracho tocando su nyckelharpa. Entonces no comprend&#237;amos nada de que interesante es este instrumento. Para nosotros Elvis y ellos eran los artistas interesantes.

El origin de la nyckelharpa es un poco dificil de saber. Se cree que era com&#250;n en los pa&#237;ses n&#243;rdicos y en norte de Alemania en la Edad Media. Solo parece haber sobrevivido en Suecia y especialmente en Uppland, la provincia donde nac&#237; yo. 
La nyckelharpa tiene un sonido muy especial. Parece muy medieval. Lo que hace que suena as&#237; es que hay cuerdas que consuenan, resonan con las cuerdas que se toca. Es del mismo principio como la gaita. All&#237; hay los tubos que suenan juntos con el tubo en lo cual se toca. Tambi&#233;n la gaita tiene un sonido medieval y tambi&#233;n la gaita era muy com&#250;n en toda Europa durante la Edad Media.
La nyckelharpa es como una mezcla entre un violin y una viola de rueda/zanfona. Pero la nyckelharpa se toca  con arco, la zanfona las cuerdas vibran por la fricci&#243;n de una rueda que se mueve con un manubrio. Ambos instrumentos tienen claves/llaves para formar los tonos.

Se toca el instrumento solo o juntos con otros tocadores con nyckelharpa o violines. Ahora hay mucha gente que tocan la nyckelharpa, ha tenido un renacimiento desde hace los setentas. Tambi&#233;n en EE UU hay gente que tocan la nyckelharpa.

Aqu&#237; he puesto dos enlaces para conocer la nyckelharpa y la viola de rueda Ambos de Youtube.v

En sueco/P&#229; svenska

Nyckelharpan &#8211; ett svenskt instrument (66)

I n&#229;gra episoder t&#228;nker jag presentera svensk musik. Den h&#228;r f&#246;rsta episoden ska jag ber&#228;tta f&#246;r er om nyckelharpan och ocks&#229; ge er n&#229;gra l&#228;nkar f&#246;r att ni skunna lyssna p&#229; det mystiska ljudet hos detta instrument.
Att beskriva det h&#228;r instrumentet &#228;r mycket roligt f&#246;r mig, eftersom det kommer fr&#229;n mina hemtrakter i Uppland. N&#228;r jag var ung hade jag en kompis vars far brukade jaga oss, full och spelande nyckelharpa. D&#229; f&#246;rstod jag inget av hur intressant detta instrument &#228;r. F&#246;r oss var Elvis och dem de intressanta artisterna.
Nyckelharpans ursprung &#228;r lite sv&#229;rt att f&#229; reda p&#229;. Man tror att den var allm&#228;n i de nordiska l&#228;nderna och norra Tyskland p&#229; Medeltiden. Den verkar bara ha &#246;verlevt i Sverige och speciellt Uppland, landskapet d&#228;r jag f&#246;ddes.
Nyckelharpan har ett mycket speciellt ljud. Det verkar mycket medeltisaktigt. Det som g&#246;r att den l&#229;ter s&#229; &#228;r de str&#228;ngar som samljuder, ljuder med de str&#228;ngar som man spelar. Det &#228;r samma princip som p&#229; s&#228;ckpipan. D&#228;r &#228;r det r&#246;ren som samljuder med r&#246;ret man spelar p&#229;. &#196;ven s&#228;ckpipan har ett medeltida ljud och den var ocks&#229; mycket vanlig i Europa under Medeltiden.
Nyckelharpan &#228;r som en blandning av fiol och vevlira. Men nyckelharpan spelar man med str&#229;ke, p&#229; vevliran vibrerar str&#228;ngarna av friktionen av ett hjul som man r&#246;r med en vev. B&#229;da instrumenten har nycklar f&#246;r att forma tonerna.
Man spelar instrumentet ensam eller med andra musiker som spelar nyckelharpa eller fiol. Nu finns det m&#229;gna som spelar nyckelharpa, det har haft en ren&#228;ssans sen sjuttiotalet. &#196;ven i USA finns det folk som spelar nyckelharpa.
H&#228;r har jag lagt tv&#229; l&#228;nkar f&#246;r att l&#228;ra k&#228;nna nyckelharpa och la vevliran B&#229;da p&#229; Youtube.




 




 

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>La fauna de Su&#233;cia (65)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780524.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
Erase una vez un alce que estuvo bebiendo agua de un manantial. Se sent&#237;a un poco solemne y poderoso, reflejandose en el agua del manantial. De repente dijo: &#8221;Debo ser el rey del bosque, que magn&#237;fico soy&#8221;. El alce no hab&#237;a visto el oso que estaba a su lado. El oso, muy tranquilo, dijo al alce: &#8220;&#191;Qu&#233; dijiste?&#8221;. El alce un poco embarrazado no sab&#237;a donde met&#233;rse y le respondi&#243;: &#8220;Bueno, sabe usted, hablo demasiado cuando bebo&#8221;&#8230;.
S&#237;, tenemos osos y alces en nuestra fauna, pero no creo que hablen de ese modo. Para ser serioso, nuestra fauna es la de un pa&#237;s con mucha esplotaci&#243;n forestal. Esto y la agricultura han hecho que han desaparecido muchos especies de nuestra fauna. Pero algunas han vuelto y son bastante numerosos, por ejemplo el jabal&#237; (que escrib&#237;a en otro episodio) y el lobo.
Si empezamos en el norte. Hay renos, pero no renos salvajes, solo renos domesticados de los lapones. Hay renos salvajes en Noruega. El reno es el &#250;nico especie donde el macho y la hembra tienen cuernos.
Hay zorros tambi&#233;n. El zorro rojo, que se extiende m&#225;s al norte a causa del efecto invernadero, y el zorro &#225;rctico, que tiene problemas de sobrevivir en un clima m&#225;s caluroso. El n&#250;mero de zorros &#225;rcticos fluctua con la frecuencia de leming. El leming es un peque&#241;o roedor que aparece mucho cada cuatro a&#241;o. Entonces hay mucha comida para el zorro &#225;rctico. Entre los per&#237;odos con leming tiene que comer cadaveres de renos matados de lobos, pero puesto que no hay tantos lobos los recursos de cadaveres est&#225;n escasos.
En el norte hay osos (pardos), alces y lobos. Alces hay en el resto del pa&#237;s tambi&#233;n y el lobo se extiende m&#225;s y m&#225;s al sur. Hay cerca de 2.500-3.000 osos en Suecia. Y de los lobos creo que hay 200 ejemplares. Hay una lucha entre los cazadores y los lapones a un lado y los que quieren tener muchos animales predadores de todas los especies al otro. 
Los predadores comen alces, corzos, ciervos y renos. Los cazadores cazan alces,corzos y ciervos y los lapones engedran renos. Hay un conflicto aqu&#237;. 
Hay un animal que se llama glot&#243;n en el norte tambi&#233;n. Pertenece a la familia de
mustelidae. Esta familia tiene unos representantes en nuestro pa&#237;s. El m&#225;s  com&#250;n es el tej&#243;n/tasugo. Se los ve atropellados en las carreteras muy a menudo. Es un animal nocturno. Muy hermoso en negro y blanco. Vive en el suelo. 
El vis&#243;n es un imigrante de America del Norte. Han huido de cr&#237;as de visones y son un problema en la naturaleza sueca porque no tienen enemigos aqu&#237;. Vive en el suelo y el agua.
La marta es un animal elegante pero no muy com&#250;n. Come roedeores como ardillas y liebres, huevos de p&#225;jaros y insectos y bayas.
De esta familia tambi&#233;n tenemos tur&#243;n y nutria que viven en el agua y que no son muy comunes, comadreja y armi&#241;o. El armi&#241;o es el animal que los reyes tienen en sus cuellos. Es el vestido invernal del armi&#241;o que es tan hermoso, blanco con un poco negro en la cola.
En los &#225;rboles vive la ardilla, un peque&#241;o roedor, antes cazado por su piel tambi&#233;n. Vive de nuezes y semillas de abeto. Es muy comun ver a una ardilla con una pi&#241;a en sus manos comiendo las semillas. Hay una canci&#243;n en sueco que trata de la ardilla: 
&#8220;La ardilla en el abeto 
se fue a pelar pi&#241;as. 
Cuando oy&#243; los ni&#241;os
tuvo mucho prisa.
Salt&#243; del ramo de la pi&#241;a
da&#241;&#243; su peque&#241;a pierna 
y la larga cola velluda.&#8221;
Los &#250;ltimos a&#241;os hemos visto el regreso del castor en la naturaleza. El castor no se ve mucho, pero los &#225;rboles que ha cortado para hacer sus casas se ve m&#225;s frecuente.
Cuando yo era ni&#241;o los erizos eran muy comunes. Ahora no. Se discuten por qu&#233; es as&#237;. El tr&#225;fico tiene la culpa parcialmente pero tambi&#233;n la falta de pilas de hojas, donde suelen vivir durante el invierno. Sol&#237;amos darlos leche y era muy mono con una madre y sus ni&#241;os comiendo leche en el jard&#237;n.
En la costa en el agua hay focas. Eran muy cerca de exterminaci&#243;n por culpa de t&#243;xicos de la agricultura como el DDT, porque son animales que comen muchos peces que est&#225;n contaminados de este t&#243;xico. Pero ahora viven bien y a veces irritan a los pescadores que dicen que las focas comen el pez en las redes.
Pues, ha sido un poco de los animales suecos. Claro, hay m&#225;s animales, conejos, liebres, peque&#241;os roedores como ratas y ratones de diferentes tipos. Los dejo para otros de escribir.

En sueco/P&#229; svenska

Den svenska faunan (65)

Det var en g&#229;ng en &#228;lg som drack vatten vid ett vattenh&#229;l. Han k&#228;nde sig lite h&#246;gtidlig och kraftfull, d&#228;r han speglade sig i vattenh&#229;lets vatten. Pl&#246;tsligt sa han: &#8221;Ja, man &#228;r v&#228;l skogens konung, s&#229; magnifik som jag &#228;r&#8221;. &#196;lgen hade inte sett bj&#246;rnen som stod vid hans sida. Bj&#246;rnen, mycket lugn, sa: &#8221;&#191;Vad sa du? &#196;lgen, lite generad, visste inte vart han skulle ta v&#228;gen, svarade: &#8221;Ja, ni f&#246;rst&#229;r, Jag pratar s&#229; mycket n&#228;r jag dricker..&#8221;
Ja, vi har bj&#246;rnar och &#228;lgar i v&#229;r fauna, men jag tror inte att de pratar s&#229; h&#228;r. F&#246;r att vara allvarlig, v&#229;r fauna &#228;r s&#229;n som i ett land som utnyttjar skogen mycket. Detta och jordbruket har gjort att m&#229;nga arter har f&#246;rsvunnit ur v&#229;r fauna. Men n&#229;gra har kommit tillbaka och &#228;r ganska talrika, t ex vildsvinet (som jag beskrivit i en annan episod) och vargen.
Om vi b&#246;rjar i norr. Det finns renar, men det &#228;r inte vildrenar, bara samernas tamrenar. Det finns vildren i Norge. Renen &#228;r den enda arten (hjortdjur) d&#228;r tjuren och kon har horn.
Det finns ocks&#229; r&#228;v. R&#246;dr&#228;ven, som breder ut sig l&#228;ngre mot norr p g a v&#228;xthuseffekten, och fj&#228;llr&#228;ven, som har problem att &#246;verleva i ett varmare klimat. Antalet fj&#228;llr&#228;var varierar med f&#246;rekomsten av l&#228;mmel. L&#228;mmeln &#228;r en liten gnagare som f&#246;rekommer mycket vart fj&#228;rde &#229;r. D&#229; finns det mycket mat &#229;t fj&#228;llr&#228;ven. Mellan perioderna med l&#228;mmel m&#229;ste den &#228;ta kadaver av renar som d&#246;dats av varg, men eftersom det inte finns s&#229; m&#229;nga vargar &#228;r det ont om kadaver.
I norr finns bj&#246;rn (brunbj&#246;rn), &#228;lgar och vargar. &#196;lgen finns i resten av landet ocks&#229; och vargen breder ut sig l&#228;ngre s&#246;derut. Det finns c:a 2.500-3.000 bj&#246;rnar i Sverige. Och av varg tror man att det finns 200 exemplar. Det f&#246;rs en kamp mellan j&#228;gare och samer &#229; ena sidan och de som vill ha m&#229;nga rovdjur av alla arter p&#229; den andra. Rovdjuren &#228;ter &#228;lg, r&#229;djur, hjortar och renar. J&#228;garna jagar &#228;lg, r&#229;djur och hjort och samerna f&#246;der upp renar. H&#228;r finns en konflikt.
Det finns ocks&#229; ett djur som heter j&#228;rv i norr. Den tillh&#246;r familjen mustelidae (m&#229;rddjur). Den h&#228;r familjen har n&#229;gra representanter i v&#229;rt land. Den vanligaste &#228;r gr&#228;vlingen. Man ser den ofta &#246;verk&#246;rd p&#229; v&#228;garna. Den &#228;r ett nattdjur. Mycket vacker i vitt och svart. Den lever p&#229; marken.
Minken &#228;r en invandrare fr&#229;n Nordamerika. Den har rymt fr&#229;n minkfarmer och &#228;r ett problem i naturen d&#229; den inte har n&#229;gra fiender h&#228;r. Den lever p&#229; mark och i vatten.
M&#229;rden &#228;r ett elegant djur men inte s&#229; vanligt. Den &#228;ter gnagare som ekorrar och harar, f&#229;gel&#228;gg och insekter och b&#228;r.
Av den h&#228;r familjen har iller och utter, som lever i vattnet och som inte &#228;r s&#229; vanliga, vessla och hermelin. Hermelinen &#228;r det djur som kungarna hade i sina kragar. Det &#228;r hermelinens vinterp&#228;ls som &#228;r s&#229; vacker, vit och med lite svart p&#229; svansen.
I tr&#228;den lever ekorren, en liten gnagare, f&#246;rr &#228;ven den jagad f&#246;r sitt skinn. Den lever av n&#246;tter och granfr&#246;n. Det &#228;r mycket vanligt att se en ekorre med en kotte i tassarna &#228;tande fr&#246;n. Det finns en s&#229;ng p&#229; svenska som handlar om ekorren:
&#8221;Ekorrn satt i granen
skulle skala kottar.
Fick han h&#246;ra barnen
d&#229; fick han s&#229; br&#229;ttom.
Hoppa han fr&#229;n tallegren
st&#246;tte han sitt lilla ben
och den l&#229;nga ludna svansen&#8221;.
De sista &#229;ren har vi sett b&#228;vern &#229;terv&#228;nda i naturen. B&#228;vern ser man inte mycket, men tr&#228;den som den f&#228;llt f&#246;r att bygga sina hus/bon ser man oftare. N&#228;r jag var barn var igelkotten mycket vanlig. Idag inte. Man diskuterar om varf&#246;r det &#228;r s&#229;. Trafiken har delvis skulden men ocks&#229; bristen p&#229; l&#246;vh&#246;gar, d&#228;r den brukar bo under vintern. Vi brukade ge dem mj&#246;lk och det var mycket gulligt med en mamma som med sina barn drack mj&#246;lk i tr&#228;dg&#229;rden.
Vid kusten finns det s&#228;lar. De var mycket n&#228;ra utrotning p g a gifter fr&#229;n jordbruket som DDT, f&#246;r de &#228;r djur som &#228;ter mycket fisk och f&#246;rgiftas av det h&#228;r giftet. Men nu lever de bra och ibland irriterar de fiskarna som s&#228;ger att s&#228;larna &#228;ter fisk ur n&#228;ten.
Ja, det h&#228;r var lite om de svenska djuren. Det &#228;r klart, det finns fler djur, kaniner, harar och sm&#229; gnagare som r&#229;ttor och m&#246;ss av olika slag. De l&#228;mnar jag &#229;t andra att beskriva.








</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_30_39-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_30_39-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 05:24:13 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>alce,fauna,gert,lobo,natur,naturaleza,oso,spanish,spanska,varg</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-27T22_30_39-07_00.mp3" length="4413962"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780524.jpg"/>
      <itunes:duration>367</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
Erase una vez un alce que estuvo bebiendo agua de un manantial. Se sent&#237;a un poco solemne y poderoso, reflejandose en el agua del manantial. De repente dijo: &#8221;Debo ser el rey del bosque, que magn&#237;fico soy&#8221;. El alce no hab&#237;a visto el oso que estaba a su lado. El oso, muy tranquilo, dijo al alce: &#8220;&#191;Qu&#233; dijiste?&#8221;. El alce un poco embarrazado no sab&#237;a donde met&#233;rse y le respondi&#243;: &#8220;Bueno, sabe usted, hablo demasiado cuando bebo&#8221;&#8230;.
S&#237;, tenemos osos y alces en nuestra fauna, pero no creo que hablen de ese modo. Para ser serioso, nuestra fauna es la de un pa&#237;s con mucha esplotaci&#243;n forestal. Esto y la agricultura han hecho que han desaparecido muchos especies de nuestra fauna. Pero algunas han vuelto y son bastante numerosos, por ejemplo el jabal&#237; (que escrib&#237;a en otro episodio) y el lobo.
Si empezamos en el norte. Hay renos, pero no renos salvajes, solo renos domesticados de los lapones. Hay renos salvajes en Noruega. El reno es el &#250;nico especie donde el macho y la hembra tienen cuernos.
Hay zorros tambi&#233;n. El zorro rojo, que se extiende m&#225;s al norte a causa del efecto invernadero, y el zorro &#225;rctico, que tiene problemas de sobrevivir en un clima m&#225;s caluroso. El n&#250;mero de zorros &#225;rcticos fluctua con la frecuencia de leming. El leming es un peque&#241;o roedor que aparece mucho cada cuatro a&#241;o. Entonces hay mucha comida para el zorro &#225;rctico. Entre los per&#237;odos con leming tiene que comer cadaveres de renos matados de lobos, pero puesto que no hay tantos lobos los recursos de cadaveres est&#225;n escasos.
En el norte hay osos (pardos), alces y lobos. Alces hay en el resto del pa&#237;s tambi&#233;n y el lobo se extiende m&#225;s y m&#225;s al sur. Hay cerca de 2.500-3.000 osos en Suecia. Y de los lobos creo que hay 200 ejemplares. Hay una lucha entre los cazadores y los lapones a un lado y los que quieren tener muchos animales predadores de todas los especies al otro. 
Los predadores comen alces, corzos, ciervos y renos. Los cazadores cazan alces,corzos y ciervos y los lapones engedran renos. Hay un conflicto aqu&#237;. 
Hay un animal que se llama glot&#243;n en el norte tambi&#233;n. Pertenece a la familia de
mustelidae. Esta familia tiene unos representantes en nuestro pa&#237;s. El m&#225;s  com&#250;n es el tej&#243;n/tasugo. Se los ve atropellados en las carreteras muy a menudo. Es un animal nocturno. Muy hermoso en negro y blanco. Vive en el suelo. 
El vis&#243;n es un imigrante de America del Norte. Han huido de cr&#237;as de visones y son un problema en la naturaleza sueca porque no tienen enemigos aqu&#237;. Vive en el suelo y el agua.
La marta es un animal elegante pero no muy com&#250;n. Come roedeores como ardillas y liebres, huevos de p&#225;jaros y insectos y bayas.
De esta familia tambi&#233;n tenemos tur&#243;n y nutria que viven en el agua y que no son muy comunes, comadreja y armi&#241;o. El armi&#241;o es el animal que los reyes tienen en sus cuellos. Es el vestido invernal del armi&#241;o que es tan hermoso, blanco con un poco negro en la cola.
En los &#225;rboles vive la ardilla, un peque&#241;o roedor, antes cazado por su piel tambi&#233;n. Vive de nuezes y semillas de abeto. Es muy comun ver a una ardilla con una pi&#241;a en sus manos comiendo las semillas. Hay una canci&#243;n en sueco que trata de la ardilla: 
&#8220;La ardilla en el abeto 
se fue a pelar pi&#241;as. 
Cuando oy&#243; los ni&#241;os
tuvo mucho prisa.
Salt&#243; del ramo de la pi&#241;a
da&#241;&#243; su peque&#241;a pierna 
y la larga cola velluda.&#8221;
Los &#250;ltimos a&#241;os hemos visto el regreso del castor en la naturaleza. El castor no se ve mucho, pero los &#225;rboles que ha cortado para hacer sus casas se ve m&#225;s frecuente.
Cuando yo era ni&#241;o los erizos eran muy comunes. Ahora no. Se discuten por qu&#233; es as&#237;. El tr&#225;fico tiene la culpa parcialmente pero tambi&#233;n la falta de pilas de hojas, donde suelen vivir durante el invierno. Sol&#237;amos darlos leche y era muy mono con una madre y sus ni&#241;os comiendo leche en el jard&#237;n.
En la costa en el agua hay focas. Eran muy cerca de exterminaci&#243;n por culpa de t&#243;xicos de la agricultura como el DDT, porque son animales que comen muchos peces que est&#225;n contaminados de este t&#243;xico</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Algo de genealog&#237;a (64)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780520.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;
He tardado un poco en publicar espisodios. Es porque trabajo con una documentacion de mi familia y mis parientes. Tengo un amigo que ha estudiado genealog&#237;a. Con &#233;l trabajo en nuestra biblioteca para buscar mis raices. Antes ten&#237;amos que pedir los documentos de los archivos, pero ahora es m&#225;s facil, porque muchos de los documentos est&#225;n en internet. Hay que pagar un poco, no mucho, para investigar. Reservamos tres horas cada lunes para trabajar con esto. Es bastante popular entre los jubilados en Suecia que hacer investigaciones sobre su genealog&#237;a.
Algo que facilita el trabajo para nosotros los suecos es que las autoridades suecas muy temprano quer&#237;an tener orden en la documentaci&#243;n de la poblaci&#243;n. Mucho de esto deb&#237;a que era necesario saber cuantos hombres hab&#237;an para reclutar el ej&#233;rcito. Tambi&#233;n tuvimos paz durante dos siglos que hace que los archivos est&#233;n intactos. Hay archivos desde la primera parte del siglo XVII. Seg&#250;n un ley promulgado en 1686 los curas ten&#237;an que tener registros parroquiales. All&#237; hay informaci&#243;n de los habitantes de la parroqu&#237;a respecto a datos de nacimientos, muertos, bautismos etc.
En 1749 vino Tabellverket, una instituci&#243;n que daba a&#250;n m&#225;s informaci&#243;n sobre la poblaci&#243;n en estos tiempos. Somos una gente muy investigada statisticalmente nosotros los suecos&#8230;
Bueno, d&#243;nde estoy en mis investigaciones? Para ser exacto en en a&#241;o 1715, tres a&#241;os antes de que falleciera Carlos XII, el rey guerrero. Entonces naci&#243; Mats Olofsson. Su hijo se llamaba Mickel Matsson, nacido en 1755. El hijo de &#233;l, Anders, naci&#243; en 1805. Pero &#233;l se cambiaba de apellido a Forsstr&#246;m. (Antes ten&#237;amos una manera de dar nombres a gente que era diferente a la de hoy. Si el padre se llamaba Mickel (nombre) Hansson (apellido) y el nombre del hijo era Mats, &#233;l tomaba el apellido Mickelsson (hijo de Mickel) del nombre Mickel de su padre. Y por esto el apellido cambiaba en cada generaci&#243;n. Un poco inconviente para el investigador&#8230;) &#161;Continuamos! Anders Forsst&#246;m tuvo un hijo, Reinhold, en 1838. El hijo menor de &#233;l, John, es mi abuelo y padre de mi padre Henry.
Tengo marineros en mi familia en el siglo XIX. Uno de ellos, Augustinus, encontr&#243; a una muchacha inglesa hermosa, Hannah, en el barco del hermano de ella. Se enamoraban y se casaron, tuvieron dos hijos, un chico Augustinus, y una chica, Julia. Pero en una tormenta en la costa de Egipto afuera de Alexandr&#237;a Augustinus se ahog&#243; porque no sab&#237;a nadar. Est&#225; enterrado en Alexandr&#237;a.
Pero Hannah se fue a Suecia y despu&#233;s un tiempo se cas&#243; con el hermano de Augustinus, es decir Reinhold, el padre de mi abuelo John. Y de esta manera mi padre ten&#237;a una t&#237;a que naci&#243; en Inglatierra. Y Julia ten&#237;a hermanos que eran sus primos!
Esto era algo de mi genalog&#237;a, no muy interesante para nadie m&#225;s que yo. Voy a tratar de saber m&#225;s de los parientes m&#225;s lejos. Pero sera m&#225;s dificil. La manera de escribir era un poco m&#225;s diferente en los tiempos pasados. Me gusta pensar en esa gente que viv&#237;a en un tiempo tan lejado. Un poco me ha ayudado un relato de la t&#237;a Julia, donde describe la vida de su madre Hannah (n. en 1839).
Y para hacer un relato largo corto &#8211; &#161;investigar su genalog&#237;a es divertido! Y apropos&#8230; si no sabes nadar, &#161;aprendalo!

N&#229;got om sl&#228;ktforskning (64)

Jag har dr&#246;jt lite med att publicera episoder. Det &#228;r f&#246;r att jag arbetar med sl&#228;ktforskning om min sl&#228;kt. Jag har en kamrat som har suderat sl&#228;ktforskning. Med honom arbetar jag i v&#229;rt bibliotek f&#246;r att s&#246;ka mina r&#246;tter. F&#246;rr m&#229;ste vi skicka efter dokumenten fr&#229;n arkiven, men nu &#228;r det l&#228;ttare, f&#246;r m&#229;nga av dokumenten finns p&#229; internet. Man m&#229;ste betala lite, inte mycket, f&#246;r att forska. Vi bokar tre timmar varje m&#229;ndag f&#246;r att arbeta med det h&#228;r. Det &#228;r ganska popul&#228;rt bland pension&#228;rer att sl&#228;ktforska.
N&#229;t som underl&#228;ttar arbetet f&#246;r oss svenskar &#228;r att de svenska myndigheterna mycket tidigt ville ha ordning p&#229; dokumentationen av befolkningen. Mycket berodde p&#229; att det var n&#246;dv&#228;ndigt att veta hur m&#229;nga karlar det fanns att rekrytera till arm&#233;n. Vi har ocks&#229; haft fred under tv&#229; &#229;rhundraden vilket g&#246;r att arkiven &#228;r intakta. Det finns arkiv fr&#229;n b&#246;rjan av 1600-talet. Enligt en lag som stiftades 1686 m&#229;ste pr&#228;sterna f&#246;ra kyrkob&#246;cker. D&#228;r finns uppgifter om f&#246;rsamlingens inv&#229;nare med avseende p&#229; f&#246;dda, d&#246;da, dop o s v 
&#197;r 1749 kom Tabellverket, en inr&#228;ttning som gav &#228;nnu mer information om befolkningen p&#229; den tiden. Vi &#228;r ett mycket unders&#246;kt folk statistiskt vi svenskar&#8230;.
Jaha, och var &#228;r jag i mina forskningar? F&#246;r att var exakt, &#229;r 1715, tre &#229;r innan Karl den XII, krigarkungen, dog. D&#229; f&#246;ddes Mats Olofsson. Hans son hette Michel Matsson, f&#246;dd 1755. Hans son, Anders, f&#246;ddes 1805. Men han bytte efternamn till Forsstr&#246;m. (F&#246;rr hade vi ett namnskick som var annorlunda &#228;n idag. Om pappan hette Michel (namn) Hansson (efternamn) och sonens namn var Mats, tog han efternamnet Michelsson (Michels son) fr&#229;n sin fars namn Michel. Och d&#228;rf&#246;r &#228;ndrades efternamnet varje generation. Lite obekv&#228;mt f&#246;r sl&#228;ktforskaren&#8230;). Vi forts&#228;tter! Anders Forsstr&#246;m hade en son, Reinhold, en 1838. Hans minsta barn, John, &#228;r min farfar och pappa till min pappa Henry.
Jag har sj&#246;m&#228;n i familjen p&#229; 1800-talet. En av dem, Augustinus, tr&#228;ffade en mycket vacer engelsk flicka, Hannah, p&#229; hennes brors b&#229;t. De f&#246;r&#228;lskade sig och gifte sig, fick tv&#229; barn, en pojke Augustinus, och flicka, Julia. Men i en storm vid egyptiska kusten utanf&#246;r Alexandria drunknade Augustinus f&#246;r han kunde inte simma. Han ligger begravd i Alexandria.
Men Hannah &#229;kte til Sverige och efter en tid gifte hon sig med Augustinus bror, det vill s&#228;ga Reinhold, far till min farfar John. Och p&#229; det viset hade pappa en faster som var f&#246;dd i England. Och Julia hade syskon som ocks&#229; var hennes kusiner!
Det h&#228;r var n&#229;got om min sl&#228;kthistoria, inte mycket intressant f&#246;r n&#229;n annan &#228;n mig. Jag ska f&#246;rs&#246;ka f&#229; reda p&#229; mer om sl&#228;kten l&#228;ngre tillbaks. Men det kommer att bli sv&#229;rare. Skrivs&#228;ttet var en smula mer annorlunda i &#228;ldre tider. Jag tycker om att t&#228;nk p&#229; dessa m&#228;nniskor som levde f&#246;r s&#229; l&#228;nge sen. Lite hj&#228;lp har jag haft av tant Julias ber&#228;ttelse, d&#228;r hon skriver om sin mor Hannahs liv (n. en 1839).
F&#246;r att g&#246;ra en l&#229;ng historia kort &#8211; att sl&#228;ktforska &#228;r roligt! Och om du inte kan simma, l&#228;r dig det!



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_23_46-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-04-27T22_23_46-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 28 Apr 2009 05:18:51 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>flen,forsstr&#246;m,gerardo,gert,sl&#228;ktforskning,spanish,spanska,stenhammarskolan,suecia,sverige</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-04-27T22_23_46-07_00.mp3" length="3384529"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1780520.gif"/>
      <itunes:duration>281</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>
He tardado un poco en publicar espisodios. Es porque trabajo con una documentacion de mi familia y mis parientes. Tengo un amigo que ha estudiado genealog&#237;a. Con &#233;l trabajo en nuestra biblioteca para buscar mis raices. Antes ten&#237;amos que pedir los documentos de los archivos, pero ahora es m&#225;s facil, porque muchos de los documentos est&#225;n en internet. Hay que pagar un poco, no mucho, para investigar. Reservamos tres horas cada lunes para trabajar con esto. Es bastante popular entre los jubilados en Suecia que hacer investigaciones sobre su genealog&#237;a.
Algo que facilita el trabajo para nosotros los suecos es que las autoridades suecas muy temprano quer&#237;an tener orden en la documentaci&#243;n de la poblaci&#243;n. Mucho de esto deb&#237;a que era necesario saber cuantos hombres hab&#237;an para reclutar el ej&#233;rcito. Tambi&#233;n tuvimos paz durante dos siglos que hace que los archivos est&#233;n intactos. Hay archivos desde la primera parte del siglo XVII. Seg&#250;n un ley promulgado en 1686 los curas ten&#237;an que tener registros parroquiales. All&#237; hay informaci&#243;n de los habitantes de la parroqu&#237;a respecto a datos de nacimientos, muertos, bautismos etc.
En 1749 vino Tabellverket, una instituci&#243;n que daba a&#250;n m&#225;s informaci&#243;n sobre la poblaci&#243;n en estos tiempos. Somos una gente muy investigada statisticalmente nosotros los suecos&#8230;
Bueno, d&#243;nde estoy en mis investigaciones? Para ser exacto en en a&#241;o 1715, tres a&#241;os antes de que falleciera Carlos XII, el rey guerrero. Entonces naci&#243; Mats Olofsson. Su hijo se llamaba Mickel Matsson, nacido en 1755. El hijo de &#233;l, Anders, naci&#243; en 1805. Pero &#233;l se cambiaba de apellido a Forsstr&#246;m. (Antes ten&#237;amos una manera de dar nombres a gente que era diferente a la de hoy. Si el padre se llamaba Mickel (nombre) Hansson (apellido) y el nombre del hijo era Mats, &#233;l tomaba el apellido Mickelsson (hijo de Mickel) del nombre Mickel de su padre. Y por esto el apellido cambiaba en cada generaci&#243;n. Un poco inconviente para el investigador&#8230;) &#161;Continuamos! Anders Forsst&#246;m tuvo un hijo, Reinhold, en 1838. El hijo menor de &#233;l, John, es mi abuelo y padre de mi padre Henry.
Tengo marineros en mi familia en el siglo XIX. Uno de ellos, Augustinus, encontr&#243; a una muchacha inglesa hermosa, Hannah, en el barco del hermano de ella. Se enamoraban y se casaron, tuvieron dos hijos, un chico Augustinus, y una chica, Julia. Pero en una tormenta en la costa de Egipto afuera de Alexandr&#237;a Augustinus se ahog&#243; porque no sab&#237;a nadar. Est&#225; enterrado en Alexandr&#237;a.
Pero Hannah se fue a Suecia y despu&#233;s un tiempo se cas&#243; con el hermano de Augustinus, es decir Reinhold, el padre de mi abuelo John. Y de esta manera mi padre ten&#237;a una t&#237;a que naci&#243; en Inglatierra. Y Julia ten&#237;a hermanos que eran sus primos!
Esto era algo de mi genalog&#237;a, no muy interesante para nadie m&#225;s que yo. Voy a tratar de saber m&#225;s de los parientes m&#225;s lejos. Pero sera m&#225;s dificil. La manera de escribir era un poco m&#225;s diferente en los tiempos pasados. Me gusta pensar en esa gente que viv&#237;a en un tiempo tan lejado. Un poco me ha ayudado un relato de la t&#237;a Julia, donde describe la vida de su madre Hannah (n. en 1839).
Y para hacer un relato largo corto &#8211; &#161;investigar su genalog&#237;a es divertido! Y apropos&#8230; si no sabes nadar, &#161;aprendalo!

N&#229;got om sl&#228;ktforskning (64)

Jag har dr&#246;jt lite med att publicera episoder. Det &#228;r f&#246;r att jag arbetar med sl&#228;ktforskning om min sl&#228;kt. Jag har en kamrat som har suderat sl&#228;ktforskning. Med honom arbetar jag i v&#229;rt bibliotek f&#246;r att s&#246;ka mina r&#246;tter. F&#246;rr m&#229;ste vi skicka efter dokumenten fr&#229;n arkiven, men nu &#228;r det l&#228;ttare, f&#246;r m&#229;nga av dokumenten finns p&#229; internet. Man m&#229;ste betala lite, inte mycket, f&#246;r att forska. Vi bokar tre timmar varje m&#229;ndag f&#246;r att arbeta med det h&#228;r. Det &#228;r ganska popul&#228;rt bland pension&#228;rer att sl&#228;ktforska.
N&#229;t som underl&#228;ttar arbetet f&#246;r oss svenskar &#228;r att de svenska myndigheterna mycket tidigt ville ha ordning p&#229; dokumentationen av befolkningen. Mycket berodde p&#229; att det var n&#246;dv&#228;ndigt att veta hur m&#229;nga karlar det fanns a</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>&#161;Bienvenidos al &#8220;Nuevo&#8221; podcast! (62)</title>
      <description>&#161;Queridos lectores y escuchadores! He sido demasiado productivo. Hoy descubr&#237; algo terrible&#8230;. Mi quota en podoMatic est&#225; llena. Algo que significa lo siguiente:
1.	No puedo cargar m&#225;s episodios
2.	Tengo que buscar otro sitio para mi podcast
3.	Puedo tener otro podcast en podoMatic
4.	Tengo otro podcast en Bloggspace y podr&#237;a usarlo para cargar filas
&#191;Qu&#233; hago? He decidido tener otro podcast en podoMatic y continuar cargando mis dos podcasts. Pues, aqu&#237; hay direcciones a los dos:
Mi nuevo podcast en podoMatic: 
http://don-gerardo.podomatic.com/
Mi podcast en Bloggspace:
http://dongerardo.bloggspace.se/
La vida es una lucha&#8230;&#8230;

En sueco/P&#229; svenska

V&#228;lkommen till den &#8221;nya&#8221; podcasten (62)

K&#228;ra l&#228;sare och lyssnare! Jag har varit f&#246;r produktiv. I dag uppt&#228;ckte jag n&#229;got f&#246;rskr&#228;ckligt&#8230; Min kvot p&#229; podoMatic &#228;r fylld. N&#229;got som betyder f&#246;ljande:
1.	Jag kan inte ladda upp fler episoder
2.	Jag m&#229;ste hitta en annan plats f&#246;r min podcast
3.	Jag kan f&#229; en podcast till p&#229; podoMatic
4.	Jag har en annan podcas p&#229; Bloggspace och jag skulle kunna anv&#228;nda den f&#246;r att ladda upp filerna
Vad g&#246;r jag? Jag har best&#228;mt att skaffa en podcast till p&#229; podoMatic och forts&#228;tta ladda upp min tv&#229; podcastar.
OK, h&#228;r &#228;r adresserna till de tv&#229;:
Min nya podcast p&#229; podoMatic:
http://dongert.podomatic.com/
Min podcast p&#229; Bloggspace:
http://dongerardo.bloggspace.se/
Livet &#228;r en kamp&#8230;.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-01-15T03_47_29-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-01-15T03_47_29-08_00</comments>
      <pubDate>Thu, 15 Jan 2009 11:45:41 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-01-15</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>forsstr&#246;m,gerardo,gert,hispanohablante,spanish,spanska,stenhammarskolan,suecia,sverige</itunes:keywords>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>&#161;Queridos lectores y escuchadores! He sido demasiado productivo. Hoy descubr&#237; algo terrible&#8230;. Mi quota en podoMatic est&#225; llena. Algo que significa lo siguiente:
1.	No puedo cargar m&#225;s episodios
2.	Tengo que buscar otro sitio para mi podcast
3.	Puedo tener otro podcast en podoMatic
4.	Tengo otro podcast en Bloggspace y podr&#237;a usarlo para cargar filas
&#191;Qu&#233; hago? He decidido tener otro podcast en podoMatic y continuar cargando mis dos podcasts. Pues, aqu&#237; hay direcciones a los dos:
Mi nuevo podcast en podoMatic: 
http://don-gerardo.podomatic.com/
Mi podcast en Bloggspace:
http://dongerardo.bloggspace.se/
La vida es una lucha&#8230;&#8230;

En sueco/P&#229; svenska

V&#228;lkommen till den &#8221;nya&#8221; podcasten (62)

K&#228;ra l&#228;sare och lyssnare! Jag har varit f&#246;r produktiv. I dag uppt&#228;ckte jag n&#229;got f&#246;rskr&#228;ckligt&#8230; Min kvot p&#229; podoMatic &#228;r fylld. N&#229;got som betyder f&#246;ljande:
1.	Jag kan inte ladda upp fler episoder
2.	Jag m&#229;ste hitta en annan plats f&#246;r min podcast
3.	Jag kan f&#229; en podcast till p&#229; podoMatic
4.	Jag har en annan podcas p&#229; Bloggspace och jag skulle kunna anv&#228;nda den f&#246;r att ladda upp filerna
Vad g&#246;r jag? Jag har best&#228;mt att skaffa en podcast till p&#229; podoMatic och forts&#228;tta ladda upp min tv&#229; podcastar.
OK, h&#228;r &#228;r adresserna till de tv&#229;:
Min nya podcast p&#229; podoMatic:
http://dongert.podomatic.com/
Min podcast p&#229; Bloggspace:
http://dongerardo.bloggspace.se/
Livet &#228;r en kamp&#8230;.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Un d&#237;a de un campesino (58)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1502216.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Un d&#237;a de un campesino (58)
Mi amigo de qui&#233;n escribo en el episodio de Walpurgis tiene mucha tierra. La ha heredado de su padre, pero a mi amigo no le gusta trabajar con la finca y por esto ha arrendado sus prados y las praderas a un vecino.
Este hombre, G&#246;sta, pasea cada d&#237;a m&#225;s de diez kil&#243;metros con su perro por la ma&#241;ana despu&#233;s de ha trabajado con las vacas. Han tenido la finca hasta ten&#237;a m&#225;s de 80 a&#241;os. Es remarcable para ser en Suecia.
He hecho una presentaci&#243;n en Power Point sobre un d&#237;a de &#233;l. La tengo en mi propria p&#225;gina de web en sueco. Aqu&#237; hay una traducci&#243;n al espa&#241;ol: http://www1.shellkonto.se/gertfors/goesta/goesta_spel_sp.ppt
 para que sepas un poco de la vida en el campo en Suecia
En dag i en bondes liv (58)
Min v&#228;n som jag skrev om i episoden med Valborg har mycket jord. Den har han &#228;rvt av sin far, men min v&#228;n tycker inte om att arbeta med lantbruk och har d&#228;rf&#246;r arrenderat ut sina &#229;krar och &#228;ngar till en granne.
Den mannen, G&#246;sta, tar varje dag en promenad p&#229; mer &#228;n tio kilometer med sin hund p&#229; morgonen efter att ha arbetat med korna. Han har haft jordbruk &#228;nda tills han var mer &#228;n 80 &#229;r. Det &#228;r anm&#228;rkningsv&#228;rt f&#246;r att vara i Sverige.
Jag har gjort en Power Point-presentation om en dag med honom. Den har jag p&#229; min egen hemsida p&#229; svenska. H&#228;r &#228;r en &#246;vers&#228;ttning till spanska f&#246;r att du ska veta lite om livet p&#229; landet i Sverige.
(H&#228;r &#228;r den svenska presentationen: http://www1.shellkonto.se/gertfors/goesta/goesta_spel.ppt
)


</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-01-11T21_18_58-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-01-11T21_18_58-08_00</comments>
      <pubDate>Mon, 12 Jan 2009 05:15:16 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-01-12</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>bonde,campesino,finca,fr&#228;mshyttan,g&#246;sta,kor,lince,linces,lodjur,vacas</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-01-11T21_18_58-08_00.mp3" length="573962"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1502216.jpg"/>
      <itunes:duration>47</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Un d&#237;a de un campesino (58)
Mi amigo de qui&#233;n escribo en el episodio de Walpurgis tiene mucha tierra. La ha heredado de su padre, pero a mi amigo no le gusta trabajar con la finca y por esto ha arrendado sus prados y las praderas a un vecino.
Este hombre, G&#246;sta, pasea cada d&#237;a m&#225;s de diez kil&#243;metros con su perro por la ma&#241;ana despu&#233;s de ha trabajado con las vacas. Han tenido la finca hasta ten&#237;a m&#225;s de 80 a&#241;os. Es remarcable para ser en Suecia.
He hecho una presentaci&#243;n en Power Point sobre un d&#237;a de &#233;l. La tengo en mi propria p&#225;gina de web en sueco. Aqu&#237; hay una traducci&#243;n al espa&#241;ol: http://www1.shellkonto.se/gertfors/goesta/goesta_spel_sp.ppt
 para que sepas un poco de la vida en el campo en Suecia
En dag i en bondes liv (58)
Min v&#228;n som jag skrev om i episoden med Valborg har mycket jord. Den har han &#228;rvt av sin far, men min v&#228;n tycker inte om att arbeta med lantbruk och har d&#228;rf&#246;r arrenderat ut sina &#229;krar och &#228;ngar till en granne.
Den mannen, G&#246;sta, tar varje dag en promenad p&#229; mer &#228;n tio kilometer med sin hund p&#229; morgonen efter att ha arbetat med korna. Han har haft jordbruk &#228;nda tills han var mer &#228;n 80 &#229;r. Det &#228;r anm&#228;rkningsv&#228;rt f&#246;r att vara i Sverige.
Jag har gjort en Power Point-presentation om en dag med honom. Den har jag p&#229; min egen hemsida p&#229; svenska. H&#228;r &#228;r en &#246;vers&#228;ttning till spanska f&#246;r att du ska veta lite om livet p&#229; landet i Sverige.
(H&#228;r &#228;r den svenska presentationen: http://www1.shellkonto.se/gertfors/goesta/goesta_spel.ppt
)


</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Historia Sueca c (57)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1500392.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;La historia sueca c (57)
Como mencionaba antes era la &#250;ltima parte del siglo 1700 un per&#237;odo de absolutismo. El tiempo entre 1700 y 1721 se llam&#243; La Guerra N&#243;rdica. El rey se llamaba Carlos XII, con el apodo el rey guerrero. Guerreaba contra Dinamarca, Polonia y Rusia. Gan&#243; sobre los rusos 1700 en Narva. Carl ten&#237;a 10 000 soldados y los rusos eran 30 000. Pero en Rusia hab&#237;a un rey, Pedro el Grande, que trabajaba mucho con la modernizaci&#243;n de su pa&#237;s y su ej&#233;rcito. En la batalla de Poltava 1709 Carl fue derrotado. &#200;l se iba a Turqu&#237;a para tener ayuda contra Rusia.
El a&#241;o 1718 el rey estuvo en Noruega (que entonces pertenec&#237;a a Dinamarca) para tratar de vencer sobre Dinamarca. Un tiro le mat&#243; el 30 de noviembre. Los suecos no querr&#237;an entrar en negociaciones de paz y para forzarles a hacerlo El Pedro Grande atac&#243; a los pueblos en la costa del oeste. En la Paz en Nystad Suecia perdi&#243; casi todas las conquistas del siglo 1700. Solo (Finlandia y) los territorios en el Sur de Suecia quedaban (y unos pocos en Alemania).
El pa&#237;s estaba cansado despu&#233;s de las guerras los &#250;ltimos a&#241;os, con los impuestos para pagar las guerras y el absolutismo. La corona la hered&#237;a la hermana de Carl XII. Ella dejaba la corona a su marido Fredrik I. El no se interesaba mucho por ser rey y ahora los estados pod&#237;an tomar el poder. El tiempo hasta 1772 se llama Frihetstiden (El tiempo de libertad). Hab&#237;an dos grupos, no exactamente partidos, hattar (sombreros) och m&#246;ssor (gorras) que cambiaban en el poder. Era una forma temprana de parlamentarismo. El estado de los campesinos estaba afuera del centro del poder, Sekreta utskottet. Arvid Horn era el hombre fuerte durante este per&#237;odo. Rusia tuvo un gran influencia sobre la pol&#237;tica sueca durante este tiempo (por lo menos la &#250;ltima parte).
Durante este per&#237;odo vivio Carl von Linn&#233;, uno de nuestros scient&#237;ficos m&#225;s famosos. Clasificaba un sistema para las plantas.
En 1772 Gustav III lleg&#243; al poder por un golpe de estado. Riksr&#229;det (el consejo del estado), perd&#237;a su poder. El rey dejaba introducir una nueva constituci&#243;n que daba m&#225;s poder a &#233;l. Los campesinos ten&#237;an m&#225;s influencia y los otros estados la nobleza, los curas y la burges&#237;a menos. Su pol&#237;tica no les gustaban a ellos que perd&#237;an poder y en 1792, en una mascarada, le mat&#243; a tiro un hombre Anckarstr&#246;m. Unos d&#237;as despu&#233;s muri&#243; el rey Gustav III y su hijo Gustav (IV) fue coronado rey de Suecia. (1796, ten&#237;a solo 13 a&#241;os 1792).
Gustav IV era el rey que finalmente quit&#243; a Suecia la posibilidad de ser un gran poder en Europa. En una guerra contra Rusia perdi&#243; Finlandia, que pertenec&#237;a a Suecia desde hace 600 a&#241;os. El ej&#233;rcito hizo un golpe de estado y estutio a Gustav IV. Quer&#237;a otro rey que pod&#237;a reconquistar a Finlandia. En Francia hab&#237;a un mariscal de campo de nombre Jean Baptiste (Juan Batista) Bernadotte. En 1818 fue coronado rey de Suecia, pero no conquist&#243; a Finlandia, no, en vez de esto conquist&#243; a Noruega.....
Den svenska historien c (57)
Som jag n&#228;mnde tidigare var slutet av sextonhundratalet en period av env&#228;lde. Tiden mellan 1700 och 1721 kallas Det Stora Nordiska Kriget. Kungen hette Karl den XII, med tillnamnet krigarkungen. Han krigade mot Danmark, Polen och Ryssland. Han slog ryssarna 1700 vid Narva. Karl hade 10 000 man och ryssarna var 30 000. Men Ryssland hade en kung, Peter den Store, som arbetade mycket med att modernisera sitt land och sin arm&#233;. I slaget vid Poltava 1709 Blev Karl besegrad. Han for till Turkiet f&#246;r att f&#229; hj&#228;lp mot Ryssland.
&#197;r 1718 var kungen i Norge (som d&#229; tillh&#246;rde Danmark) f&#246;ar att f&#246;rs&#246;ka besegra Danmark. En skott d&#246;dade honom den 30 november. Svenksarna ville inte g&#229; in i fredsf&#246;rhandlingar och f&#246;r att tvinga dem till det l&#228;t Peter anfalla samh&#228;llena efter ostkusten. I Freden i Nystad f&#246;rlorade Sverige n&#228;stan alla er&#246;vringar fr&#229;n sextonhundratalet. Bara Finland och de s&#246;dra provinserna var kvar (och n&#229;gra f&#229; i Tyskland).
Landet var tr&#246;tt efter krigen de senaste &#229;ren, p&#229; skatter f&#246;r att betala krigen och p&#229; env&#228;ldet.. Karl XII:s syster &#228;rvde kronan. Hon &#246;verl&#228;t den till sin man Fredrik I). Han interesserade sig inte s&#229; mycket f&#246;r att vara kung, och st&#228;nderna (de fyra st&#229;nden) tog makten. Tiden till 1772 kallas Frihetstiden. Det fanns tv&#229; grupper, inte direkt partier, hattar och m&#246;ssor som v&#228;xlade vid makten. Det var en tidig form av parlamentarism. Bondest&#229;ndet stod utanf&#246;r maktcentrumet Sekreta Utskottet. Arvid Horn var den starke mannen under den h&#228;r perioden. Ryssarna hade ganska stort inflytande under den h&#228;r perioden (&#229;tminstone under den senare delen).
Under den h&#228;r perioden levde Carl von Linn&#233;, en av v&#229;ra mest ber&#246;mda vetenskapsm&#228;n. Han delade in v&#228;xterna i olika klasser.
&#197;r 1772 kom Gustav den III till makten genom en statskupp. Riksr&#229;det f&#246;rlorade sin makt. Kungen l&#228;t inf&#246;ra en ny f&#246;rfattning som gav honom mer makt.. B&#246;nderna fick mer inflytande och de &#246;vriga st&#229;nden, adeln, pr&#228;sterna och borgarna mindre. De som f&#246;rlorade gillade inte hans politik och &#229;r 1792, p&#229; en maskerad, sk&#246;t en man som hette Anckarstr&#246;m honom. N&#229;gra dagar senare dog kung Gustav III och hans son Gustav (IV) kr&#246;ntes till kung av Sverige. (1796, han var bara 13 &#229;r 1792).
Gustav den IV blev den kung som slutligen tog bort Sveriges m&#246;jligheter att vara en stormakt i Europa. I ett krig med Ryssland f&#246;rlorade han Finland, som h&#246;rde till Sverige sen 600 &#229;r. Arm&#233;n genomf&#246;rde en statskupp och avsatte Gustav IV. De ville ha en annan kung som kunde &#229;terer&#246;vra Finland. I Frankrike fanns det en f&#228;ltmarskalk vid namn Jean Baptiste Bernadotte. 1818 kr&#246;ntes han till kung av Sverige, men inte &#229;terer&#246;vrade han Finland, nej inte, i st&#228;llet er&#246;vrade han Norge...


</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-01-11T07_41_33-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-01-11T07_41_33-08_00</comments>
      <pubDate>Sun, 11 Jan 2009 14:35:41 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-01-11</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>gert,gustav,historia,iii,karl,spanish,spanska,suecia,xii,xiv</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-01-11T07_41_33-08_00.mp3" length="3574804"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1500392.jpg"/>
      <itunes:duration>297</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>La historia sueca c (57)
Como mencionaba antes era la &#250;ltima parte del siglo 1700 un per&#237;odo de absolutismo. El tiempo entre 1700 y 1721 se llam&#243; La Guerra N&#243;rdica. El rey se llamaba Carlos XII, con el apodo el rey guerrero. Guerreaba contra Dinamarca, Polonia y Rusia. Gan&#243; sobre los rusos 1700 en Narva. Carl ten&#237;a 10 000 soldados y los rusos eran 30 000. Pero en Rusia hab&#237;a un rey, Pedro el Grande, que trabajaba mucho con la modernizaci&#243;n de su pa&#237;s y su ej&#233;rcito. En la batalla de Poltava 1709 Carl fue derrotado. &#200;l se iba a Turqu&#237;a para tener ayuda contra Rusia.
El a&#241;o 1718 el rey estuvo en Noruega (que entonces pertenec&#237;a a Dinamarca) para tratar de vencer sobre Dinamarca. Un tiro le mat&#243; el 30 de noviembre. Los suecos no querr&#237;an entrar en negociaciones de paz y para forzarles a hacerlo El Pedro Grande atac&#243; a los pueblos en la costa del oeste. En la Paz en Nystad Suecia perdi&#243; casi todas las conquistas del siglo 1700. Solo (Finlandia y) los territorios en el Sur de Suecia quedaban (y unos pocos en Alemania).
El pa&#237;s estaba cansado despu&#233;s de las guerras los &#250;ltimos a&#241;os, con los impuestos para pagar las guerras y el absolutismo. La corona la hered&#237;a la hermana de Carl XII. Ella dejaba la corona a su marido Fredrik I. El no se interesaba mucho por ser rey y ahora los estados pod&#237;an tomar el poder. El tiempo hasta 1772 se llama Frihetstiden (El tiempo de libertad). Hab&#237;an dos grupos, no exactamente partidos, hattar (sombreros) och m&#246;ssor (gorras) que cambiaban en el poder. Era una forma temprana de parlamentarismo. El estado de los campesinos estaba afuera del centro del poder, Sekreta utskottet. Arvid Horn era el hombre fuerte durante este per&#237;odo. Rusia tuvo un gran influencia sobre la pol&#237;tica sueca durante este tiempo (por lo menos la &#250;ltima parte).
Durante este per&#237;odo vivio Carl von Linn&#233;, uno de nuestros scient&#237;ficos m&#225;s famosos. Clasificaba un sistema para las plantas.
En 1772 Gustav III lleg&#243; al poder por un golpe de estado. Riksr&#229;det (el consejo del estado), perd&#237;a su poder. El rey dejaba introducir una nueva constituci&#243;n que daba m&#225;s poder a &#233;l. Los campesinos ten&#237;an m&#225;s influencia y los otros estados la nobleza, los curas y la burges&#237;a menos. Su pol&#237;tica no les gustaban a ellos que perd&#237;an poder y en 1792, en una mascarada, le mat&#243; a tiro un hombre Anckarstr&#246;m. Unos d&#237;as despu&#233;s muri&#243; el rey Gustav III y su hijo Gustav (IV) fue coronado rey de Suecia. (1796, ten&#237;a solo 13 a&#241;os 1792).
Gustav IV era el rey que finalmente quit&#243; a Suecia la posibilidad de ser un gran poder en Europa. En una guerra contra Rusia perdi&#243; Finlandia, que pertenec&#237;a a Suecia desde hace 600 a&#241;os. El ej&#233;rcito hizo un golpe de estado y estutio a Gustav IV. Quer&#237;a otro rey que pod&#237;a reconquistar a Finlandia. En Francia hab&#237;a un mariscal de campo de nombre Jean Baptiste (Juan Batista) Bernadotte. En 1818 fue coronado rey de Suecia, pero no conquist&#243; a Finlandia, no, en vez de esto conquist&#243; a Noruega.....
Den svenska historien c (57)
Som jag n&#228;mnde tidigare var slutet av sextonhundratalet en period av env&#228;lde. Tiden mellan 1700 och 1721 kallas Det Stora Nordiska Kriget. Kungen hette Karl den XII, med tillnamnet krigarkungen. Han krigade mot Danmark, Polen och Ryssland. Han slog ryssarna 1700 vid Narva. Karl hade 10 000 man och ryssarna var 30 000. Men Ryssland hade en kung, Peter den Store, som arbetade mycket med att modernisera sitt land och sin arm&#233;. I slaget vid Poltava 1709 Blev Karl besegrad. Han for till Turkiet f&#246;r att f&#229; hj&#228;lp mot Ryssland.
&#197;r 1718 var kungen i Norge (som d&#229; tillh&#246;rde Danmark) f&#246;ar att f&#246;rs&#246;ka besegra Danmark. En skott d&#246;dade honom den 30 november. Svenksarna ville inte g&#229; in i fredsf&#246;rhandlingar och f&#246;r att tvinga dem till det l&#228;t Peter anfalla samh&#228;llena efter ostkusten. I Freden i Nystad f&#246;rlorade Sverige n&#228;stan alla er&#246;vringar fr&#229;n sextonhundratalet. Bara Finland och de s&#246;dra provinserna var kvar (och n&#229;gra f&#229; i Tyskland).
Landet var tr&#246;tt efter krigen de senaste &#229;ren, p&#229; skatter f&#246;r att betala krigen och</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Tomando &#225;rboles de Navidad (56)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1479667.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Donde tenemos la casita hay un poco de tierra que pertenece al terreno. All&#237; y en el terreno comunal, alrededor de la casita solemos tomar dos &#225;rboles, un &#225;rbol peque&#241;o y un &#225;rbol un poco m&#225;s grande. 
Es una sensaci&#243;n fant&#225;stica ir con la hacha y la sierra en la mano en la nieve espiando por un &#225;rbol con el aliento resoplando en el aire fresco. &#161;Es verdaderamente n&#243;rdico! Y que tomarlo en su propio terreno.
El primero es un &#225;rbol de Adviento y el otro es para nuestra casa en Flen. Y hay que ser abetos. Hay gente que toman pinos pero no es muy com&#250;n. Mi mujer elige el &#225;rbol y yo lo corto.
El &#225;rbol de la casita adornamos de adornos ingleses, peque&#241;os Papa Noeles, &#225;rboles, hombres de nieve, camp&#225;nulas y &#225;ngeles. Lo hacemos el primer Adviento.
Es mi trabajo.
El otro &#225;rbol adornamos, (antes lo hac&#237;a nuestro hijo Mart&#237;n, ahora es mi trabajo tambi&#233;n.....) la noche antes de la Nochebuena, con adornos un poco m&#225;s variados.

En sueco/P&#229; svenska

Att ta julgran (56)

D&#228;r vi har stugan finns lite mark som h&#246;r till tomten. D&#228;r och p&#229; allm&#228;nningen runt stugan brukar vi ta tv&#229; julgranar, en liten julgran och en lite st&#246;rre julgran.
Det &#228;r en fantastisk k&#228;nsla att g&#229; med yxan och s&#229;gen i sn&#246;n och speja efter en gran med andedr&#228;kten &#229;ngande i den friska luften. Det &#228;r verkligen nordiskt!
Och att ta den p&#229; sin egen tomt.     
Den f&#246;rsta &#228;r en adventsgran och den andra &#228;r f&#246;r v&#229;rt hus i Flen. Och det m&#229;ste vara granar. Det finns folk som tar tallar men det &#228;r inte s&#229; vanligt. Min fru v&#228;ljer gran och jag hugger ner den.
Granen i stugan pryder vi med engelska julsaker, sm&#229; tomtar, tr&#228;d, sn&#246;gubbar, klockor och &#228;nglar. Det g&#246;r vi f&#246;rsta advent. Det &#228;r mitt jobb.
Den andra granen kl&#228;r vi (f&#246;rr gjorde v&#229;r son Martin det, men nu &#228;r det mitt jobb ocks&#229;&#8230;..) kv&#228;llen f&#246;re julafton, med lite mer olika julsaker.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-01-03T22_39_21-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2009-01-03T22_39_21-08_00</comments>
      <pubDate>Sun, 04 Jan 2009 06:33:04 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2009-01-04</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>hacha,julgran,klocka,mu&#241;eca,navidad,nieve,sierra,sn&#246;gubbe,tomte,yxa</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2009-01-03T22_39_21-08_00.mp3" length="899343"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1479667.jpg"/>
      <itunes:duration>74</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Donde tenemos la casita hay un poco de tierra que pertenece al terreno. All&#237; y en el terreno comunal, alrededor de la casita solemos tomar dos &#225;rboles, un &#225;rbol peque&#241;o y un &#225;rbol un poco m&#225;s grande. 
Es una sensaci&#243;n fant&#225;stica ir con la hacha y la sierra en la mano en la nieve espiando por un &#225;rbol con el aliento resoplando en el aire fresco. &#161;Es verdaderamente n&#243;rdico! Y que tomarlo en su propio terreno.
El primero es un &#225;rbol de Adviento y el otro es para nuestra casa en Flen. Y hay que ser abetos. Hay gente que toman pinos pero no es muy com&#250;n. Mi mujer elige el &#225;rbol y yo lo corto.
El &#225;rbol de la casita adornamos de adornos ingleses, peque&#241;os Papa Noeles, &#225;rboles, hombres de nieve, camp&#225;nulas y &#225;ngeles. Lo hacemos el primer Adviento.
Es mi trabajo.
El otro &#225;rbol adornamos, (antes lo hac&#237;a nuestro hijo Mart&#237;n, ahora es mi trabajo tambi&#233;n.....) la noche antes de la Nochebuena, con adornos un poco m&#225;s variados.

En sueco/P&#229; svenska

Att ta julgran (56)

D&#228;r vi har stugan finns lite mark som h&#246;r till tomten. D&#228;r och p&#229; allm&#228;nningen runt stugan brukar vi ta tv&#229; julgranar, en liten julgran och en lite st&#246;rre julgran.
Det &#228;r en fantastisk k&#228;nsla att g&#229; med yxan och s&#229;gen i sn&#246;n och speja efter en gran med andedr&#228;kten &#229;ngande i den friska luften. Det &#228;r verkligen nordiskt!
Och att ta den p&#229; sin egen tomt.     
Den f&#246;rsta &#228;r en adventsgran och den andra &#228;r f&#246;r v&#229;rt hus i Flen. Och det m&#229;ste vara granar. Det finns folk som tar tallar men det &#228;r inte s&#229; vanligt. Min fru v&#228;ljer gran och jag hugger ner den.
Granen i stugan pryder vi med engelska julsaker, sm&#229; tomtar, tr&#228;d, sn&#246;gubbar, klockor och &#228;nglar. Det g&#246;r vi f&#246;rsta advent. Det &#228;r mitt jobb.
Den andra granen kl&#228;r vi (f&#246;rr gjorde v&#229;r son Martin det, men nu &#228;r det mitt jobb ocks&#229;&#8230;..) kv&#228;llen f&#246;re julafton, med lite mer olika julsaker.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Villancicos o canciones de Navidad (55)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1442813.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Villancicos o canciones de Navidad (55)

En Suecia tenemos varios tipos de villancicos. Uno son viejos, canciones que se cantaban en el solsticio y la navidad. Tratan de cosas de la agricultura. Otras son juegos de baile. Otras son composiciones para coro.
En el episodio Unos villancicos suecos (33) he traducido unos del sueco al espa&#241;ol. Son m&#225;s del estilo jocoso. Hay muchas m&#225;s. Aqu&#237; hay unos enlaces a sitios en You Tube donde hay villancicos suecos:

Jul, jul, str&#229;lande jul (Navidad, navidad, navidad brillante): http://se.youtube.com/watch?v=G_0OLW5zyMU

Det str&#229;lar en stj&#228;rna (Una estrella brilla):
http://se.youtube.com/watch?v=e5HOpiQ5lDo

Gl&#228;ns &#246;ver sj&#246; och strand (Brilla sobre lago y orilla):
http://se.youtube.com/watch?v=4BT92x5ixw8

Bered en v&#228;g f&#246;r Herran (Preparad un camino para el Se&#241;or):
http://se.youtube.com/watch?v=yT2JU6PWgNQ

Tipp tapp, tipp tapp (dificil de traducir):
http://se.youtube.com/watch?v=d1uKcrHuLPc

Lusselelle (&#191;Peque&#241;ita Lucia?):
http://se.youtube.com/watch?v=8o7Cl_kyeyI

Sankta Lucia (Santa Lucia):
http://se.youtube.com/watch?v=Mk0FyZqNp5Q

Och jungfrun hon g&#229;r i ringen: (Y la virgin baila):
http://se.youtube.com/watch?v=PDzXGuVsF6M

T&#246;rnrosa (La Bella Durmiente):
http://se.youtube.com/watch?v=AVq4Pvkwn-4


</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-12-16T07_30_27-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-12-16T07_30_27-08_00</comments>
      <pubDate>Tue, 16 Dec 2008 15:19:14 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-12-16</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>det,gl&#228;ns,jul,lucia,lusselelle,navidad,sankta,santa,str&#229;lar,suecia,villancico,villanicos</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-12-16T07_30_27-08_00.mp3" length="899343"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1442813.jpg"/>
      <itunes:duration>74</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Villancicos o canciones de Navidad (55)

En Suecia tenemos varios tipos de villancicos. Uno son viejos, canciones que se cantaban en el solsticio y la navidad. Tratan de cosas de la agricultura. Otras son juegos de baile. Otras son composiciones para coro.
En el episodio Unos villancicos suecos (33) he traducido unos del sueco al espa&#241;ol. Son m&#225;s del estilo jocoso. Hay muchas m&#225;s. Aqu&#237; hay unos enlaces a sitios en You Tube donde hay villancicos suecos:

Jul, jul, str&#229;lande jul (Navidad, navidad, navidad brillante): http://se.youtube.com/watch?v=G_0OLW5zyMU

Det str&#229;lar en stj&#228;rna (Una estrella brilla):
http://se.youtube.com/watch?v=e5HOpiQ5lDo

Gl&#228;ns &#246;ver sj&#246; och strand (Brilla sobre lago y orilla):
http://se.youtube.com/watch?v=4BT92x5ixw8

Bered en v&#228;g f&#246;r Herran (Preparad un camino para el Se&#241;or):
http://se.youtube.com/watch?v=yT2JU6PWgNQ

Tipp tapp, tipp tapp (dificil de traducir):
http://se.youtube.com/watch?v=d1uKcrHuLPc

Lusselelle (&#191;Peque&#241;ita Lucia?):
http://se.youtube.com/watch?v=8o7Cl_kyeyI

Sankta Lucia (Santa Lucia):
http://se.youtube.com/watch?v=Mk0FyZqNp5Q

Och jungfrun hon g&#229;r i ringen: (Y la virgin baila):
http://se.youtube.com/watch?v=PDzXGuVsF6M

T&#246;rnrosa (La Bella Durmiente):
http://se.youtube.com/watch?v=AVq4Pvkwn-4


</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>La paz tiene su precio&#8230; (53)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1422533.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;La paz tiene su precio&#8230;  (53)

Vivir en un pa&#237;s que tiene paz desde hace casi 200 a&#241;os es bueno. Hemos tenido neutralidad durante las dos guerras mundiales. Algunos dicen que eramos cobardes que no participabamos. A veces lo dicen gente de EEUU, pero ellos no se fueron a la guerra sin estar atacados.
Cuando yo era joven todos los varones de 18 a&#241;os ten&#237;an que alistarse. Y la mayor&#237;a de ellos ten&#237;an que hacer el servicio militar &#8211; yo tambi&#233;n.
Lo hac&#237;a en la artiller&#237;a anti&#225;area 90 km de mi casa. No pensaba mucho en que Suecia estaba situada entre OTAN (Noruega y Dinamarca son miembros) y la Union Sovi&#233;tica. El servicio pasaba m&#225;s como un juego.
Por la ma&#241;ana preparabamos el ca&#241;on y despu&#233;s ibamos a las orillas del B&#225;ltico para disparar unos tiros, limpiabamos el ca&#241;on y despu&#233;s al  barracon. All&#237; nos ense&#241;aban unos oficinales como se hace la cama y como se limpia su fusil.
Hab&#237;an muchas personas interesantes en el mili. Me recuerdo especialmente a Wiklund, que no ten&#237;a miedo en absoluto en su relaci&#243;n con los oficiales. Era totalmente irrespuetoso. A un oficial en particular, un alf&#233;rez, que se llamaba Jansson, le gustaba hacerse gracioso. Y es importante saber los distintivos de rangos. Vais a ver&#8230;
Un d&#237;a estabamos arreglado en forma de un cuadrado para que el alf&#233;rez pudiera ense&#241;arnos m&#225;s facil los distintivos de rangos. Eso occur&#237;a de esta manera: El alf&#233;rez ten&#237;a un libro con los distintivos de rangos y puntaba en uno de ellos y preguntaba cada uno de los soldados algo.
Pero cuando vino a Wiklund, quer&#237;a usar a si mismo como objeto de educaci&#243;n, y le pregunt&#243;: &#8220;Wiklund, si tengo una estrella en mis hombros como yo, &#191;qu&#233; distintivo de rango tengo entonces?&#8221;
La respuesta vino sin vacilaci&#243;n: &#8221;Usted es alferraz&#8221;.
Nosotros pensabamos: &#8221;Qu&#233; descaro&#8221;, y el cuadrado de soldados se mov&#237;a en carcajadas. Y el alf&#233;rez, en punto de estallar y de cara rojo, dijo a Wiklund: &#8221;Wiklund, por favor, vamos a repetirlo. Si tengo una estrella en mis hombros como yo, &#191;qu&#233; distintivo de rango tengo entonces?&#8221;
La respuesta vino otra vez sin vacilaci&#243;n: &#8221;Usted es alferraz&#8221;.
El cuadrado de soldados se mov&#237;a a&#250;n m&#225;s y las carcajadas resonaban alto en los alrededores.
El alf&#233;rez hizo un &#250;ltimo intento de tener una respuesta correcta  agregando: &#8220;Wiklund, si no me contesta correctamente esta vez voy a prohibirle a salir del barracon por una semana. Si tengo una estrella en mis hombros como yo, &#191;qu&#233; distintivo de rango tengo entonces?&#8221;
&#8221;Usted es alf&#233;rez&#8221;, dijo Wiklund. 
El alf&#233;rez dijo aliviado: &#8220;Muy bien, Wiklund&#8221;. 
&#8220;Si alferraz&#8221;, dijo Wiklund&#8230;&#8230;&#8230;.
No era facil ense&#241;ar a soldados como estos. Y que suerte qu&#233; no ten&#237;amos que participar en una guerra&#8230;
Cuando mi hijo se alistaba le preguntaban: &#8220;&#191;Quieres hacer el servicio militar? &#8220;No en mi vida&#8221;, era la respuesta. Y de esta manera no ten&#237;a oportunidad de participar en tales episodios como lo de Wiklund&#8230;&#8230;
El paz tiene su precio&#8230;..

En sueco/P&#229; svenska

Freden har sitt pris (53)

Att leva i ett land som haft fred sen n&#228;stan 200 &#229;r &#228;r bra. Vi har haft neutralitet under de tv&#229; v&#228;rldskrigen. N&#229;gra s&#228;ger att vi var fegisar som inte deltog. Ibland s&#228;ger folk fr&#229;n USA det, men de gick inte med i kriget utan att attackeras.
N&#228;r jag var ung m&#229;ste alla som var 18 &#229;r m&#246;nstra. Och de flesta av dewm m&#229;ste g&#246;ra v&#228;rnplikten &#8211; jag ocks&#229;. Jag gjorde den i luftb&#228;rnet ungef&#228;r 9 mil hemifr&#229;n. Inte t&#228;nkte jag p&#229; att Sverige l&#229;g mellan NATO (Morge och Danmark var medlemmar) och Sovjetunionen. Milit&#228;rtj&#228;nsten var mer som en lek.
P&#229; morgnarna gjorde vi i ordning kanonen och sen &#229;kte vi till &#214;stersj&#246;ns strand f&#246;r att skjuta n&#229;gra skott, vi gjorde ren kanonen och sen till baracken. D&#228;r l&#228;rde n&#229;gra officerer oss hur man b&#228;ddar sin s&#228;ng och hur man g&#246;r rent sitt gev&#228;r.
Vi hade m&#229;nga intresssanta personer i det milit&#228;ra. Jag minns speciellt Wiklund, som inte var r&#228;dd alls i sitt f&#246;rh&#229;llande till officerarna. Han var fullst&#228;ndigt respektl&#246;s. Han tyckte speciellt om att g&#246;ra sig lustig &#246;ver en f&#228;nrik som hette Jansson. Och det &#228;r viktigt att k&#228;nna till gradbeteckningarna. Ni ska se&#8230;.
En dag stod vi uppst&#228;llda i fyrkantsformering f&#246;r att f&#228;nriken b&#228;ttre skulle kunnal&#228;ra oss gradbeteckningarna. Det gick till p&#229; f&#246;ljande s&#228;tt: F&#228;nriken hade en bok med gradbeteckningar och pekade p&#229; dem och fr&#229;gade varje soldat om n&#229;got.
Men n&#228;r han kom till Wiklund, ville han anv&#228;nda sig sj&#228;lv som,undervisningsobjekt och fr&#229;gade honom: &#8221;Wiklund, om jag har en stj&#228;rna p&#229; mina axlar som jag har, vilken gradbeteckning har jag d&#229;?&#8221; 
&#8221;Ni &#228;r Henrik!&#8220;
Vi t&#228;nkte: &#8221;S&#229;n fr&#228;ck en&#8221;, och fyrkanten med soldater r&#246;rde sig i skrattsalvor. Och fr&#228;nriken, som h&#246;ll p&#229; att spricka och med r&#246;tt ansikte sa till Wiklund: &#8221;H&#246;r nu Wiklud, nu ska vi to om det. Om jag har en stj&#228;rna p&#229; axeln som jag har, vilken gradbeteckning har jag d&#229;?
Svaret kom utan tvekan:&#8221;Ni &#228;r Henrik&#8221;. Fyrkanten med soldater r&#246;rde sig &#228;nnu mer och skrattsalvorna ekade h&#246;gt &#246;ver omgivningen.
F&#228;nriken gjorde ett sista f&#246;rs&#246;k att f&#229; ett riktigt svar och lade till: &#8221;Wiklund, om ni inte svarar r&#228;tt den h&#228;r g&#229;ngen f&#229;r ni en veckas kompanif&#246;rbud. Om jag har en stj&#228;rna p&#229; axeln som jag har, vilken gradbeteckning har jag d&#229;?&#8221;
&#8221;Ni &#228;r f&#228;nrik&#8221;, sa Wiklund.
F&#228;nriken sa l&#228;ttat: &#8221;Det &#228;r bra Wiklund!&#8221;
&#8220;Ja Henrik&#8221;, sa Wiklund&#8230;&#8230;
Det var inte l&#228;tt att undervisa s&#229;na soldater. Och vilken tur att vi inte beh&#246;vde vara med i n&#229;t krig
N&#228;r min son m&#246;nstrade fr&#229;gade de honom: &#8220;Vill du g&#246;ra milit&#228;rtj&#228;nst?&#8221; &#8221;Nej inte f&#246;r mitt liv&#8221;, svarade han. Och p&#229; det viset fick han inte tillf&#228;lle att vara med om h&#228;ndelser som de med Wiklund&#8230;.
Freden har sitt pris&#8230;..



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-12-08T12_04_15-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-12-08T12_04_15-08_00</comments>
      <pubDate>Mon, 08 Dec 2008 19:52:02 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-12-08</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>alferez,flen,forsstr&#246;m,f&#228;nrik,gert,guerra,paz,precio,stenhammarskolan,suecia,v&#228;dd&#246;</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-12-08T12_04_15-08_00.mp3" length="2990498"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1422533.jpg"/>
      <itunes:duration>249</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>La paz tiene su precio&#8230;  (53)

Vivir en un pa&#237;s que tiene paz desde hace casi 200 a&#241;os es bueno. Hemos tenido neutralidad durante las dos guerras mundiales. Algunos dicen que eramos cobardes que no participabamos. A veces lo dicen gente de EEUU, pero ellos no se fueron a la guerra sin estar atacados.
Cuando yo era joven todos los varones de 18 a&#241;os ten&#237;an que alistarse. Y la mayor&#237;a de ellos ten&#237;an que hacer el servicio militar &#8211; yo tambi&#233;n.
Lo hac&#237;a en la artiller&#237;a anti&#225;area 90 km de mi casa. No pensaba mucho en que Suecia estaba situada entre OTAN (Noruega y Dinamarca son miembros) y la Union Sovi&#233;tica. El servicio pasaba m&#225;s como un juego.
Por la ma&#241;ana preparabamos el ca&#241;on y despu&#233;s ibamos a las orillas del B&#225;ltico para disparar unos tiros, limpiabamos el ca&#241;on y despu&#233;s al  barracon. All&#237; nos ense&#241;aban unos oficinales como se hace la cama y como se limpia su fusil.
Hab&#237;an muchas personas interesantes en el mili. Me recuerdo especialmente a Wiklund, que no ten&#237;a miedo en absoluto en su relaci&#243;n con los oficiales. Era totalmente irrespuetoso. A un oficial en particular, un alf&#233;rez, que se llamaba Jansson, le gustaba hacerse gracioso. Y es importante saber los distintivos de rangos. Vais a ver&#8230;
Un d&#237;a estabamos arreglado en forma de un cuadrado para que el alf&#233;rez pudiera ense&#241;arnos m&#225;s facil los distintivos de rangos. Eso occur&#237;a de esta manera: El alf&#233;rez ten&#237;a un libro con los distintivos de rangos y puntaba en uno de ellos y preguntaba cada uno de los soldados algo.
Pero cuando vino a Wiklund, quer&#237;a usar a si mismo como objeto de educaci&#243;n, y le pregunt&#243;: &#8220;Wiklund, si tengo una estrella en mis hombros como yo, &#191;qu&#233; distintivo de rango tengo entonces?&#8221;
La respuesta vino sin vacilaci&#243;n: &#8221;Usted es alferraz&#8221;.
Nosotros pensabamos: &#8221;Qu&#233; descaro&#8221;, y el cuadrado de soldados se mov&#237;a en carcajadas. Y el alf&#233;rez, en punto de estallar y de cara rojo, dijo a Wiklund: &#8221;Wiklund, por favor, vamos a repetirlo. Si tengo una estrella en mis hombros como yo, &#191;qu&#233; distintivo de rango tengo entonces?&#8221;
La respuesta vino otra vez sin vacilaci&#243;n: &#8221;Usted es alferraz&#8221;.
El cuadrado de soldados se mov&#237;a a&#250;n m&#225;s y las carcajadas resonaban alto en los alrededores.
El alf&#233;rez hizo un &#250;ltimo intento de tener una respuesta correcta  agregando: &#8220;Wiklund, si no me contesta correctamente esta vez voy a prohibirle a salir del barracon por una semana. Si tengo una estrella en mis hombros como yo, &#191;qu&#233; distintivo de rango tengo entonces?&#8221;
&#8221;Usted es alf&#233;rez&#8221;, dijo Wiklund. 
El alf&#233;rez dijo aliviado: &#8220;Muy bien, Wiklund&#8221;. 
&#8220;Si alferraz&#8221;, dijo Wiklund&#8230;&#8230;&#8230;.
No era facil ense&#241;ar a soldados como estos. Y que suerte qu&#233; no ten&#237;amos que participar en una guerra&#8230;
Cuando mi hijo se alistaba le preguntaban: &#8220;&#191;Quieres hacer el servicio militar? &#8220;No en mi vida&#8221;, era la respuesta. Y de esta manera no ten&#237;a oportunidad de participar en tales episodios como lo de Wiklund&#8230;&#8230;
El paz tiene su precio&#8230;..

En sueco/P&#229; svenska

Freden har sitt pris (53)

Att leva i ett land som haft fred sen n&#228;stan 200 &#229;r &#228;r bra. Vi har haft neutralitet under de tv&#229; v&#228;rldskrigen. N&#229;gra s&#228;ger att vi var fegisar som inte deltog. Ibland s&#228;ger folk fr&#229;n USA det, men de gick inte med i kriget utan att attackeras.
N&#228;r jag var ung m&#229;ste alla som var 18 &#229;r m&#246;nstra. Och de flesta av dewm m&#229;ste g&#246;ra v&#228;rnplikten &#8211; jag ocks&#229;. Jag gjorde den i luftb&#228;rnet ungef&#228;r 9 mil hemifr&#229;n. Inte t&#228;nkte jag p&#229; att Sverige l&#229;g mellan NATO (Morge och Danmark var medlemmar) och Sovjetunionen. Milit&#228;rtj&#228;nsten var mer som en lek.
P&#229; morgnarna gjorde vi i ordning kanonen och sen &#229;kte vi till &#214;stersj&#246;ns strand f&#246;r att skjuta n&#229;gra skott, vi gjorde ren kanonen och sen till baracken. D&#228;r l&#228;rde n&#229;gra officerer oss hur man b&#228;ddar sin s&#228;ng och hur man g&#246;r rent sitt gev&#228;r.
Vi hade m&#229;nga intresssanta personer i det milit&#228;ra. Jag minns speciellt Wiklund, som inte var r&#228;dd alls i sitt f&#246;rh&#229;llande till officerarna. Han var fullst&#228;ndigt respektl&#246;s. Han tyckte speciellt om att g&#246;ra sig lustig &#246;ver en f&#228;nrik som hett</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Un cerdo en la carretera! (52)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1473093.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Un cerdo en la carretera!

Mi mujer y yo solemos ir a un mercado de navidad en una mansi&#243;n que se llama Taxinge. El a&#241;o pasado, al anochecer, cuando volvimos a casa, vimos a un lech&#243;n de jabal&#237; en el prado. Era rayado y muy mono, como si tuviera un pijamas rayado. Fue la primera vez que vimos tal animal. Hemos visto las huellas de ellos en el bosque donde cogemos setas pero no los hemos visto en vivo.
Este a&#241;o, volviendo del mismo mercado, vimos otra vez a un animal, pero m&#225;s grande. Pensabamos que era un alce, pero cuando el animal apareci&#243; en la carretera comprendimos que era un jabal&#237; adulto. Cuando yo fren&#243; para evitar un accidente, el coche detr&#225;s adelant&#243;, el conductor no hab&#237;a visto el animal. Pero afortunadamente el jabal&#237; ten&#237;a tiempo de desaparecer en el bosque.
El jabal&#237; ha vuelto a los bosques suecos. Fue exterminado en el siglo diecisiete pero c:a 1970 unos campesinos los reimplantaron en cercados. Algunos de estos animales escaparon de los cercados y de esta manera tuvimos otra vez una raza salvaje de jabal&#237;es en Suecia. Ahora hay jabal&#237;es en todo el Sur de Suecia.
Y tambi&#233;n se puede ver una nueva se&#241;al en las carreteras &#8211; &#161;con un jabal&#237;! Le&#237;a en el peri&#243;dico que gente roban las se&#241;ales porque son tan raras. Antes eran las se&#241;ales que adviert&#237;an de alces que robaban. Especialmente unos alemanes quieren tener un recuerdo con alce. Ahora venden se&#241;ales con alces para los turistas. Pero, claro, no es tan emocionante como robar una se&#241;al. Talv&#233;z vieramos se&#241;ales con jabal&#237;es en las tiendas tur&#237;sticas pronto&#8230;

En sueco/P&#229; svenska

En gris p&#229; v&#228;gen! (52)

Min fru och jag brukar &#229;ka p&#229; en julmarknad p&#229; en herrg&#229;rd som heter Taxinge. F&#246;rra &#229;ret, i skymningen, n&#228;r vi &#229;kte hem, s&#229;g vi en vildsvinskulting p&#229; &#229;kern. Den var randig och mycket fin, som om han hade randig pyjamas. Det var f&#246;rsta g&#229;ngen vi s&#229;g ett s&#229;nt djur. Vi har sett sp&#229;ren av dem i skogen d&#228;r vi letar svamp men vi har inte sett dem levande.
I &#229;r, n&#228;r vi &#229;kte hem fr&#229;n samma marknad, s&#229;g vi f&#246;r andra g&#229;ngen ett djur, men mycket st&#246;rre. Vi t&#228;nkte att det var en &#228;lg, men n&#228;r djuret d&#246;k upp p&#229; v&#228;gen f&#246;rstod vi att det var ett vuxet vildsvin.
N&#228;r jag bromsade f&#246;r att undvika en olycka, s&#229; k&#246;rde bilen bakom om oss, f&#246;raren hade inte sett djuret. Men som tur var hann vildsvinet  f&#246;rsvinna in i skogen.
Vildsvinet har kommit tillbaka till de svenska skogarna. Det utrotades under sextonhundratalet men c:a 1970 &#229;terinplanterade n&#229;gra b&#246;nder dem i h&#228;gn. N&#229;gra av dessa djur rymde fr&#229;n h&#228;gnen och p&#229; s&#229; s&#228;tt fick vi &#229;terigen vild stam av vildsvin i Sverige. Nu finns det vildsvin i hela s&#246;dra Sverige.
Och man kan ocks&#229; se en ny skylt utmed v&#228;garna &#8211; med ett vildsvin! Jag l&#228;ste i tidningen att folk stj&#228;l skyltarna f&#246;r att de &#228;r s&#229; speciella. F&#246;rr var det skyltarna med &#228;lgvarning som folk stal. Speciellt tyskar tycker om ett minne med &#228;lg p&#229;. Nu s&#228;ljer man skyltar med &#228;lg p&#229; till turisterna. Men, det &#228;r klart, det &#228;r inte lika sp&#228;nnande att stj&#228;la dem. Kanske kan vi hitta vildsvinsskyltar i turistaff&#228;rerna snart&#8230;




</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-12-04T02_25_49-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-12-04T02_25_49-08_00</comments>
      <pubDate>Thu, 04 Dec 2008 10:22:54 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-12-04</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>cerdo,flen,forsstr&#246;m,gert,jabali,navidad,spanish,spanska,stenhammarskolan,taxinge,vildsvin</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-12-04T02_25_49-08_00.mp3" length="1539448"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1473093.jpg"/>
      <itunes:duration>128</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Un cerdo en la carretera!

Mi mujer y yo solemos ir a un mercado de navidad en una mansi&#243;n que se llama Taxinge. El a&#241;o pasado, al anochecer, cuando volvimos a casa, vimos a un lech&#243;n de jabal&#237; en el prado. Era rayado y muy mono, como si tuviera un pijamas rayado. Fue la primera vez que vimos tal animal. Hemos visto las huellas de ellos en el bosque donde cogemos setas pero no los hemos visto en vivo.
Este a&#241;o, volviendo del mismo mercado, vimos otra vez a un animal, pero m&#225;s grande. Pensabamos que era un alce, pero cuando el animal apareci&#243; en la carretera comprendimos que era un jabal&#237; adulto. Cuando yo fren&#243; para evitar un accidente, el coche detr&#225;s adelant&#243;, el conductor no hab&#237;a visto el animal. Pero afortunadamente el jabal&#237; ten&#237;a tiempo de desaparecer en el bosque.
El jabal&#237; ha vuelto a los bosques suecos. Fue exterminado en el siglo diecisiete pero c:a 1970 unos campesinos los reimplantaron en cercados. Algunos de estos animales escaparon de los cercados y de esta manera tuvimos otra vez una raza salvaje de jabal&#237;es en Suecia. Ahora hay jabal&#237;es en todo el Sur de Suecia.
Y tambi&#233;n se puede ver una nueva se&#241;al en las carreteras &#8211; &#161;con un jabal&#237;! Le&#237;a en el peri&#243;dico que gente roban las se&#241;ales porque son tan raras. Antes eran las se&#241;ales que adviert&#237;an de alces que robaban. Especialmente unos alemanes quieren tener un recuerdo con alce. Ahora venden se&#241;ales con alces para los turistas. Pero, claro, no es tan emocionante como robar una se&#241;al. Talv&#233;z vieramos se&#241;ales con jabal&#237;es en las tiendas tur&#237;sticas pronto&#8230;

En sueco/P&#229; svenska

En gris p&#229; v&#228;gen! (52)

Min fru och jag brukar &#229;ka p&#229; en julmarknad p&#229; en herrg&#229;rd som heter Taxinge. F&#246;rra &#229;ret, i skymningen, n&#228;r vi &#229;kte hem, s&#229;g vi en vildsvinskulting p&#229; &#229;kern. Den var randig och mycket fin, som om han hade randig pyjamas. Det var f&#246;rsta g&#229;ngen vi s&#229;g ett s&#229;nt djur. Vi har sett sp&#229;ren av dem i skogen d&#228;r vi letar svamp men vi har inte sett dem levande.
I &#229;r, n&#228;r vi &#229;kte hem fr&#229;n samma marknad, s&#229;g vi f&#246;r andra g&#229;ngen ett djur, men mycket st&#246;rre. Vi t&#228;nkte att det var en &#228;lg, men n&#228;r djuret d&#246;k upp p&#229; v&#228;gen f&#246;rstod vi att det var ett vuxet vildsvin.
N&#228;r jag bromsade f&#246;r att undvika en olycka, s&#229; k&#246;rde bilen bakom om oss, f&#246;raren hade inte sett djuret. Men som tur var hann vildsvinet  f&#246;rsvinna in i skogen.
Vildsvinet har kommit tillbaka till de svenska skogarna. Det utrotades under sextonhundratalet men c:a 1970 &#229;terinplanterade n&#229;gra b&#246;nder dem i h&#228;gn. N&#229;gra av dessa djur rymde fr&#229;n h&#228;gnen och p&#229; s&#229; s&#228;tt fick vi &#229;terigen vild stam av vildsvin i Sverige. Nu finns det vildsvin i hela s&#246;dra Sverige.
Och man kan ocks&#229; se en ny skylt utmed v&#228;garna &#8211; med ett vildsvin! Jag l&#228;ste i tidningen att folk stj&#228;l skyltarna f&#246;r att de &#228;r s&#229; speciella. F&#246;rr var det skyltarna med &#228;lgvarning som folk stal. Speciellt tyskar tycker om ett minne med &#228;lg p&#229;. Nu s&#228;ljer man skyltar med &#228;lg p&#229; till turisterna. Men, det &#228;r klart, det &#228;r inte lika sp&#228;nnande att stj&#228;la dem. Kanske kan vi hitta vildsvinsskyltar i turistaff&#228;rerna snart&#8230;




</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>El estanque (51)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1316797.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Reina una plaga en la urbanisaci&#243;n donde tenemos la casita. Todo el mundo construye estanques. Mi vecino m&#225;s cerca dedicaba unas vacaciones para cavar un espacio para su estanque. Tiene peces all&#237;, peces que se reproducen. Esto es algo que no har&#237;a nunca yo, es decir cavar un espacio en la tierra. Pero hay otras soluciones.

En la roca al lado de la casita hab&#237;a un sitio con tierra y hierba. Pensaba que debajo de ello deb&#237;a haber una excavaci&#243;n bastante para poder tener un estanque. Y era as&#237;, algo que me gustaba mucho. Pero era un trabajo duro quitar a la excavaci&#243;n de toda la tierra y hierba.
Bueno, llen&#233; el estanque con agua y el agua no se escapaba. &#161;Perfecto!
Compramos una fuente herm&#233;tica posible de poner en el agua y unos jacintos de agua. &#161;Estupendo!

El estanque tiene una profundidad de unos 40 cent&#237;metros. Me preguntaba a m&#237; si era posible tener un pez o dos en el estanque. No quiero comprar peces, el estanque es poco profundo, y tendr&#237;a que tener los peces en una ba&#241;era durante el invierno algo que me parece un poco fatigoso.

Entonces tuve una idea. Podr&#237;a pedir un pez prestado de mi vecino. El pez podr&#237;a estar en mi estanque de vacaciones, en una colon&#237;a infantil, o algo as&#237;. Propon&#237;a esto a Leif, mi vecino, pero a &#233;l no se lo gustaba. Dec&#237;a que el pez se sentir&#237;a solo. Adem&#225;s indicaba que con tan poca profundidad, y si hiciera calor, el pez cocer&#237;a en el estanque&#8230;
Y as&#237; es, tengo que contentarme con la fuente y las flores. 

Solemos sentarnos al lado del estanque por las tardes con una cubata escuchando el agua que chorrea de la fuente y los pajaros que cantan.

En sueco/P&#229; svenska

Dammen (51)

Det h&#228;rjar en pl&#229;ga i stugomr&#229;det d&#228;r vi har v&#229;rt fritidshus. Alla anl&#228;gger dammar. Min n&#228;rmaste granne &#228;gnade ett par semestrar &#229;t att gr&#228;va ut ett utrymme f&#246;r en damm. Han har fisk d&#228;r, fisk som f&#246;r&#246;kar sig. Det skulle jag aldrig g&#246;ra, d v s gr&#228;va i jorden. Men det finns andra l&#246;sningar.
P&#229; berget p&#229; sidan av huset fanns en plats med jord och gr&#228;s. Jag t&#228;nkte att under den borde det finnas ett utrymme lagom stort f&#246;r att ha en damm. Och s&#229; var det, n&#229;t som gjorde mig mycket glad. Men det var ett h&#229;rt jobb att f&#229; bort allt jord och gr&#228;s ur utrymmet.
Jaha, jag fyllde dammen med vatten och vattnet rann inte ut. Perfekt! Vi k&#246;pte en vattent&#228;t font&#228;n och n&#229;gra vattenhyacinter. Otroligt!
Dammen &#228;r 40 centimeter djup. Jag fr&#229;gade mig om det var m&#246;jligt att ha en fisk eller tv&#229; i dammen. Jag ville inte k&#246;pa fiskar, dammen &#228;r lite grund, och jag skulle vara tvungen att ha fiskarna i badkaret under vintern och det verkar lite jobbigt.
D&#229; fick jag en id&#233;. Jag kunde l&#229;na en fisk av min granne. Fisken kunde vara i min damm p&#229; semester, p&#229; barnkoloni, eller n&#229;t s&#229;nt. Jag f&#246;reslog det h&#228;r &#229;t Leif, min granne, , men han gillade det inte. Han sa att fisken kunde k&#228;nna sig ensam. Dessutom p&#229;pekade han att med ett s&#229;nt litet djup, om det var varmt, skulle fisken koka i dammen.
Och s&#229; &#228;r det, jag f&#229;r n&#246;ja mig med font&#228;n och blommor.
Vi brukar s&#228;tta oss vid kanten av dammen p&#229; eftermiddagarna med en grogg och lyssna p&#229; vattnet som rinner i font&#228;nen och f&#229;glarna som sjunger.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-11-10T21_26_15-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-11-10T21_26_15-08_00</comments>
      <pubDate>Tue, 11 Nov 2008 05:22:09 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-11-11</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>don,estanque,forsstr&#246;m,gerardo,gert,spanish,spanska</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-11-10T21_26_15-08_00.mp3" length="1390550"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1316797.jpg"/>
      <itunes:duration>115</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Reina una plaga en la urbanisaci&#243;n donde tenemos la casita. Todo el mundo construye estanques. Mi vecino m&#225;s cerca dedicaba unas vacaciones para cavar un espacio para su estanque. Tiene peces all&#237;, peces que se reproducen. Esto es algo que no har&#237;a nunca yo, es decir cavar un espacio en la tierra. Pero hay otras soluciones.

En la roca al lado de la casita hab&#237;a un sitio con tierra y hierba. Pensaba que debajo de ello deb&#237;a haber una excavaci&#243;n bastante para poder tener un estanque. Y era as&#237;, algo que me gustaba mucho. Pero era un trabajo duro quitar a la excavaci&#243;n de toda la tierra y hierba.
Bueno, llen&#233; el estanque con agua y el agua no se escapaba. &#161;Perfecto!
Compramos una fuente herm&#233;tica posible de poner en el agua y unos jacintos de agua. &#161;Estupendo!

El estanque tiene una profundidad de unos 40 cent&#237;metros. Me preguntaba a m&#237; si era posible tener un pez o dos en el estanque. No quiero comprar peces, el estanque es poco profundo, y tendr&#237;a que tener los peces en una ba&#241;era durante el invierno algo que me parece un poco fatigoso.

Entonces tuve una idea. Podr&#237;a pedir un pez prestado de mi vecino. El pez podr&#237;a estar en mi estanque de vacaciones, en una colon&#237;a infantil, o algo as&#237;. Propon&#237;a esto a Leif, mi vecino, pero a &#233;l no se lo gustaba. Dec&#237;a que el pez se sentir&#237;a solo. Adem&#225;s indicaba que con tan poca profundidad, y si hiciera calor, el pez cocer&#237;a en el estanque&#8230;
Y as&#237; es, tengo que contentarme con la fuente y las flores. 

Solemos sentarnos al lado del estanque por las tardes con una cubata escuchando el agua que chorrea de la fuente y los pajaros que cantan.

En sueco/P&#229; svenska

Dammen (51)

Det h&#228;rjar en pl&#229;ga i stugomr&#229;det d&#228;r vi har v&#229;rt fritidshus. Alla anl&#228;gger dammar. Min n&#228;rmaste granne &#228;gnade ett par semestrar &#229;t att gr&#228;va ut ett utrymme f&#246;r en damm. Han har fisk d&#228;r, fisk som f&#246;r&#246;kar sig. Det skulle jag aldrig g&#246;ra, d v s gr&#228;va i jorden. Men det finns andra l&#246;sningar.
P&#229; berget p&#229; sidan av huset fanns en plats med jord och gr&#228;s. Jag t&#228;nkte att under den borde det finnas ett utrymme lagom stort f&#246;r att ha en damm. Och s&#229; var det, n&#229;t som gjorde mig mycket glad. Men det var ett h&#229;rt jobb att f&#229; bort allt jord och gr&#228;s ur utrymmet.
Jaha, jag fyllde dammen med vatten och vattnet rann inte ut. Perfekt! Vi k&#246;pte en vattent&#228;t font&#228;n och n&#229;gra vattenhyacinter. Otroligt!
Dammen &#228;r 40 centimeter djup. Jag fr&#229;gade mig om det var m&#246;jligt att ha en fisk eller tv&#229; i dammen. Jag ville inte k&#246;pa fiskar, dammen &#228;r lite grund, och jag skulle vara tvungen att ha fiskarna i badkaret under vintern och det verkar lite jobbigt.
D&#229; fick jag en id&#233;. Jag kunde l&#229;na en fisk av min granne. Fisken kunde vara i min damm p&#229; semester, p&#229; barnkoloni, eller n&#229;t s&#229;nt. Jag f&#246;reslog det h&#228;r &#229;t Leif, min granne, , men han gillade det inte. Han sa att fisken kunde k&#228;nna sig ensam. Dessutom p&#229;pekade han att med ett s&#229;nt litet djup, om det var varmt, skulle fisken koka i dammen.
Och s&#229; &#228;r det, jag f&#229;r n&#246;ja mig med font&#228;n och blommor.
Vi brukar s&#228;tta oss vid kanten av dammen p&#229; eftermiddagarna med en grogg och lyssna p&#229; vattnet som rinner i font&#228;nen och f&#229;glarna som sjunger.

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>La ventana m&#225;gica  (50)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1276995.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;La ventana m&#225;gica  (50)

El d&#237;a despu&#233;s del encuentro con el hombre imposible fu&#237;mos a uno de nuestros pueblos favoritos. Solemos vivir en otros sitios, porque el albergue aqu&#237; es caro y el ventero incluso quiere dinero para el aparcamiento, un taca&#241;o en otras palabras.
El albergue tiene unas barracas y como siempre, cuando hace buen tiempo, com&#237;amos afuera en una mesa al lado de la barraca. Un poco m&#225;s atr&#225;s comieron dos parejas, alegres de su vino y la buena comida. De repente una de las mujeres grit&#243;: &#8220;Ahora empieza la actuaci&#243;n&#8221;. No entend&#237;amos nada, pero dirigieron sus vistas a una ventana en la barraca vecina. Y entonces comprendimos. Era la ventana de la ducha, y cuando hac&#237;a sol, uno pod&#237;a ver las personas duchando sin que ellos supieran que hab&#237;a observadores&#8230;.
Discut&#237;amos un poco lo conveniente en tener tal ventana y la integridad de las pobres personas que ten&#237;an qu&#233; aparecer as&#237;. Entonces vini&#243; el ventero con una regadera y regaba muy intensamente en frente de la ventana. Las mujeres gritaron: &#8221;Ahora basta, mira en otra direcci&#243;n&#8221; y toda estaba muy animado. Tratabamos convencer al ventero que ten&#237;a qu&#233; cambiar la ventana a otra, para que gente no pudiera mirar a ellos que duchaban. Pero no ten&#237;amos &#233;xito y cuando dejamos el albergue no hab&#237;a hecho nada para cambiarla.
Bueno, mi mujer y yo, si viviremos otra vez all&#237;, vamos a pedir una habitaci&#243;n en una barraca donde la ventana no es transparente.

En sueco/P&#229; svenska

Det magiska f&#246;nstret (50)

Dagen efter v&#229;rt m&#246;te med den om&#246;jlige mannen &#229;kte vi till, ett av v&#229;ra favoritst&#228;llen. Vi brukar bo p&#229; andra platser, f&#246;r vandrarhemmet h&#228;r &#228;r dyrt och v&#228;rden tar betalt t o m f&#246;r parkeringsplatsen, en sn&#229;lj&#229;p med andra ord.
Vandrarhemmet best&#229;r av baracker och som alltid, n&#228;r det &#228;r vackert v&#228;der, &#229;t vi ute vid ett bord p&#229; sidan av baracken. En bit l&#228;ngre bak &#229;t tv&#229; par, glada av vin och god mat. Pl&#246;tsligt skrek en av damerna: &#8221;Nu b&#246;rjar f&#246;rest&#228;llningen&#8221;. Vi f&#246;rstod ingenting, men vi riktade blicken mot ett f&#246;nster i grannbaracken. Och d&#229; f&#246;rstod vi. Det var f&#246;nster i duschen, och n&#228;r det var sol, kunde man se personerna som duschade utan att de visste att det fanns &#229;sk&#229;dare&#8230;
Vi diskuterade lite det l&#228;mpliga i att ha ett s&#229;nt f&#246;nster och integriteten hos personer som m&#229;ste uppenbara sig s&#229; d&#228;r. D&#229; kom &#228;garen med en vattenkanna och han vattnade mycket intensivt framf&#246;r f&#246;nstret. Damerna skrek: &#8221;Nu r&#228;cker det, titta &#229;t annat h&#229;ll&#8221; och allt var mycket uppsluppet.
Vi f&#246;rs&#246;kte &#246;vertyga v&#228;rden att han m&#229;ste byta ut f&#246;nstret, s&#229; att folk inte skulle kunna titta p&#229; dem som duschade. Men vi hade ingen framg&#229;ng och n&#228;r vi l&#228;mnade vandrarhemmet hade han inte bytt det.
Jod&#229;, min fru och jag, om vi ska bo en g&#229;ng till d&#228;r, ska be om ett rum i en barack d&#228;r f&#246;nstret inte g&#229;r att se igenom.



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-11-10T08_01_52-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-11-10T08_01_52-08_00</comments>
      <pubDate>Mon, 10 Nov 2008 15:53:03 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-11-10</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>albergue,don,flen,forsstr&#246;m,gerardo,gert,gymnasiet,hunnebostrand,spanish,spanska,stenhammarskolan,vertero</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-11-10T08_01_52-08_00.mp3" length="1218769"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1276995.jpg"/>
      <itunes:duration>101</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>La ventana m&#225;gica  (50)

El d&#237;a despu&#233;s del encuentro con el hombre imposible fu&#237;mos a uno de nuestros pueblos favoritos. Solemos vivir en otros sitios, porque el albergue aqu&#237; es caro y el ventero incluso quiere dinero para el aparcamiento, un taca&#241;o en otras palabras.
El albergue tiene unas barracas y como siempre, cuando hace buen tiempo, com&#237;amos afuera en una mesa al lado de la barraca. Un poco m&#225;s atr&#225;s comieron dos parejas, alegres de su vino y la buena comida. De repente una de las mujeres grit&#243;: &#8220;Ahora empieza la actuaci&#243;n&#8221;. No entend&#237;amos nada, pero dirigieron sus vistas a una ventana en la barraca vecina. Y entonces comprendimos. Era la ventana de la ducha, y cuando hac&#237;a sol, uno pod&#237;a ver las personas duchando sin que ellos supieran que hab&#237;a observadores&#8230;.
Discut&#237;amos un poco lo conveniente en tener tal ventana y la integridad de las pobres personas que ten&#237;an qu&#233; aparecer as&#237;. Entonces vini&#243; el ventero con una regadera y regaba muy intensamente en frente de la ventana. Las mujeres gritaron: &#8221;Ahora basta, mira en otra direcci&#243;n&#8221; y toda estaba muy animado. Tratabamos convencer al ventero que ten&#237;a qu&#233; cambiar la ventana a otra, para que gente no pudiera mirar a ellos que duchaban. Pero no ten&#237;amos &#233;xito y cuando dejamos el albergue no hab&#237;a hecho nada para cambiarla.
Bueno, mi mujer y yo, si viviremos otra vez all&#237;, vamos a pedir una habitaci&#243;n en una barraca donde la ventana no es transparente.

En sueco/P&#229; svenska

Det magiska f&#246;nstret (50)

Dagen efter v&#229;rt m&#246;te med den om&#246;jlige mannen &#229;kte vi till, ett av v&#229;ra favoritst&#228;llen. Vi brukar bo p&#229; andra platser, f&#246;r vandrarhemmet h&#228;r &#228;r dyrt och v&#228;rden tar betalt t o m f&#246;r parkeringsplatsen, en sn&#229;lj&#229;p med andra ord.
Vandrarhemmet best&#229;r av baracker och som alltid, n&#228;r det &#228;r vackert v&#228;der, &#229;t vi ute vid ett bord p&#229; sidan av baracken. En bit l&#228;ngre bak &#229;t tv&#229; par, glada av vin och god mat. Pl&#246;tsligt skrek en av damerna: &#8221;Nu b&#246;rjar f&#246;rest&#228;llningen&#8221;. Vi f&#246;rstod ingenting, men vi riktade blicken mot ett f&#246;nster i grannbaracken. Och d&#229; f&#246;rstod vi. Det var f&#246;nster i duschen, och n&#228;r det var sol, kunde man se personerna som duschade utan att de visste att det fanns &#229;sk&#229;dare&#8230;
Vi diskuterade lite det l&#228;mpliga i att ha ett s&#229;nt f&#246;nster och integriteten hos personer som m&#229;ste uppenbara sig s&#229; d&#228;r. D&#229; kom &#228;garen med en vattenkanna och han vattnade mycket intensivt framf&#246;r f&#246;nstret. Damerna skrek: &#8221;Nu r&#228;cker det, titta &#229;t annat h&#229;ll&#8221; och allt var mycket uppsluppet.
Vi f&#246;rs&#246;kte &#246;vertyga v&#228;rden att han m&#229;ste byta ut f&#246;nstret, s&#229; att folk inte skulle kunna titta p&#229; dem som duschade. Men vi hade ingen framg&#229;ng och n&#228;r vi l&#228;mnade vandrarhemmet hade han inte bytt det.
Jod&#229;, min fru och jag, om vi ska bo en g&#229;ng till d&#228;r, ska be om ett rum i en barack d&#228;r f&#246;nstret inte g&#229;r att se igenom.



</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Un hombre imposible (49)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1426416.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Inmediatamente cuando le v&#237; comprend&#237; que no me gustaba ese hombre. Estuvimos en un albergue en la costa del oeste y quer&#237;amos relajarnos en un ambiente tranquilo. Ese se&#241;or ten&#237;a 35 &#8211; 40 a&#241;os y se present&#243; con sus dos hijos en la area donde uno toma la comida. Los hijos jugaron con sus m&#243;viles mientras el padre estaba silbando. No comprend&#237;a por qu&#233; hasta que su mujer sac&#243; la cabeza gritando:
&#8220;&#161;No soy un perro! Bajo cuando estoy listo&#8221;. Esto pasaba varias veces y la pareja estaba bastante irritada. Los ni&#241;os continuan a jugar con sus m&#243;viles.
De repente o&#237;mos un ruido terrible de su m&#243;vil. Evidentamente un tipo de m&#250;sica, pero demasiada moderna de mi opini&#243;n, y sobre todo demasiada alta. Los hijos trataban de impedirle, susurrandole en voces media alta: &#8221;Por favor papa. Tocas la m&#250;sica demasiado alta&#8221;. Pero sin suerte, el padre continuaba divertirnos con su raro gusto de m&#250;sica, a veces silbando a su mujer, que sac&#243; la cabeza etcetera.
Los chicos se embarrazaban y desaparecieron en el albergue. Yo hab&#237;a observado que mi mujer estaba en camino de explotar. Y lo hizo. Trataba de convencer al se&#241;or que no era bueno maltratar a sus vecinos de esta manera, y muchas cosas m&#225;s. Pero &#233;l continua inundar a la gente con su m&#250;sica infantil.
Yo soy un hombre apacible. Y adem&#225;s tomo medicina antidepresiva, algo que me hace a&#250;n m&#225;s sereno. Pero esto era demasiado. El machista y yo empezamos a gritar y argumentar. &#8220;No estamos en un cemeterio&#8221; dijo &#233;l, y yo le respond&#237;: &#8220;No, pero tampoco estamos en un parque de atracciones&#8221;. La situaci&#243;n iba a estar m&#225;s y m&#225;s complicada. Entonces su esposa sac&#243; su cabeza otra vez y mi mujer y ella lograron calmar a los combatantes verbales.
La gente alrededor de nosotros estaban sentado en silencio, sin decir nada. Pero parec&#237;a contenta de que el ruidoso hubo terminado su terror. Cuando la esposa acudio (la familia iba a hacer un paseo en bicicleta) me dijo: &#8220;S&#237;, yo s&#233; que toca demasiado alto, pero usted podr&#237;a quejarse de una manera m&#225;s tranquila&#8221;. Y yo me defend&#237;: &#8220;S&#237;, pero era imposible de convencerle&#8230;..).
Todo terminaba con un adi&#243;s de ambas partes, y todo estaba bien.

En sueco/P&#229; svenska

En om&#246;jlig man (49)

S&#229; fort jag s&#229;g honom f&#246;rstod jag att jag inte gillade den mannen. 
Vi var p&#229; ett vandrarhem p&#229; V&#228;stkusten och ville ta det lugnt i en lugn milj&#246;. Den h&#228;r herrn var 35-40 &#229;r och han d&#246;k upp med sina pojkar p&#229; platsen d&#228;r man &#228;ter mat. Pojkarna lekte med sina mobiler medan pappan visslade. Jag f&#246;rstod inte varf&#246;r f&#246;rr&#228;n hans fru stack ut huvudet och skrek: &#8221;Jag &#228;r ingen hund! Jag kommer ner n&#228;r jag &#228;r klar!&#8221; Det h&#228;r h&#228;nde ett flertal g&#229;nger och paret verkade ganska irriterat. Barnen fortsatte att leka med sina mobiler.
Pl&#246;tsligt h&#246;rdes ett fruktansv&#228;rt oljud i hans mobil. Tydligen n&#229;n slags musik, men alldeles f&#246;r modern i mitt tycke och fram f&#246;r allt alldeles f&#246;r h&#246;g. Pojkarna f&#246;rs&#246;kte hindra honom och viskade med halvh&#246;g r&#246;st: &#8221;Sn&#228;lla pappa. Du spelar f&#246;r h&#246;gt&#8221;.
Men utan framg&#229;ng, pappan fortsatte att roa oss med sin underliga musiksmak, ibland visslande p&#229; sin fru, som stack ut huvudet och s&#229; vidare (o s v). Pojkarna blev generade och f&#246;rsvann in i vandrarhemmet. Jag hade notera att min fru h&#246;ll p&#229; att explodera. Och det gjorde hon. Hon f&#246;rs&#246;kte &#246;vertyga herrn att det inte var sn&#228;llt att misshandla sina grannar p&#229; det h&#228;r s&#228;ttet, och m&#229;nga fler saker. Men han fortsatte &#246;versv&#228;mma folk med sin infantila musik.
Jag &#228;r en fridens man. Och dessutom &#228;ter jag antidepressiver, vilket g&#246;r mig &#228;n stillsammare. Men det h&#228;r var f&#246;r mycket. Mansgrisen och jag b&#246;rjade skrika och argumentera: &#8221;Vi &#228;r v&#228;l inte p&#229; en gravg&#229;rd?&#8221; (han menade kyrkog&#229;rd) Och jag svarade: &#8220;Nej, men inte heller p&#229; ett n&#246;jesf&#228;lt&#8221;. Situationen blev mer och mer komplicerad. D&#229; stack hans fru ut huvudet och hon och min fru lyckades tysta de verbala kombattanterna.
Folk runt oss satt tysta, utan att s&#228;ga n&#229;t. Men de verkade n&#246;jda att den h&#246;gljudde hade slutat sin terror. N&#228;r hans fru d&#246;k upp (familjen skulle &#229;ka en tur p&#229; cykel) sa hon till mig: &#8221;Ja, jag vet att han spelar f&#246;r h&#246;gt, men ni kunde ju klaga p&#229; ett lugnare s&#228;tt&#8221;. Och jag f&#246;rsvarade mig: &#8221;Ja, men han var ju om&#246;jlig att &#246;vertyga&#8221;&#8230;.
Allt slutade med ett adj&#246; fr&#229;n b&#229;da parter, och allt var bra.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-11-10T07_51_14-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-11-10T07_51_14-08_00</comments>
      <pubDate>Mon, 10 Nov 2008 15:44:11 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-11-10</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>49un,don,flen,forsstr&#246;m,gerardo,gert,hombre,imposible,spanish,spanska</itunes:keywords>
      <enclosure type="image/jpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-11-10T07_51_14-08_00.jpg" length="2776"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1426416.jpg"/>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Inmediatamente cuando le v&#237; comprend&#237; que no me gustaba ese hombre. Estuvimos en un albergue en la costa del oeste y quer&#237;amos relajarnos en un ambiente tranquilo. Ese se&#241;or ten&#237;a 35 &#8211; 40 a&#241;os y se present&#243; con sus dos hijos en la area donde uno toma la comida. Los hijos jugaron con sus m&#243;viles mientras el padre estaba silbando. No comprend&#237;a por qu&#233; hasta que su mujer sac&#243; la cabeza gritando:
&#8220;&#161;No soy un perro! Bajo cuando estoy listo&#8221;. Esto pasaba varias veces y la pareja estaba bastante irritada. Los ni&#241;os continuan a jugar con sus m&#243;viles.
De repente o&#237;mos un ruido terrible de su m&#243;vil. Evidentamente un tipo de m&#250;sica, pero demasiada moderna de mi opini&#243;n, y sobre todo demasiada alta. Los hijos trataban de impedirle, susurrandole en voces media alta: &#8221;Por favor papa. Tocas la m&#250;sica demasiado alta&#8221;. Pero sin suerte, el padre continuaba divertirnos con su raro gusto de m&#250;sica, a veces silbando a su mujer, que sac&#243; la cabeza etcetera.
Los chicos se embarrazaban y desaparecieron en el albergue. Yo hab&#237;a observado que mi mujer estaba en camino de explotar. Y lo hizo. Trataba de convencer al se&#241;or que no era bueno maltratar a sus vecinos de esta manera, y muchas cosas m&#225;s. Pero &#233;l continua inundar a la gente con su m&#250;sica infantil.
Yo soy un hombre apacible. Y adem&#225;s tomo medicina antidepresiva, algo que me hace a&#250;n m&#225;s sereno. Pero esto era demasiado. El machista y yo empezamos a gritar y argumentar. &#8220;No estamos en un cemeterio&#8221; dijo &#233;l, y yo le respond&#237;: &#8220;No, pero tampoco estamos en un parque de atracciones&#8221;. La situaci&#243;n iba a estar m&#225;s y m&#225;s complicada. Entonces su esposa sac&#243; su cabeza otra vez y mi mujer y ella lograron calmar a los combatantes verbales.
La gente alrededor de nosotros estaban sentado en silencio, sin decir nada. Pero parec&#237;a contenta de que el ruidoso hubo terminado su terror. Cuando la esposa acudio (la familia iba a hacer un paseo en bicicleta) me dijo: &#8220;S&#237;, yo s&#233; que toca demasiado alto, pero usted podr&#237;a quejarse de una manera m&#225;s tranquila&#8221;. Y yo me defend&#237;: &#8220;S&#237;, pero era imposible de convencerle&#8230;..).
Todo terminaba con un adi&#243;s de ambas partes, y todo estaba bien.

En sueco/P&#229; svenska

En om&#246;jlig man (49)

S&#229; fort jag s&#229;g honom f&#246;rstod jag att jag inte gillade den mannen. 
Vi var p&#229; ett vandrarhem p&#229; V&#228;stkusten och ville ta det lugnt i en lugn milj&#246;. Den h&#228;r herrn var 35-40 &#229;r och han d&#246;k upp med sina pojkar p&#229; platsen d&#228;r man &#228;ter mat. Pojkarna lekte med sina mobiler medan pappan visslade. Jag f&#246;rstod inte varf&#246;r f&#246;rr&#228;n hans fru stack ut huvudet och skrek: &#8221;Jag &#228;r ingen hund! Jag kommer ner n&#228;r jag &#228;r klar!&#8221; Det h&#228;r h&#228;nde ett flertal g&#229;nger och paret verkade ganska irriterat. Barnen fortsatte att leka med sina mobiler.
Pl&#246;tsligt h&#246;rdes ett fruktansv&#228;rt oljud i hans mobil. Tydligen n&#229;n slags musik, men alldeles f&#246;r modern i mitt tycke och fram f&#246;r allt alldeles f&#246;r h&#246;g. Pojkarna f&#246;rs&#246;kte hindra honom och viskade med halvh&#246;g r&#246;st: &#8221;Sn&#228;lla pappa. Du spelar f&#246;r h&#246;gt&#8221;.
Men utan framg&#229;ng, pappan fortsatte att roa oss med sin underliga musiksmak, ibland visslande p&#229; sin fru, som stack ut huvudet och s&#229; vidare (o s v). Pojkarna blev generade och f&#246;rsvann in i vandrarhemmet. Jag hade notera att min fru h&#246;ll p&#229; att explodera. Och det gjorde hon. Hon f&#246;rs&#246;kte &#246;vertyga herrn att det inte var sn&#228;llt att misshandla sina grannar p&#229; det h&#228;r s&#228;ttet, och m&#229;nga fler saker. Men han fortsatte &#246;versv&#228;mma folk med sin infantila musik.
Jag &#228;r en fridens man. Och dessutom &#228;ter jag antidepressiver, vilket g&#246;r mig &#228;n stillsammare. Men det h&#228;r var f&#246;r mycket. Mansgrisen och jag b&#246;rjade skrika och argumentera: &#8221;Vi &#228;r v&#228;l inte p&#229; en gravg&#229;rd?&#8221; (han menade kyrkog&#229;rd) Och jag svarade: &#8220;Nej, men inte heller p&#229; ett n&#246;jesf&#228;lt&#8221;. Situationen blev mer och mer komplicerad. D&#229; stack hans fru ut huvudet och hon och min fru lyckades tysta de verbala kombattanterna.
Folk runt oss satt tysta, utan att s&#228;ga n&#229;t. Men de verkade n&#246;jda att den h&#246;gljudde hade slutat sin terror. N&#228;r hans fru d&#246;k upp (familjen skulle &#229;ka en tur p&#229; </itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Comida sueca (48)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1029143.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;                
Ahora voy a informarles un poco de la comida sueca. Como la cocina en otros pa&#237;ses tambi&#233;n la de Suecia es una mezcla de influencias de otros pa&#237;se y &#233;pocas. Tambi&#233;n en nuestro pa&#237;s la pizza y el kebab ha hecho su marcha triunfal. Pero hay unos platos que uno puede decir que son suecos.
La primera se llama Janssons frestelse (la temptaci&#243;n de Jansson, y Jansson es un apellido sueco). Los ingedientes son patatas (8-10), cebollas (2), una lata de anchoas, nata (2-2,5 dl) pimienta y un poco de sal.
Toma un molde que resiste al fuego. Engrasalo y pon el horno a 200-225 grados. Corta las patatas y las cebollas en tajados y ponlos en el molde en capas. Una capa con patatas, despu&#233;s una capa de cebollas. Los anchoas se pone entre una capa de patatas y cebollas y no en lo m&#225;s alto. Cuando se pone los anchoas se puede sazonar. Pon la nata y un poco de la salsa de los anchoas sobre la comida. Ponla en el horno y dejalo estar all&#237; c:a 40 minutos. Y despu&#233;s: &#161;A la mesa!
Dicen que es la comida favorita de los italianos cuando comen en los restaurantes de IKEA, y espero que os gusten tambi&#233;n.
El otro ejemplo de comida t&#237;pica sueca es Gul &#228;rtsoppa (Sopa de guisantes amarillos). Seg&#250;n la tradici&#243;n lo comemos los jueves como primer plato antes de que comamos panqueque.
Estos ingredientes son para seis porciones. 
Toma un paquete con 500 gramo de guisantes amarillas secas. Pon los guisantes en agua un d&#237;a antes de la preparaci&#243;n. (Pon agua sobre los guisantes hasta que el agua los cubra). 
Pon los guisantes en un escurridor y deja aclarar a los guisantes. Ponlos en un cuenco junto con la cebolla, 250 gramos de carne de cerdo salado, dos cubitos de caldo, dos cucharaditas de las de t&#233; llenas de mejorana, un hoja de laurel y si quieres un poco de sal.
Pon dos litros de agua y deja cocinar bajo tapa a fuego lento hasta que los guisantes est&#233;n blandos, c:a una hora. Saca la carne y c&#243;rtala en pedazos. Prueba la sopa con m&#225;s mejoran o sal si es necesario. Pon los pedazos en la sopa. Sirve con mostaza.
&#161;A la mesa!
                                
En sueco/P&#229; svenska

Svensk mat (48)

Nu ska jag upplysa er lite om svensk mat. Som k&#246;ket i andra l&#228;nder &#228;r det svenska en blandning av influenser fr&#229;n andra l&#228;nder och epoker. &#196;ven i v&#229;rt land har pizza och kebab g&#229;tt triumft&#229;g. Men det finns n&#229;gra r&#228;tter som man kan s&#228;ga att de &#228;r svenska.
Den f&#246;rsta &#228;r Janssons frestelse. Ingredienserna &#228;r potatis (8-10), l&#246;k (2), en burk ansjovis, gr&#228;dde (2 -2,5 dl) peppar och lite salt.
Ta en eldfast form. Sm&#246;rj den och s&#228;tt ugnen p&#229; 200-225 grader. Sk&#228;r potatis och l&#246;k i skivor och l&#228;gg dem i formen i lager. Ett lager potatis, d&#228;refter ett lager l&#246;k. Ansjovisen l&#228;gger man mellan ett lager potatis och l&#246;k och inte l&#228;ngst upp.
N&#228;r man l&#228;gger p&#229; ansjovisen kan man krydda. H&#228;ll p&#229; gr&#228;dden och lite av s&#229;sen fr&#229;n ansjovisen p&#229; r&#228;tten. St&#228;ll den i ugnen och l&#229;t den st&#229; d&#228;r i c:a 40 minuter. Och sen:
Till bordet!
De s&#228;ger att det &#228;r italiernarnas favoritmat n&#228;r de &#228;ter p&#229; IKEA-restaurangen, och jag hoppas att ni tycker om den ocks&#229;.
Det andra exemplet p&#229; typisk svensk mat &#228;r Gul &#228;rtsoppa. Enligt sed &#228;ter vi den p&#229; torsdagar innan vi &#228;ter pannkaka. Det h&#228;r &#228;r ingredienserna f&#246;r 6 portioner.
Ta ett paket med torkade gula &#228;rtor. L&#228;gg &#228;rtorna i vatten ett dygn innan de ska anv&#228;ndas. (H&#228;ll vatten tills det t&#228;cker &#228;rtorna).
L&#228;gg &#228;rtorna i ett durkslag och l&#229;t dem rinna av. H&#228;ll dem i en kastrull tillsammans med l&#246;ken, 250 gram rimmat grisk&#246;tt, tv&#229; buljongt&#228;rningar, tv&#229; teskedar mejram, ett lagerblad och om du vill lite salt.
H&#228;ll i tv&#229; liter vatten och l&#229;t det koka under lock tills &#228;rtorna &#228;r mjuka, c: en timme. Ta ut k&#246;ttet och sk&#228;r det i sm&#229; bitar. Smaka av soppan med mer mejram eller salt om det beh&#246;vs. L&#228;gg i k&#246;ttet i soppan. Servera med senap.
Mot bordet!

 
________________________________________
 
                                 
                                ________________________________________
                                 
                                </description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-06-08T10_49_55-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-06-08T10_49_55-07_00</comments>
      <pubDate>Sun, 08 Jun 2008 17:33:53 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-06-08</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>audio,blog,comida,espanol,forsstr&#246;m,frestelse,gert,janssons,podcast,spanish,spanska,sueca</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-06-08T10_49_55-07_00.mp3" length="2402742"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1029143.jpg"/>
      <itunes:duration>200</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>                
Ahora voy a informarles un poco de la comida sueca. Como la cocina en otros pa&#237;ses tambi&#233;n la de Suecia es una mezcla de influencias de otros pa&#237;se y &#233;pocas. Tambi&#233;n en nuestro pa&#237;s la pizza y el kebab ha hecho su marcha triunfal. Pero hay unos platos que uno puede decir que son suecos.
La primera se llama Janssons frestelse (la temptaci&#243;n de Jansson, y Jansson es un apellido sueco). Los ingedientes son patatas (8-10), cebollas (2), una lata de anchoas, nata (2-2,5 dl) pimienta y un poco de sal.
Toma un molde que resiste al fuego. Engrasalo y pon el horno a 200-225 grados. Corta las patatas y las cebollas en tajados y ponlos en el molde en capas. Una capa con patatas, despu&#233;s una capa de cebollas. Los anchoas se pone entre una capa de patatas y cebollas y no en lo m&#225;s alto. Cuando se pone los anchoas se puede sazonar. Pon la nata y un poco de la salsa de los anchoas sobre la comida. Ponla en el horno y dejalo estar all&#237; c:a 40 minutos. Y despu&#233;s: &#161;A la mesa!
Dicen que es la comida favorita de los italianos cuando comen en los restaurantes de IKEA, y espero que os gusten tambi&#233;n.
El otro ejemplo de comida t&#237;pica sueca es Gul &#228;rtsoppa (Sopa de guisantes amarillos). Seg&#250;n la tradici&#243;n lo comemos los jueves como primer plato antes de que comamos panqueque.
Estos ingredientes son para seis porciones. 
Toma un paquete con 500 gramo de guisantes amarillas secas. Pon los guisantes en agua un d&#237;a antes de la preparaci&#243;n. (Pon agua sobre los guisantes hasta que el agua los cubra). 
Pon los guisantes en un escurridor y deja aclarar a los guisantes. Ponlos en un cuenco junto con la cebolla, 250 gramos de carne de cerdo salado, dos cubitos de caldo, dos cucharaditas de las de t&#233; llenas de mejorana, un hoja de laurel y si quieres un poco de sal.
Pon dos litros de agua y deja cocinar bajo tapa a fuego lento hasta que los guisantes est&#233;n blandos, c:a una hora. Saca la carne y c&#243;rtala en pedazos. Prueba la sopa con m&#225;s mejoran o sal si es necesario. Pon los pedazos en la sopa. Sirve con mostaza.
&#161;A la mesa!
                                
En sueco/P&#229; svenska

Svensk mat (48)

Nu ska jag upplysa er lite om svensk mat. Som k&#246;ket i andra l&#228;nder &#228;r det svenska en blandning av influenser fr&#229;n andra l&#228;nder och epoker. &#196;ven i v&#229;rt land har pizza och kebab g&#229;tt triumft&#229;g. Men det finns n&#229;gra r&#228;tter som man kan s&#228;ga att de &#228;r svenska.
Den f&#246;rsta &#228;r Janssons frestelse. Ingredienserna &#228;r potatis (8-10), l&#246;k (2), en burk ansjovis, gr&#228;dde (2 -2,5 dl) peppar och lite salt.
Ta en eldfast form. Sm&#246;rj den och s&#228;tt ugnen p&#229; 200-225 grader. Sk&#228;r potatis och l&#246;k i skivor och l&#228;gg dem i formen i lager. Ett lager potatis, d&#228;refter ett lager l&#246;k. Ansjovisen l&#228;gger man mellan ett lager potatis och l&#246;k och inte l&#228;ngst upp.
N&#228;r man l&#228;gger p&#229; ansjovisen kan man krydda. H&#228;ll p&#229; gr&#228;dden och lite av s&#229;sen fr&#229;n ansjovisen p&#229; r&#228;tten. St&#228;ll den i ugnen och l&#229;t den st&#229; d&#228;r i c:a 40 minuter. Och sen:
Till bordet!
De s&#228;ger att det &#228;r italiernarnas favoritmat n&#228;r de &#228;ter p&#229; IKEA-restaurangen, och jag hoppas att ni tycker om den ocks&#229;.
Det andra exemplet p&#229; typisk svensk mat &#228;r Gul &#228;rtsoppa. Enligt sed &#228;ter vi den p&#229; torsdagar innan vi &#228;ter pannkaka. Det h&#228;r &#228;r ingredienserna f&#246;r 6 portioner.
Ta ett paket med torkade gula &#228;rtor. L&#228;gg &#228;rtorna i vatten ett dygn innan de ska anv&#228;ndas. (H&#228;ll vatten tills det t&#228;cker &#228;rtorna).
L&#228;gg &#228;rtorna i ett durkslag och l&#229;t dem rinna av. H&#228;ll dem i en kastrull tillsammans med l&#246;ken, 250 gram rimmat grisk&#246;tt, tv&#229; buljongt&#228;rningar, tv&#229; teskedar mejram, ett lagerblad och om du vill lite salt.
H&#228;ll i tv&#229; liter vatten och l&#229;t det koka under lock tills &#228;rtorna &#228;r mjuka, c: en timme. Ta ut k&#246;ttet och sk&#228;r det i sm&#229; bitar. Smaka av soppan med mer mejram eller salt om det beh&#246;vs. L&#228;gg i k&#246;ttet i soppan. Servera med senap.
Mot bordet!

 
________________________________________
 
                                 
                                ________________________________________
                       </itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Coincidencias (47)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1025439.gif" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;                
                                Este episodio dedicar&#233; a las coincidencias. El t&#237;o de mi abuela era obispo. Su di&#243;cesis ten&#237;a un extenxo muy grande. Todo el Norte de Suecia era su obispado con la ciudad de H&#228;rn&#246;sand como la ciudad diocesana. Se llamaba Lars Landgren con nombre de cari&#241;o Lars Alto.
                                Antes de que se hiciera obispo era p&#225;rroco en una regi&#243;n donde no hab&#237;a ley ni orden.  El pueblo se llama Delsbo, y hay un dicho que trata de la indisciplina alli. Se dice: &#8221;El comisario de distrito en Delsbo se perdi&#243;&#8221;.
                                A esta regi&#243;n ven&#237;a Lars Alto. Mucha gente destilaba aguardiente en casa. Esto estaba prohibido y hac&#237;a que la anarqu&#237;a se empeorara. Lars Alto decid&#237;a acabar con esta mala costumbre. Peru esto no le gustaban a algunos en Delsbo y el lider de la &#8220;resistencia&#8221;, se llamaba Skytt y a &#233;l la gente le llamaba Skytt borrach&#243;n.
                                Podr&#237;a dar muchos ejemplos de la resistencia y el trabajo de p&#225;rroco parec&#237;a m&#225;s de lo de una polici&#225;. Una vez cuando Lars Alto estaba sentado en la casa del ayuntamiento (era tambi&#233;n aldalde aqu&#237;) en frente a la gente, unos trataron de mover los bancos para apretar a Lars Alto entre la mesa y la pared. Pero &#233;l era fuerte y apreti&#243; la mesa adelante y Skytt Borrach&#243;n y los otros ten&#237;an que rendirse. Otra vez hab&#237;an estirado una marona a trav&#233;s del camino para da&#241;arle a Lars Alto cuando ven&#237;a en su carruaje. Tampoco esto les lograban.  Y Lars Alto se iba de casa a casa destruyendo los ap&#225;ratos de destilaci&#243;n casera. Hay una pel&#237;cula de 1949 que trata de Lars Alto y all&#237; se puede ver m&#225;s de su vida.
                                Tengo un amigo, Tommy. Su mujer se llama Annicka.  Una vez cuando discut&#237;mos nuestros viajes en Suecia, les contamos que hab&#237;amos estado en Delsbo. Entonces Annicka dijo: &#8221;Tengo parientes en Delsbo&#8221;. Y yo dije:&#8221;El t&#237;o de mi abuela era p&#225;rroco all&#237; y se llamaba Lars Landgren&#8221;. Y Annicka dijo:&#8221;S&#237;, y mi pariente era Skytt Borrach&#243;n&#8221;&#8230;&#8230;..
                                En sueco/P&#229; svenska

Sammantr&#228;ffanden (47)

Den h&#228;r episoden &#228;gnar jag &#229;t sammantr&#228;ffanden. Min mormors morbror var biskop. Hans stift var mycket stort. Hela Norra Sverige var hans biskopat med staden H&#228;rn&#246;sand som stiftsstad. Han hette Lars Landgren med smeknamnet L&#229;nglars
Innan han blev biskop var han kyrkoherde i ett omr&#229;de d&#228;r det varken fanns lag eller ordning. St&#228;llet hette Delsbo och det finns ett ordspr&#229;k som handlar om lagl&#246;sheten d&#228;r: 
Det lyder: &#8221;L&#228;nsman i Delsbo han kom bort han&#8221;.
Till den h&#228;r landsdelen kom L&#229;nglars. Mycket folk br&#228;nde hembr&#228;nt. Detta var f&#246;rbjudet och f&#246;rv&#228;rrade anarkin. L&#229;nglars best&#228;mde sig f&#246;r att g&#246;ra slut p&#229; den h&#228;r d&#229;liga vanan. Men det tyckte inte vissa i Delsbo och ledaren f&#246;r &#8221;motst&#229;ndet&#8221; hette Skytt och honom kallade man Fyllskytten.
Jag skulle kunna ge m&#229;nga exempel p&#229; motst&#229;ndet och arbetet som kyrkoherde verkade mera som det en polis har.
En g&#229;ng n&#228;r L&#229;nglars satt i sockenstugan/r&#229;dhuset (han var r&#229;dman d&#228;r ocks&#229;) mittemot folket, s&#229; f&#246;rs&#246;kte n&#229;gra r&#246;ra b&#228;nkarna f&#246;r att pressa L&#229;nglars mellan bordet och v&#228;ggen. Men han var stark och tryckte bordet framf&#246;r sig och Fyllskytten och de andra var tvungna att ge sig.
En annan g&#229;ng hade de sp&#228;nt ett rep tv&#228;rs &#246;ver v&#228;gen f&#246;r att skada L&#229;nglars n&#228;r han kom i sin vagn. De lyckades inte med det heller. Och L&#229;nglars gick fr&#229;n hus till hus och slog s&#246;nder hembr&#228;nningsapparater. Det finns en film fr&#229;n 1949 som handlar om L&#229;nglars och d&#228;r kan man se mer ur hans liv.
Jag har en kompis, Tommy. Hans sambo/kvinna heter Annicka. En g&#229;ng n&#228;r vi diskuterade resor i Sverige, ber&#228;ttade vi f&#246;r dem att vi hade varit i Delsbo. D&#229; sa Annicka: &#8221;Jag har sl&#228;kt i Delsbo&#8221;. Och jag sa: &#8221;Min morbrors morbror var kyrkoherde d&#228;r och hette Lars Landgren&#8221;. Och Annicka sa: &#8221;Ja, och min sl&#228;kting det var Fyllskytten&#8221;&#8230;.
</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-06-08T10_32_34-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-06-08T10_32_34-07_00</comments>
      <pubDate>Sun, 08 Jun 2008 17:22:35 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-06-08</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>47coincidencias,audio,espanol,gert,gerts,landgren,lars,podcast,skytt,spanish,spanska</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-06-08T10_32_34-07_00.mp3" length="2050403"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1025439.gif"/>
      <itunes:duration>170</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>                
                                Este episodio dedicar&#233; a las coincidencias. El t&#237;o de mi abuela era obispo. Su di&#243;cesis ten&#237;a un extenxo muy grande. Todo el Norte de Suecia era su obispado con la ciudad de H&#228;rn&#246;sand como la ciudad diocesana. Se llamaba Lars Landgren con nombre de cari&#241;o Lars Alto.
                                Antes de que se hiciera obispo era p&#225;rroco en una regi&#243;n donde no hab&#237;a ley ni orden.  El pueblo se llama Delsbo, y hay un dicho que trata de la indisciplina alli. Se dice: &#8221;El comisario de distrito en Delsbo se perdi&#243;&#8221;.
                                A esta regi&#243;n ven&#237;a Lars Alto. Mucha gente destilaba aguardiente en casa. Esto estaba prohibido y hac&#237;a que la anarqu&#237;a se empeorara. Lars Alto decid&#237;a acabar con esta mala costumbre. Peru esto no le gustaban a algunos en Delsbo y el lider de la &#8220;resistencia&#8221;, se llamaba Skytt y a &#233;l la gente le llamaba Skytt borrach&#243;n.
                                Podr&#237;a dar muchos ejemplos de la resistencia y el trabajo de p&#225;rroco parec&#237;a m&#225;s de lo de una polici&#225;. Una vez cuando Lars Alto estaba sentado en la casa del ayuntamiento (era tambi&#233;n aldalde aqu&#237;) en frente a la gente, unos trataron de mover los bancos para apretar a Lars Alto entre la mesa y la pared. Pero &#233;l era fuerte y apreti&#243; la mesa adelante y Skytt Borrach&#243;n y los otros ten&#237;an que rendirse. Otra vez hab&#237;an estirado una marona a trav&#233;s del camino para da&#241;arle a Lars Alto cuando ven&#237;a en su carruaje. Tampoco esto les lograban.  Y Lars Alto se iba de casa a casa destruyendo los ap&#225;ratos de destilaci&#243;n casera. Hay una pel&#237;cula de 1949 que trata de Lars Alto y all&#237; se puede ver m&#225;s de su vida.
                                Tengo un amigo, Tommy. Su mujer se llama Annicka.  Una vez cuando discut&#237;mos nuestros viajes en Suecia, les contamos que hab&#237;amos estado en Delsbo. Entonces Annicka dijo: &#8221;Tengo parientes en Delsbo&#8221;. Y yo dije:&#8221;El t&#237;o de mi abuela era p&#225;rroco all&#237; y se llamaba Lars Landgren&#8221;. Y Annicka dijo:&#8221;S&#237;, y mi pariente era Skytt Borrach&#243;n&#8221;&#8230;&#8230;..
                                En sueco/P&#229; svenska

Sammantr&#228;ffanden (47)

Den h&#228;r episoden &#228;gnar jag &#229;t sammantr&#228;ffanden. Min mormors morbror var biskop. Hans stift var mycket stort. Hela Norra Sverige var hans biskopat med staden H&#228;rn&#246;sand som stiftsstad. Han hette Lars Landgren med smeknamnet L&#229;nglars
Innan han blev biskop var han kyrkoherde i ett omr&#229;de d&#228;r det varken fanns lag eller ordning. St&#228;llet hette Delsbo och det finns ett ordspr&#229;k som handlar om lagl&#246;sheten d&#228;r: 
Det lyder: &#8221;L&#228;nsman i Delsbo han kom bort han&#8221;.
Till den h&#228;r landsdelen kom L&#229;nglars. Mycket folk br&#228;nde hembr&#228;nt. Detta var f&#246;rbjudet och f&#246;rv&#228;rrade anarkin. L&#229;nglars best&#228;mde sig f&#246;r att g&#246;ra slut p&#229; den h&#228;r d&#229;liga vanan. Men det tyckte inte vissa i Delsbo och ledaren f&#246;r &#8221;motst&#229;ndet&#8221; hette Skytt och honom kallade man Fyllskytten.
Jag skulle kunna ge m&#229;nga exempel p&#229; motst&#229;ndet och arbetet som kyrkoherde verkade mera som det en polis har.
En g&#229;ng n&#228;r L&#229;nglars satt i sockenstugan/r&#229;dhuset (han var r&#229;dman d&#228;r ocks&#229;) mittemot folket, s&#229; f&#246;rs&#246;kte n&#229;gra r&#246;ra b&#228;nkarna f&#246;r att pressa L&#229;nglars mellan bordet och v&#228;ggen. Men han var stark och tryckte bordet framf&#246;r sig och Fyllskytten och de andra var tvungna att ge sig.
En annan g&#229;ng hade de sp&#228;nt ett rep tv&#228;rs &#246;ver v&#228;gen f&#246;r att skada L&#229;nglars n&#228;r han kom i sin vagn. De lyckades inte med det heller. Och L&#229;nglars gick fr&#229;n hus till hus och slog s&#246;nder hembr&#228;nningsapparater. Det finns en film fr&#229;n 1949 som handlar om L&#229;nglars och d&#228;r kan man se mer ur hans liv.
Jag har en kompis, Tommy. Hans sambo/kvinna heter Annicka. En g&#229;ng n&#228;r vi diskuterade resor i Sverige, ber&#228;ttade vi f&#246;r dem att vi hade varit i Delsbo. D&#229; sa Annicka: &#8221;Jag har sl&#228;kt i Delsbo&#8221;. Och jag sa: &#8221;Min morbrors morbror var kyrkoherde d&#228;r och hette Lars Landgren&#8221;. Och Annicka sa: &#8221;Ja, och min sl&#228;kting det var Fyllskytten&#8221;&#8230;.
</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Guardando las vacas del rey. (46)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1024006.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Guardando las vacas del rey (46)
                                
                                Como escrib&#237;a en el episodio de la monarqu&#237;a, nuestro rey se llama Carl XVI Gustav. Pero, tamb&#237;en es duque en el ducado S&#246;rmland, la regi&#243;n donde vivimos nosotros. El duque de S&#246;rmland tiene un castillo llamado Stenhammar en Flen (nuestra ciudad). Es blanco con dos alas y tiene un reloj solar en el muro de la fachada.
                                Antes, el rey a veces celebraba la navidad all&#237; en una de las alas (el edificio principal no tiene muebles). Era cuando viv&#237;a en el gran castillo en Estocolmo. Ahora vive en Drottningholm, un castillo m&#225;s c&#243;modo y intimo.
                                Stenhammar es tambi&#233;n una comarca muy popular para dar paseos. Hay un peque&#241;o r&#237;o que corre entre dos lagos, G&#229;rdsj&#246;n y Valdemaren. Al castillo pertenece tambi&#233;n dos fincas grandes donde crian vacas. Ahora han cercado partes del parque para tener las vacas all&#237;. Y el otro d&#237;a, cuando pasabamos all&#237;, occuri&#243; esto.
                                Ve&#237;amos un tractor y un coche aparcados a trav&#233;s del camino, y los concuctores estaban discutiendo algo. Les pregunt&#233;: &#8220;&#191;Qu&#233; pasa?&#8221; Me respondieron: &#8220;Vamos a cambiar las cercas de las vacas&#8221;. Y no pensabamos m&#225;s de esto y continuabamos a andar con bastones. De repente uno de los hombres grit&#243;: &#8220;&#161;Esperen! Ustedes pueden ayudarnos. Pongan se a trav&#233;s del camino, para que las vacas no se equivoquen del camino.&#8221;
                                Tengo que confesar que tenemos miedo de vacas mi esposa y yo&#8230;.
                                Pero, &#191;que pod&#237;amos decir? Una oferta de estar pastores de las vacas del rey es irresistible y cuando el pastor del rey nos pide&#8230; Dicho y hecho, pus&#237;amos a trav&#233;s del camino. El pastor ten&#237;a un cubo con pienso y lo usaba para atraer las vacas. Y las vacas vinieron a &#233;l casi inmediatamente. Con el cubo atra&#237;a a las vacas hasta que llegaran a la otra cerca. 
                                Nuestra tarea estaba cumplida.
                                
En sueco/P&#229; svenska 

N&#228;r vi vaktade kungens kor (46)

Som jag skrev i episoden om monarkin, v&#229;r kung heter Carl XVI Gustav, men han &#228;r ocks&#229; hertig av S&#246;rmland, omr&#229;det d&#228;r vi bor. Hertigen av S&#246;rmland har ett slott som heter Stenhammar i Flen (v&#229;r stad). Det &#228;r vitt med tv&#229; flyglar och det har ett solur p&#229; fasaden.
F&#246;rr, firade kungen jul d&#228;r i en av flyglarna (huvudbyggnaden har inga m&#246;bler). Det var n&#228;r de bodde i stora slottet i Stockholm. Nu bor de p&#229; Drottningholm, ett mer bekv&#228;mt och hemtrevligt slott.
Stenhammar &#228;r ocks&#229; ett popul&#228;rt omr&#229;de f&#246;r promenader. Det finns en liten &#229; som rinner mellan tv&#229; sj&#246;ar, G&#229;rdsj&#246;n och Valdemaren. Till slottet h&#246;r ocks&#229; tv&#229; stora ladug&#229;rdar d&#228;r man f&#246;der upp kor. Nu har man inh&#228;gnat delar av parken f&#246;r att ha korna d&#228;r. Och h&#228;romdagen, n&#228;r vi gick d&#228;r, h&#228;nde detta.
Vi s&#229;g en traktor och en bil parkerade tv&#228;rs &#246;ver v&#228;gen, och f&#246;rarna diskuterade n&#229;got. Jag fr&#229;gade dem: &#8221;Vad h&#228;nder?&#8221; De svarade mig: &#8221;Vi ska byta inh&#228;gnad f&#246;r korna&#8221;. Och vi t&#228;nkte inte mer p&#229; det utan
Fortsatte stavg&#229;. Pl&#246;tsligt skrek en av karlarna: &#8221;V&#228;nta! Ni kan hj&#228;lpa oss. St&#228;ll er mitt p&#229; v&#228;gen s&#229; att korna inte tar fel v&#228;g.&#8221;
Jag m&#229;ste bek&#228;nna att vi &#228;r r&#228;dda f&#246;r kor min fru och jag&#8230; Men, vad kunde vi g&#246;ra? Ett erbjudande att vara herdar &#229;t konungen &#228;r oemotst&#229;ndligt och n&#228;r kungens herde fr&#229;gar.. Sagt och gjort, vi st&#228;llde oss mitt i v&#228;gen. Herden hade en hink med foder och anv&#228;nde den f&#246;r att locka korna. Och korna kom till honom n&#228;stan omedelbart
Med hinken lockade han korna tills de kom till det andra h&#228;gnet.
V&#229;rt uppdrag var klart.

                                 </description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-05-19T04_41_39-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-05-19T04_41_39-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 19 May 2008 11:41:39 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-05-19</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>audio,carl,espanol,gert,gustav,podcast,spanish,spanska,vacas,xvi</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-05-19T04_41_39-07_00.mp3" length="1875800"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1024006.jpg"/>
      <itunes:duration>156</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Guardando las vacas del rey (46)
                                
                                Como escrib&#237;a en el episodio de la monarqu&#237;a, nuestro rey se llama Carl XVI Gustav. Pero, tamb&#237;en es duque en el ducado S&#246;rmland, la regi&#243;n donde vivimos nosotros. El duque de S&#246;rmland tiene un castillo llamado Stenhammar en Flen (nuestra ciudad). Es blanco con dos alas y tiene un reloj solar en el muro de la fachada.
                                Antes, el rey a veces celebraba la navidad all&#237; en una de las alas (el edificio principal no tiene muebles). Era cuando viv&#237;a en el gran castillo en Estocolmo. Ahora vive en Drottningholm, un castillo m&#225;s c&#243;modo y intimo.
                                Stenhammar es tambi&#233;n una comarca muy popular para dar paseos. Hay un peque&#241;o r&#237;o que corre entre dos lagos, G&#229;rdsj&#246;n y Valdemaren. Al castillo pertenece tambi&#233;n dos fincas grandes donde crian vacas. Ahora han cercado partes del parque para tener las vacas all&#237;. Y el otro d&#237;a, cuando pasabamos all&#237;, occuri&#243; esto.
                                Ve&#237;amos un tractor y un coche aparcados a trav&#233;s del camino, y los concuctores estaban discutiendo algo. Les pregunt&#233;: &#8220;&#191;Qu&#233; pasa?&#8221; Me respondieron: &#8220;Vamos a cambiar las cercas de las vacas&#8221;. Y no pensabamos m&#225;s de esto y continuabamos a andar con bastones. De repente uno de los hombres grit&#243;: &#8220;&#161;Esperen! Ustedes pueden ayudarnos. Pongan se a trav&#233;s del camino, para que las vacas no se equivoquen del camino.&#8221;
                                Tengo que confesar que tenemos miedo de vacas mi esposa y yo&#8230;.
                                Pero, &#191;que pod&#237;amos decir? Una oferta de estar pastores de las vacas del rey es irresistible y cuando el pastor del rey nos pide&#8230; Dicho y hecho, pus&#237;amos a trav&#233;s del camino. El pastor ten&#237;a un cubo con pienso y lo usaba para atraer las vacas. Y las vacas vinieron a &#233;l casi inmediatamente. Con el cubo atra&#237;a a las vacas hasta que llegaran a la otra cerca. 
                                Nuestra tarea estaba cumplida.
                                
En sueco/P&#229; svenska 

N&#228;r vi vaktade kungens kor (46)

Som jag skrev i episoden om monarkin, v&#229;r kung heter Carl XVI Gustav, men han &#228;r ocks&#229; hertig av S&#246;rmland, omr&#229;det d&#228;r vi bor. Hertigen av S&#246;rmland har ett slott som heter Stenhammar i Flen (v&#229;r stad). Det &#228;r vitt med tv&#229; flyglar och det har ett solur p&#229; fasaden.
F&#246;rr, firade kungen jul d&#228;r i en av flyglarna (huvudbyggnaden har inga m&#246;bler). Det var n&#228;r de bodde i stora slottet i Stockholm. Nu bor de p&#229; Drottningholm, ett mer bekv&#228;mt och hemtrevligt slott.
Stenhammar &#228;r ocks&#229; ett popul&#228;rt omr&#229;de f&#246;r promenader. Det finns en liten &#229; som rinner mellan tv&#229; sj&#246;ar, G&#229;rdsj&#246;n och Valdemaren. Till slottet h&#246;r ocks&#229; tv&#229; stora ladug&#229;rdar d&#228;r man f&#246;der upp kor. Nu har man inh&#228;gnat delar av parken f&#246;r att ha korna d&#228;r. Och h&#228;romdagen, n&#228;r vi gick d&#228;r, h&#228;nde detta.
Vi s&#229;g en traktor och en bil parkerade tv&#228;rs &#246;ver v&#228;gen, och f&#246;rarna diskuterade n&#229;got. Jag fr&#229;gade dem: &#8221;Vad h&#228;nder?&#8221; De svarade mig: &#8221;Vi ska byta inh&#228;gnad f&#246;r korna&#8221;. Och vi t&#228;nkte inte mer p&#229; det utan
Fortsatte stavg&#229;. Pl&#246;tsligt skrek en av karlarna: &#8221;V&#228;nta! Ni kan hj&#228;lpa oss. St&#228;ll er mitt p&#229; v&#228;gen s&#229; att korna inte tar fel v&#228;g.&#8221;
Jag m&#229;ste bek&#228;nna att vi &#228;r r&#228;dda f&#246;r kor min fru och jag&#8230; Men, vad kunde vi g&#246;ra? Ett erbjudande att vara herdar &#229;t konungen &#228;r oemotst&#229;ndligt och n&#228;r kungens herde fr&#229;gar.. Sagt och gjort, vi st&#228;llde oss mitt i v&#228;gen. Herden hade en hink med foder och anv&#228;nde den f&#246;r att locka korna. Och korna kom till honom n&#228;stan omedelbart
Med hinken lockade han korna tills de kom till det andra h&#228;gnet.
V&#229;rt uppdrag var klart.

                                 </itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Cumplea&#241;os en Alemania.  (45)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1027353.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Cumplir a&#241;os nos ha gustado antes. Pero celebrar la edad de 60 y m&#225;s es m&#225;s un hecho de lamentar. Y por esto no hemos celebrado este cumplea&#241;os ni mi mujer ni yo. Pero, claro, mi mujer me regal&#243; un nuevo Citro&#235;n Picasso cuando cumpl&#237; 60 y yo le regal&#233; un viaje a Alemania cuando ella cumpli&#243; 60&#8230;..
                                                                                                El viaje hicimos la semana pasada. Estuvimos all&#237; durante cuatro d&#237;as. Vivimos en un piso de arriba con cinco habitaciones, pero estuvimos s&#243;los y por esto pod&#237;amos sentirnos tranquilos. Estaba muy barato tambi&#233;n, 128 &#8364; por cuatro d&#237;as. Si quiere saber lo que la mayor&#237;a de los suecos hacen cuando va a Alemania ( y nosotros tambi&#233;n) puede leer el episodio 11, pero ahora voy a hablar de otras cosas.
                                                                                                Los alemanes hablan una lengua germ&#225;nica, parecido al sueco. Hablo alem&#225;n y mi mujer tambi&#233;n. Por esto nos gustan ir all&#237;, y est&#225; bastante cerca (por lo menos al norte de Alemania). Si vamos a las 8.00 de la ma&#241;ana llegamos a Burg en Alemania a las 18.00, una distancia de 700 kil&#243;metros.
                                                                                                Burg es una ciudad con casas entramadas o de ladrillo, muy agradable, y con gente muy amable. Est&#225; en una isla peque&#241;a entre Dinamarca y Alemania, suficiente para nosotros. (Antes en la d&#233;cada de los 80 hasta 1992 fuimos a Espa&#241;a en coche, una distancia de 3200 kil&#243;metros, demasiado largo para m&#237; ahora).
                                                                                                Hay un puerto con restaurantes donde sirven pescado de diferentes tipos. Algo que parec&#237;a un poco raro para nosotros era que se come en aire libre tambi&#233;n en la &#250;ltima parte de octubre. Y si usted se imagina que solo hizo 5&#186; cuando estuvimos all&#237;, comprende que no hac&#237;a calor en el restaurante&#8230;. Pero gente se habla y da tambi&#233;n a un extranjero ocasi&#243;n de practicar su alem&#225;n. Otra cosa a que dimos cuenta, era que por la noche no se ve mucha luz en las casas alemanas, por lo menos no en los alrededores donde vivimos, afuera del centro. 
                                                                                                Algo que me hizo muy nervioso pas&#243; cuando control&#233; las cubiertas. Una estaba casi sin presi&#243;n y el primer pensamiento que se present&#243; en mi cabeza era: &#8221;Una pinchadura &#8211; d&#237;os m&#237;o&#8221;! Fuimos a probar la presi&#243;n, pero y no soy t&#233;cnico, y no sab&#237;a qu&#233; presi&#243;n deber&#237;a tener las cubiertas. Bueno, entonces es una ventaja saber el idoma. Pod&#237;a presentarme a un se&#241;or alem&#225;n y preguntarle si &#233;l sab&#237;a la presi&#243;n propia para mis cubiertas. Este se&#241;or tom&#243; el mando de la operaci&#243;n y lleno las cubiertas y me recomend&#243; que deb&#237;a controlarla otra vez un poco m&#225;s tarde. Me sent&#237; aliviado, porque tener problemas con el coche no me gusta en cualquier pa&#237;s extranjero.
                                                            F&#246;delsedag I Tyskland (45)

Fylla &#229;r har vi gillat f&#246;rr. Men att fira att man &#228;r 60 &#229;r och mer &#228;r mer att beklaga. Och d&#228;rf&#246;r har vi inte firat den f&#246;delsedagen min fru och jag. Men det &#228;r klart, min fru gav mig en ny Citro&#235;n Picasso n&#228;r jag fyllde 60 och jag gav henne en resa till Tyskland n&#228;r hon fyllde 60&#8230;
Resan gjorde vi f&#246;rra veckan. Vi var d&#228;r i fyra dagar vi bodde p&#229; en &#246;verv&#229;ning med fem rum, men vi var ensamma, s&#229; det var lugnt. Det var mycket billigt ocks&#229;, 128 &#8364; f&#246;r fyra dagar
Om ni vill veta vad de flesta svenskarna g&#246;r I Tyskland (och vi ocks&#229;) kan ni l&#228;sa episod 11, men nu ska jag tala om andra saker.
Tyskarna pratar ett germanskt spr&#229;k, det p&#229;minner om svenskan. Jag pratar tyska och min fru ocks&#229;. D&#228;rf&#246;r tycker vi om att &#229;ka dit, och det &#228;r ganska n&#228;ra (&#229;tminstone Nordtyskland). Om vi &#229;ker 8.00 p&#229; morgonen kommer vi till Burg klockan 18.00, ett avst&#229;nd p&#229; 70 mil.
Burg &#228;r en stad med korsvirkeshus eller hus av tegel, mycket trevlig, och med mycket trevligt folk. Det ligger p&#229; en liten &#246; mellan Danmark och Tyskland, tillr&#228;ckligt f&#246;r oss (F&#246;rr p&#229; &#229;ttiotalet till 1992 &#229;kte vi till Spanien, en str&#228;cka p&#229; 320 mil, f&#246;r l&#229;ngt f&#246;r mig nu).
Det finns en hamn med restauranger d&#228;r man serverar olika sorters fisk. N&#229;t som f&#246;ref&#246;ll lite underligt f&#246;r oss var att man &#228;ter ute ocks&#229; under senare delen av oktober. Och om ni f&#246;rest&#228;ller er att det bara var 5&#186; n&#228;r vi var d&#228;r, f&#246;rst&#229;r ni att det inte var varmt p&#229; restaurangen.. Men folk pratar och ibland ges det tillf&#228;lle f&#246;r en utl&#228;nning att &#246;va sin tyska.
En annan sak vi lade m&#228;rke till, var att p&#229; kv&#228;llarna ser man inte mycket ljus i de tyska husen, &#229;tminstone I de trakter d&#228;r vi var, utanf&#246;r centrum. N&#229;t som 
gjorde mig nerv&#246;s h&#228;nde n&#228;r jag kontrollerade d&#228;cken. Ett var n&#228;stan helt tomt och det f&#246;rsta som d&#246;k upp i mitt huvud var: &#8221;En punktering &#8211; herre Gud&#8221;! Vi &#229;kte f&#246;r att kolla trycket, men jag &#228;r ingen tekniker, och jag visste inte vilket tryck det skulle vara d&#228;cken. Jaha, d&#229; &#228;r det en f&#246;rdel att kunna spr&#229;ket. Jag kunde presentera mig f&#246;r en tysk herre och fr&#229;ga honom om han visste r&#228;tt tryck f&#246;r mina d&#228;ck. Herrn tog bef&#228;let &#246;ver f&#246;retaget fyllde d&#228;cken och rekommenderade mig att kolla det lite senare.
Jag k&#228;nde mig l&#228;ttad, f&#246;r att ha problem med bilen gillar jag inte i n&#229;got land.





                                    
                                                                                                
                                                                                                </description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-05-13T07_09_33-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-05-13T07_09_33-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 13 May 2008 14:09:33 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-05-13</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>alemania,audio,burg,forsstr&#246;m,germany,gert,podcast,tyskland</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-05-13T07_09_33-07_00.mp3" length="2545371"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1027353.jpg"/>
      <itunes:duration>212</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Cumplir a&#241;os nos ha gustado antes. Pero celebrar la edad de 60 y m&#225;s es m&#225;s un hecho de lamentar. Y por esto no hemos celebrado este cumplea&#241;os ni mi mujer ni yo. Pero, claro, mi mujer me regal&#243; un nuevo Citro&#235;n Picasso cuando cumpl&#237; 60 y yo le regal&#233; un viaje a Alemania cuando ella cumpli&#243; 60&#8230;..
                                                                                                El viaje hicimos la semana pasada. Estuvimos all&#237; durante cuatro d&#237;as. Vivimos en un piso de arriba con cinco habitaciones, pero estuvimos s&#243;los y por esto pod&#237;amos sentirnos tranquilos. Estaba muy barato tambi&#233;n, 128 &#8364; por cuatro d&#237;as. Si quiere saber lo que la mayor&#237;a de los suecos hacen cuando va a Alemania ( y nosotros tambi&#233;n) puede leer el episodio 11, pero ahora voy a hablar de otras cosas.
                                                                                                Los alemanes hablan una lengua germ&#225;nica, parecido al sueco. Hablo alem&#225;n y mi mujer tambi&#233;n. Por esto nos gustan ir all&#237;, y est&#225; bastante cerca (por lo menos al norte de Alemania). Si vamos a las 8.00 de la ma&#241;ana llegamos a Burg en Alemania a las 18.00, una distancia de 700 kil&#243;metros.
                                                                                                Burg es una ciudad con casas entramadas o de ladrillo, muy agradable, y con gente muy amable. Est&#225; en una isla peque&#241;a entre Dinamarca y Alemania, suficiente para nosotros. (Antes en la d&#233;cada de los 80 hasta 1992 fuimos a Espa&#241;a en coche, una distancia de 3200 kil&#243;metros, demasiado largo para m&#237; ahora).
                                                                                                Hay un puerto con restaurantes donde sirven pescado de diferentes tipos. Algo que parec&#237;a un poco raro para nosotros era que se come en aire libre tambi&#233;n en la &#250;ltima parte de octubre. Y si usted se imagina que solo hizo 5&#186; cuando estuvimos all&#237;, comprende que no hac&#237;a calor en el restaurante&#8230;. Pero gente se habla y da tambi&#233;n a un extranjero ocasi&#243;n de practicar su alem&#225;n. Otra cosa a que dimos cuenta, era que por la noche no se ve mucha luz en las casas alemanas, por lo menos no en los alrededores donde vivimos, afuera del centro. 
                                                                                                Algo que me hizo muy nervioso pas&#243; cuando control&#233; las cubiertas. Una estaba casi sin presi&#243;n y el primer pensamiento que se present&#243; en mi cabeza era: &#8221;Una pinchadura &#8211; d&#237;os m&#237;o&#8221;! Fuimos a probar la presi&#243;n, pero y no soy t&#233;cnico, y no sab&#237;a qu&#233; presi&#243;n deber&#237;a tener las cubiertas. Bueno, entonces es una ventaja saber el idoma. Pod&#237;a presentarme a un se&#241;or alem&#225;n y preguntarle si &#233;l sab&#237;a la presi&#243;n propia para mis cubiertas. Este se&#241;or tom&#243; el mando de la operaci&#243;n y lleno las cubiertas y me recomend&#243; que deb&#237;a controlarla otra vez un poco m&#225;s tarde. Me sent&#237; aliviado, porque tener problemas con el coche no me gusta en cualquier pa&#237;s extranjero.
                                                            F&#246;delsedag I Tyskland (45)

Fylla &#229;r har vi gillat f&#246;rr. Men att fira att man &#228;r 60 &#229;r och mer &#228;r mer att beklaga. Och d&#228;rf&#246;r har vi inte firat den f&#246;delsedagen min fru och jag. Men det &#228;r klart, min fru gav mig en ny Citro&#235;n Picasso n&#228;r jag fyllde 60 och jag gav henne en resa till Tyskland n&#228;r hon fyllde 60&#8230;
Resan gjorde vi f&#246;rra veckan. Vi var d&#228;r i fyra dagar vi bodde p&#229; en &#246;verv&#229;ning med fem rum, men vi var ensamma, s&#229; det var lugnt. Det var mycket billigt ocks&#229;, 128 &#8364; f&#246;r fyra dagar
Om ni vill veta vad de flesta svenskarna g&#246;r I Tyskland (och vi ocks&#229;) kan ni l&#228;sa episod 11, men nu ska jag tala om andra saker.
Tyskarna pratar ett germanskt spr&#229;k, det p&#229;minner om svenskan. Jag pratar tyska och min fru ocks&#229;. D&#228;rf&#246;r tycker vi om att &#229;ka dit, och det &#228;r ganska n&#228;ra (&#229;tminstone Nordtyskland). Om vi &#229;ker 8.00 p&#229; morgonen kommer vi till Burg klockan 18.00, ett avst&#229;nd p&#229; 70 mil.
Burg &#228;r en stad med korsvirkeshus eller hus av tegel, mycket trevl</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Curso corto 2 de sueco para hispanohablantes (44)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1424979.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Aqu&#237; continuo el curso corto sueco para hispanohablantes. Para que sepan un poco m&#225;s.

Practica el curso aqu&#237;: http://dongerardo.200gigs.com/curso%20corto/curso2.htm

familia = familj
padre = pappa, far
madre = mamma, mor
hijo = barn, son
hija = dotter
hermano = bror
hermana = syster
abuelo = farfar (el padre del padre), morfar (el padre de la madre)
abuela = farmor (la madre del padre), mormor (la madre de la madre)

yo = jag
t&#250; = du
&#233;l = han
ella = hon
lo = den, det
nosotros = vi
vosotros = ni
ellos = de
ellas = de

grande = stor
peque&#241;o = liten
alto, largo = l&#229;ng
bajo, corto = kort
delgado = smal
gordo = tjock
moreno = m&#246;rk
rubio = ljus, blond

blanco = vit, vitt
negro = svart
rojo = r&#246;d, r&#246;tt
amarillo = gul, gult
verde = gr&#246;n, gr&#246;nt
azul = bl&#229;, bl&#229;tt
gris = gr&#229;, gr&#229;tt
rosa = rosa, sk&#228;r
lila = lila
naranja = orange


diez = tio
veinte = tjugo
treinta = trettio
cuarenta = fyrtio
cincuenta = femtio
sesenta = sextio
setenta = sjuttio
ochenta = &#229;ttio
noventa = nittio
cien = hundra

veintiuno = tjugoett 
veintidos = tjugotv&#229;
veintitres = tjugotre
veinticuatro = tjugofyra
veinticinco = tjugofem
veintiseis = tjugosex
veintisiete = tjugosju
veintiocho = tjugo&#229;tta
veintinueve = tjugonio
(Con los otros uno hace de la misma manera. Treinta y uno = trettioett, treinta y dos = trettiotv&#229; etc.)




Suecia = Sverige
Espa&#241;a = Spanien
Finlandia = Finland
Noruega = Norge
Dinamarca = Danmark
Alemania = Tyskland
Francia = Frankrike
Holanda = Holland
B&#233;lgica = Belgien
Portugal = Portugal
Rusia = Ryssland
EE UU = USA

Bueno, esto fue todo por hoy. Espero que hayan aprendido un poco, y que sepan que no es dificil hablar sueco!


En sueco/P&#229; svenska

Kortkurs i svenska f&#246;r spansktalande (44)

H&#228;r forts&#228;tter den korta svenskkursen f&#246;r spansktalande. F&#246;r att ni ska l&#228;ra er lite mera.

familia = familj
padre = pappa, far
madre = mamma, mor
hijo = barn, son
hija = dotter
hermano = bror
hermana = syster
abuelo = farfar (el padre del padre), morfar (el padre de la madre)
abuela = farmor (la madre del padre), mormor (la madre de la madre)

yo = jag
t&#250; = du
&#233;l = han
ella = hon
lo = den, det
nosotros = vi
vosotros = ni
ellos = de
ellas = de

grande = stor
peque&#241;o = liten
alto, largo = l&#229;ng
bajo, corto = kort
delgado = smal
gordo = tjock
moreno = m&#246;rk
rubio = ljus, blond

blanco = vit, vitt
negro = svart
rojo = r&#246;d, r&#246;tt
amarillo = gul, gult
verde = gr&#246;n, gr&#246;nt
azul = bl&#229;, bl&#229;tt
gris = gr&#229;, gr&#229;tt
rosa = rosa, sk&#228;r
lila = lila
naranja = orange


diez = tio
veinte = tjugo
treinta = trettio
cuarenta = fyrtio
cincuenta = femtio
sesenta = sextio
setenta = sjuttio
ochenta = &#229;ttio
noventa = nittio
cien = hundra

veintiuno = tjugoett 
veintidos = tjugotv&#229;
veintitres = tjugotre
veinticuatro = tjugofyra
veinticinco = tjugofem
veintiseis = tjugosex
veintisiete = tjugosju
veintiocho = tjugo&#229;tta
veintinueve = tjugonio
(Con los otros uno hace de la misma manera. Treinta y uno = trettioett, treinta y dos = trettiotv&#229; etc.)




Suecia = Sverige
Espa&#241;a = Spanien
Finlandia = Finland
Noruega = Norge
Dinamarca = Danmark
Alemania = Tyskland
Francia = Frankrike
Holanda = Holland
B&#233;lgica = Belgien
Portugal = Portugal
Rusia = Ryssland
EE UU = USA

Jajam&#228;, det h&#228;r var allt f&#246;r I dag. Jag hoppas att ni har l&#228;rt er lite och att ni vet att det inte &#228;r sv&#229;rt att prata svenska!



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-05-13T06_59_03-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-05-13T06_59_03-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 13 May 2008 13:59:03 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-05-13</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>audio,curso,forsstr&#246;m,gert,hispanohablantes,podcast,spanish,spanska,suecia</itunes:keywords>
      <enclosure type="image/jpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-05-13T06_59_03-07_00.jpg" length="7797"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1424979.jpg"/>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Aqu&#237; continuo el curso corto sueco para hispanohablantes. Para que sepan un poco m&#225;s.

Practica el curso aqu&#237;: http://dongerardo.200gigs.com/curso%20corto/curso2.htm

familia = familj
padre = pappa, far
madre = mamma, mor
hijo = barn, son
hija = dotter
hermano = bror
hermana = syster
abuelo = farfar (el padre del padre), morfar (el padre de la madre)
abuela = farmor (la madre del padre), mormor (la madre de la madre)

yo = jag
t&#250; = du
&#233;l = han
ella = hon
lo = den, det
nosotros = vi
vosotros = ni
ellos = de
ellas = de

grande = stor
peque&#241;o = liten
alto, largo = l&#229;ng
bajo, corto = kort
delgado = smal
gordo = tjock
moreno = m&#246;rk
rubio = ljus, blond

blanco = vit, vitt
negro = svart
rojo = r&#246;d, r&#246;tt
amarillo = gul, gult
verde = gr&#246;n, gr&#246;nt
azul = bl&#229;, bl&#229;tt
gris = gr&#229;, gr&#229;tt
rosa = rosa, sk&#228;r
lila = lila
naranja = orange


diez = tio
veinte = tjugo
treinta = trettio
cuarenta = fyrtio
cincuenta = femtio
sesenta = sextio
setenta = sjuttio
ochenta = &#229;ttio
noventa = nittio
cien = hundra

veintiuno = tjugoett 
veintidos = tjugotv&#229;
veintitres = tjugotre
veinticuatro = tjugofyra
veinticinco = tjugofem
veintiseis = tjugosex
veintisiete = tjugosju
veintiocho = tjugo&#229;tta
veintinueve = tjugonio
(Con los otros uno hace de la misma manera. Treinta y uno = trettioett, treinta y dos = trettiotv&#229; etc.)




Suecia = Sverige
Espa&#241;a = Spanien
Finlandia = Finland
Noruega = Norge
Dinamarca = Danmark
Alemania = Tyskland
Francia = Frankrike
Holanda = Holland
B&#233;lgica = Belgien
Portugal = Portugal
Rusia = Ryssland
EE UU = USA

Bueno, esto fue todo por hoy. Espero que hayan aprendido un poco, y que sepan que no es dificil hablar sueco!


En sueco/P&#229; svenska

Kortkurs i svenska f&#246;r spansktalande (44)

H&#228;r forts&#228;tter den korta svenskkursen f&#246;r spansktalande. F&#246;r att ni ska l&#228;ra er lite mera.

familia = familj
padre = pappa, far
madre = mamma, mor
hijo = barn, son
hija = dotter
hermano = bror
hermana = syster
abuelo = farfar (el padre del padre), morfar (el padre de la madre)
abuela = farmor (la madre del padre), mormor (la madre de la madre)

yo = jag
t&#250; = du
&#233;l = han
ella = hon
lo = den, det
nosotros = vi
vosotros = ni
ellos = de
ellas = de

grande = stor
peque&#241;o = liten
alto, largo = l&#229;ng
bajo, corto = kort
delgado = smal
gordo = tjock
moreno = m&#246;rk
rubio = ljus, blond

blanco = vit, vitt
negro = svart
rojo = r&#246;d, r&#246;tt
amarillo = gul, gult
verde = gr&#246;n, gr&#246;nt
azul = bl&#229;, bl&#229;tt
gris = gr&#229;, gr&#229;tt
rosa = rosa, sk&#228;r
lila = lila
naranja = orange


diez = tio
veinte = tjugo
treinta = trettio
cuarenta = fyrtio
cincuenta = femtio
sesenta = sextio
setenta = sjuttio
ochenta = &#229;ttio
noventa = nittio
cien = hundra

veintiuno = tjugoett 
veintidos = tjugotv&#229;
veintitres = tjugotre
veinticuatro = tjugofyra
veinticinco = tjugofem
veintiseis = tjugosex
veintisiete = tjugosju
veintiocho = tjugo&#229;tta
veintinueve = tjugonio
(Con los otros uno hace de la misma manera. Treinta y uno = trettioett, treinta y dos = trettiotv&#229; etc.)




Suecia = Sverige
Espa&#241;a = Spanien
Finlandia = Finland
Noruega = Norge
Dinamarca = Danmark
Alemania = Tyskland
Francia = Frankrike
Holanda = Holland
B&#233;lgica = Belgien
Portugal = Portugal
Rusia = Ryssland
EE UU = USA

Jajam&#228;, det h&#228;r var allt f&#246;r I dag. Jag hoppas att ni har l&#228;rt er lite och att ni vet att det inte &#228;r sv&#229;rt att prata svenska!



</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Aprender el espa&#241;ol (43)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1425911.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Anteayer tuve mi amigo Mikel de Bilbao de visita. Fuimos a Malmk&#246;ping, un peque&#241;o pueblo pintoresco cerca de aqu&#237;. Almorzamos en un hotel con un poco de ambiente. Comimos un plato t&#237;pico sueco, raggmunk med fl&#228;sk och lingonsylt (tortillita de patata con carne de cerdo y confitura de ar&#225;ndanon rojos. 
Habl&#233; espa&#241;ol todo el d&#237;a y estuve muy cansado. Estar sentado con un cuaderno, un l&#225;piz, un diccionario y un ordenador no es muy trabajoso. Hablar un idioma es otra cosa. Hay que tomar deciciones r&#225;pido como un rayo; &#191;debo usar ser o estar?(la diferencia no hay en sueco); &#191;es necesario poner un subjunctivo o basta con el presente? &#161;Hombre! Esta noche me acost&#233; sin mecer.
El espa&#241;ol es el idioma m&#225;s popular de ellos que los alumnos pueden elegir como lengua segunda. No tantos quieren estudiar el alem&#225;n y el franc&#233;s. (Ingl&#233;s es obligatorio).
Dicen que el espa&#241;ol es m&#225;s f&#225;cil que los otros dos idiomas. No s&#233; si lo es. Talvez al principio, pero cuando los alumnos tienen que distinguir entre ser y estar, les resultan dif&#237;cil estudiar el espa&#241;ol. Pero de otros modos es f&#225;cil. La ortograf&#237;a es consequente. Es f&#225;cil pronunciar las palabras y tiene dos g&#233;neros, como el sueco. El alem&#225;n tiene tres y adem&#225;s, las preposiciones antes del substantivo deciden que formas deben tener los g&#233;neros. Para un alumno de 12 a&#241;os la confusi&#243;n es total. El ingl&#233;s casi no tiene ortograf&#237;a consequente. Hay que aprender la pronunciaci&#243;n de cada palabra&#8230;.. Bueno, el espa&#241;ol no es tan dif&#237;cil que aprender.
Para regresar a m&#237; d&#237;a con Mikel dabamos un paseo por el pueblo. &#200;l que sabe el sueco bastante bien quer&#237;a perfeccionarse un poco de los nombres de los &#225;rboles que crecen en mi pa&#237;s. Yo pod&#237;a agrandar su conociminto con por lo menos unos especies, porque &#233;l todav&#237;a sab&#237;a muchos.
Y para terminar este episodio os doy los nombres que s&#233; de los &#225;rboles suecos:
pi&#241;o = tall, abeto = gran, enebro = en, alerce = l&#228;rktr&#228;d, 
abedul = bj&#246;rk (como la cantante de Islanda), arce = l&#246;nn, olmo = alm, fresno = ask, alam&#243;n tembl&#243;n = asp, tilo = lind, cerezo aliso = h&#228;gg, aliso = al, sauce = s&#228;lg, sauce llor&#243;n = t&#229;rpil, serbal = r&#246;nn, 
casta&#241;a = kastanj y madreselva = kaprifol

En sueco/P&#229; svenska 

Att l&#228;ra sig spanska (43)

I f&#246;rrg&#229;r hade jag min v&#228;n Mikel fr&#229;n Bilbao p&#229; bes&#246;k. Vi &#229;kte till Malmk&#246;ping, ett litet pittoreskt st&#228;lle n&#228;ra oss. Vi lunchade p&#229; ett hotell med lite milj&#246;. Vi &#229;t en typiskt svensk r&#228;tt, raggmunk med fl&#228;sk och lingonsylt.
Jag pratade spanska hela dagen och blev mycket tr&#246;tt. Att sitta med en skrivbok, en penna, ett lexikon och en dator &#228;r inte s&#229; jobbigt. Att prata ett spr&#229;k &#228;r n&#229;got helt annat. Man m&#229;ste ta blixtsnabba beslut; ska jag anv&#228;nda ser eller estar? (det finns ingen skillnad i svenskan); &#228;r det n&#246;dv&#228;ndigt med konjunktiv eller r&#228;cker det med presens? Gosse! Den h&#228;r natten somnade jag ovaggad.
Det s&#228;gs att spanska &#228;r l&#228;ttare &#228;n de tv&#229; andra. Jag vet inte det. Kanske i b&#246;rjan, men n&#228;r eleverna m&#229;ste skilja mellan ser och estar, blir det sv&#229;rt att l&#228;sa spanska. Men p&#229; andra s&#228;tt &#228;r det l&#228;tt. Ortografin &#228;r konsekvent. Det &#228;r l&#228;tt att uttala orden och de har tv&#229; genus. Tyskan har tre och dessutom, prepositionerna framf&#246;r substantivet best&#228;mmer vilken form/kasus man ska ha p&#229; k&#246;nen. F&#246;r en elev p&#229; 12 &#229;r &#228;r f&#246;rvirringen total. Engelskan har n&#228;stan ingen konsekvent ortografi. Man m&#229;ste veta uttalet f&#246;r varje ord&#8230; Tja, spanskan &#228;r inte s&#229; sv&#229;r att l&#228;ra sig. F&#246;r att g&#229; tillbaka till min dag med Mikel s&#229; gick vi en promenad genom samh&#228;llet. Han som kan svenska ganska bra ville fortbilda sig lite p&#229; namnen p&#229; de tr&#228;d som v&#228;xer i mitt land.
Jag kunde ut&#246;ka hans kunskaper med &#229;tminstone n&#229;gra arter, f&#246;r han kunde redan m&#229;nga.
Och f&#246;r att avsluta den h&#228;r episoden ger jag er namnen som jag kan p&#229; svenska tr&#228;d:
pi&#241;o = tall, abeto = gran, enebro = en, alerce = l&#228;rktr&#228;d, 
abedul = bj&#246;rk (som s&#229;ngerskan fr&#229;n Island), arce = l&#246;nn, olmo = alm, fresno = ask, alam&#243;n tembl&#243;n = asp, tilo = lind, cerezo aliso = h&#228;gg, aliso = al, sauce = s&#228;lg, sauce llor&#243;n = t&#229;rpil, serbal = r&#246;nn, 
casta&#241;a = kastanj och madreselva = kaprifol

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-05-13T06_47_28-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-05-13T06_47_28-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 13 May 2008 13:47:28 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-05-13</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords></itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-05-13T06_47_28-07_00.mp3" length="2510576"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1425911.jpg"/>
      <itunes:duration>209</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Anteayer tuve mi amigo Mikel de Bilbao de visita. Fuimos a Malmk&#246;ping, un peque&#241;o pueblo pintoresco cerca de aqu&#237;. Almorzamos en un hotel con un poco de ambiente. Comimos un plato t&#237;pico sueco, raggmunk med fl&#228;sk och lingonsylt (tortillita de patata con carne de cerdo y confitura de ar&#225;ndanon rojos. 
Habl&#233; espa&#241;ol todo el d&#237;a y estuve muy cansado. Estar sentado con un cuaderno, un l&#225;piz, un diccionario y un ordenador no es muy trabajoso. Hablar un idioma es otra cosa. Hay que tomar deciciones r&#225;pido como un rayo; &#191;debo usar ser o estar?(la diferencia no hay en sueco); &#191;es necesario poner un subjunctivo o basta con el presente? &#161;Hombre! Esta noche me acost&#233; sin mecer.
El espa&#241;ol es el idioma m&#225;s popular de ellos que los alumnos pueden elegir como lengua segunda. No tantos quieren estudiar el alem&#225;n y el franc&#233;s. (Ingl&#233;s es obligatorio).
Dicen que el espa&#241;ol es m&#225;s f&#225;cil que los otros dos idiomas. No s&#233; si lo es. Talvez al principio, pero cuando los alumnos tienen que distinguir entre ser y estar, les resultan dif&#237;cil estudiar el espa&#241;ol. Pero de otros modos es f&#225;cil. La ortograf&#237;a es consequente. Es f&#225;cil pronunciar las palabras y tiene dos g&#233;neros, como el sueco. El alem&#225;n tiene tres y adem&#225;s, las preposiciones antes del substantivo deciden que formas deben tener los g&#233;neros. Para un alumno de 12 a&#241;os la confusi&#243;n es total. El ingl&#233;s casi no tiene ortograf&#237;a consequente. Hay que aprender la pronunciaci&#243;n de cada palabra&#8230;.. Bueno, el espa&#241;ol no es tan dif&#237;cil que aprender.
Para regresar a m&#237; d&#237;a con Mikel dabamos un paseo por el pueblo. &#200;l que sabe el sueco bastante bien quer&#237;a perfeccionarse un poco de los nombres de los &#225;rboles que crecen en mi pa&#237;s. Yo pod&#237;a agrandar su conociminto con por lo menos unos especies, porque &#233;l todav&#237;a sab&#237;a muchos.
Y para terminar este episodio os doy los nombres que s&#233; de los &#225;rboles suecos:
pi&#241;o = tall, abeto = gran, enebro = en, alerce = l&#228;rktr&#228;d, 
abedul = bj&#246;rk (como la cantante de Islanda), arce = l&#246;nn, olmo = alm, fresno = ask, alam&#243;n tembl&#243;n = asp, tilo = lind, cerezo aliso = h&#228;gg, aliso = al, sauce = s&#228;lg, sauce llor&#243;n = t&#229;rpil, serbal = r&#246;nn, 
casta&#241;a = kastanj y madreselva = kaprifol

En sueco/P&#229; svenska 

Att l&#228;ra sig spanska (43)

I f&#246;rrg&#229;r hade jag min v&#228;n Mikel fr&#229;n Bilbao p&#229; bes&#246;k. Vi &#229;kte till Malmk&#246;ping, ett litet pittoreskt st&#228;lle n&#228;ra oss. Vi lunchade p&#229; ett hotell med lite milj&#246;. Vi &#229;t en typiskt svensk r&#228;tt, raggmunk med fl&#228;sk och lingonsylt.
Jag pratade spanska hela dagen och blev mycket tr&#246;tt. Att sitta med en skrivbok, en penna, ett lexikon och en dator &#228;r inte s&#229; jobbigt. Att prata ett spr&#229;k &#228;r n&#229;got helt annat. Man m&#229;ste ta blixtsnabba beslut; ska jag anv&#228;nda ser eller estar? (det finns ingen skillnad i svenskan); &#228;r det n&#246;dv&#228;ndigt med konjunktiv eller r&#228;cker det med presens? Gosse! Den h&#228;r natten somnade jag ovaggad.
Det s&#228;gs att spanska &#228;r l&#228;ttare &#228;n de tv&#229; andra. Jag vet inte det. Kanske i b&#246;rjan, men n&#228;r eleverna m&#229;ste skilja mellan ser och estar, blir det sv&#229;rt att l&#228;sa spanska. Men p&#229; andra s&#228;tt &#228;r det l&#228;tt. Ortografin &#228;r konsekvent. Det &#228;r l&#228;tt att uttala orden och de har tv&#229; genus. Tyskan har tre och dessutom, prepositionerna framf&#246;r substantivet best&#228;mmer vilken form/kasus man ska ha p&#229; k&#246;nen. F&#246;r en elev p&#229; 12 &#229;r &#228;r f&#246;rvirringen total. Engelskan har n&#228;stan ingen konsekvent ortografi. Man m&#229;ste veta uttalet f&#246;r varje ord&#8230; Tja, spanskan &#228;r inte s&#229; sv&#229;r att l&#228;ra sig. F&#246;r att g&#229; tillbaka till min dag med Mikel s&#229; gick vi en promenad genom samh&#228;llet. Han som kan svenska ganska bra ville fortbilda sig lite p&#229; namnen p&#229; de tr&#228;d som v&#228;xer i mitt land.
Jag kunde ut&#246;ka hans kunskaper med &#229;tminstone n&#229;gra arter, f&#246;r han kunde redan m&#229;nga.
Och f&#246;r att avsluta den h&#228;r episoden ger jag er namnen som jag kan p&#229; svenska tr&#228;d:
pi&#241;o = tall, abeto = gran, enebro = en, alerce = l&#228;rktr&#228;d, 
abedul = bj&#246;rk (som s&#229;ngerskan fr&#229;n Island), arce = l&#246;nn, olmo = alm, fresno = ask, alam&#243;n tembl&#243;n = asp, tilo = lind, cerezo aliso = h&#228;gg, aliso = al, sauce = s&#228;lg, sauce l</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Pensamientos de pensamientos (41)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1425942.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;&#161;Queridos lectores y ecuchadores! Ha hecho buen tiempo em mi pa&#237;s los &#250;ltimos d&#237;as; casi toda la semana. Tratar&#233; de filosofar un poco sentado en la terazza de madera en la casita.
Aqu&#237; se mezclan los sonidos de los p&#225;jaros que cantan, los golpes de martillo de un vecino con ganas de trabajar y los gritos del hermanito de otro vecino. Ahora, cuando no hay hojas en los &#225;rboles tenemos un poco de vista al lago Yngaren entre los abetos y los abedules.
En la primavera se puede coger morillas. Antes sol&#237;amos comerlas, pero lo expertos han advierto que pueden contener veneno despu&#233;s dos escaldadoras a cinco minutos. Por esto no las comemos. Peru nuestros vecinos piensan que somos cobardes y dicen: &#8220;Si encuentr&#225;is morillas dadnoslas, no tenemos miedo&#8221;.
Una picaza ha empezado a construir un nido en el enebro que crece al lado de la casita. Y ahora no se atreve a acercarse cuando estamos aqu&#237; y est&#225; grasnando deprimido todo el tiempo. Deb&#237;a trasmudarse a otro &#225;rbol porque vamos a estar en la casita todo el verano.
Ayer fuimos a un establecimiento de horticultura. Los due&#241;os son &#8220;viejos&#8221; alumnos de nosotros y por esto quieremos comprar nuestras flores de ellos. Kerstin, mi mujer compr&#243; 20 pensamientos para poner en cajas y macetas. A m&#237; me gustan m&#225;s los de color violeta y amarillo. Tales flores ten&#237;a mi abuela cuando yo era ni&#241;o y me pongo un poco sentimental cuando los veo.
Tenemos unos vecinos quieren cambiar las cosa muy a menudo. Entonces nos preguntan si quieremos un horno el&#233;ctrico o una nevera con frigor&#237;fico. Entonces no es dif&#237;cil que decir qu&#233; s&#237;. Tambi&#233;n nos han dado una bicicleta, una librer&#237;a y una lavadora. Y la &#250;ltima donaci&#243;n, muebles para el jard&#237;n Con un poco de color los he transformado en muebles casi nuevos. Tener tales vecinos amables mo es malo. Suelo decirles: &#8220;No tir&#233;is nada sin preguntarme si lo quiero&#8221;.
A nosotros los suecos nos gustan mucho los pajar&#237;tos. Construimos casitas para ellos. Las casitas ponemos en los &#225;rboles. Al alcance de la vista tengo siete casitas. El primer p&#225;jaro que se instala es el herrerillo, un pajaro peque&#241;o de color azul y amarillo. Luego viene el paro carbonero y despu&#233;s el papamoscas. El papamoscas es terrorista y machista. Desaloja immediatamente a los herrerillos que tienen que encontrar otro alojamiento. Toma varios casitas donde tiene una amante en cada casita. Dicen que hay papamoscas que mueren del esfuerzo de  alimentar a toda su familia.
El que mucho abarca, poco aprieta&#8230;

En sueco/P&#229; svenska

Tankar om pens&#233;er (41)


K&#228;ra l&#228;sare och lyssnare! Det har varit vackert v&#228;der i mitt land de senaste dagarna; n&#228;stan hela veckan. Jag ska f&#246;rs&#246;ka att filosofera lite sittande p&#229; sommarstugealtanen av tr&#228;.
H&#228;r blandas ljuden av f&#229;glar som sjunger, hammarslagen fr&#229;n en granne med arbetslust och skriken fr&#229;n lillen hos en annan granne.
Nu, n&#228;r det inte &#228;r l&#246;v p&#229; tr&#228;den har vi lite sj&#246;utsikt mot Yngaren mellan granar och bj&#246;rkar.
P&#229; v&#229;ren kan man plocka murklor. F&#246;rr brukade vi &#228;ta dem, men experterna har varnat f&#246;r att de kan inneh&#229;lla gift efter tv&#229; g&#229;ngers f&#246;rv&#228;llning p&#229; fem minuter. D&#228;rf&#246;r &#228;ter vi dem inte. Men v&#229;ra grannar tycker att vi &#228;r hariga och s&#228;ger: &#8221;Om ni hittar murklor ge dem till oss, vi &#228;r inte r&#228;dda&#8221;.
En skata har b&#246;rjat bygga bo i enen som v&#228;xer bredvid stugan. Och nu v&#229;gar den inte n&#228;rma sig n&#228;r vi &#228;r h&#228;r och den kraxar deprimerat hela tiden. Den borde flytta till ett annat tr&#228;d, f&#246;r vi ska vara i stugan hela sommaren.
I g&#229;r &#229;kte vi till en handelstr&#228;dg&#229;rd. &#196;garna &#228;r gamla elever till oss och d&#228;rf&#246;r tycker vi om att k&#246;pa blommor hos dem. Kerstin, min fru, k&#246;pte 20 pens&#233;er att s&#228;tta i l&#229;dor och krukor. Jag tycker mest om dem med violett och gult. S&#229;na blommor hade min mormor n&#228;r jag var barn och jag blir lite sentimental n&#228;r jag ser dem.
Vi har ett par grannar som byter saker d&#229; och d&#229;. D&#229; fr&#229;gar de oss om vi vill ha en elspis eller ett kylsk&#229;p med frys. D&#229; &#228;r det l&#228;tt att s&#228;ga ja. De har ocks&#229; gett oss en cykel, en bokhylla och en tv&#228;ttmaskin. Och den senaste donationen, tr&#228;dg&#229;rdsm&#246;bler. Med lite f&#228;rg har jag f&#246;rvandlat dem till n&#228;stan nya.
Att ha s&#229; v&#228;nliga grannar &#228;r bra. Jag brukar s&#228;ga till dem: &#8221;Kasta inget utan att fr&#229;ga om jag vill ha dem&#8221;.
Vi svenskar tycker mycket om sm&#229;f&#229;glar. Vi g&#246;r f&#229;gelholkar &#229;t dem. Holkarna s&#228;tter vi upp i tr&#228;den.
Inom synh&#229;ll har jag sju holkar. Den f&#246;rsta f&#229;geln som installerar sig &#228;r bl&#229;mesen, en bl&#229; och gul liten f&#229;gel. Sen kommer talgoxen och sen flugsnapparen. Flugsnapparen &#228;r terrorist och mansgris. Han avhyser omedelbart bl&#229;mesarna och de m&#229;ste hitta en annan bostad. Flugsnapparen tar flera holkar f&#246;r att ha en &#228;lskling i varje holk. De s&#228;ger att flugsnappare d&#246;r av anstr&#228;ngningen att f&#246;da hela sin familj.
Sn&#229;lheten bedrar visheten&#8230;




</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-04-27T18_30_37-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-04-27T18_30_37-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 28 Apr 2008 01:30:37 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-04-28</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>altan,forsstr&#246;m,f&#229;gelholk,gert,pajaritos,pensamientos,pens&#233;er,podcast,spanish,spanska,terazza</itunes:keywords>
      <enclosure type="image/jpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-04-27T18_30_37-07_00.jpg" length="2278"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1425942.jpg"/>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>&#161;Queridos lectores y ecuchadores! Ha hecho buen tiempo em mi pa&#237;s los &#250;ltimos d&#237;as; casi toda la semana. Tratar&#233; de filosofar un poco sentado en la terazza de madera en la casita.
Aqu&#237; se mezclan los sonidos de los p&#225;jaros que cantan, los golpes de martillo de un vecino con ganas de trabajar y los gritos del hermanito de otro vecino. Ahora, cuando no hay hojas en los &#225;rboles tenemos un poco de vista al lago Yngaren entre los abetos y los abedules.
En la primavera se puede coger morillas. Antes sol&#237;amos comerlas, pero lo expertos han advierto que pueden contener veneno despu&#233;s dos escaldadoras a cinco minutos. Por esto no las comemos. Peru nuestros vecinos piensan que somos cobardes y dicen: &#8220;Si encuentr&#225;is morillas dadnoslas, no tenemos miedo&#8221;.
Una picaza ha empezado a construir un nido en el enebro que crece al lado de la casita. Y ahora no se atreve a acercarse cuando estamos aqu&#237; y est&#225; grasnando deprimido todo el tiempo. Deb&#237;a trasmudarse a otro &#225;rbol porque vamos a estar en la casita todo el verano.
Ayer fuimos a un establecimiento de horticultura. Los due&#241;os son &#8220;viejos&#8221; alumnos de nosotros y por esto quieremos comprar nuestras flores de ellos. Kerstin, mi mujer compr&#243; 20 pensamientos para poner en cajas y macetas. A m&#237; me gustan m&#225;s los de color violeta y amarillo. Tales flores ten&#237;a mi abuela cuando yo era ni&#241;o y me pongo un poco sentimental cuando los veo.
Tenemos unos vecinos quieren cambiar las cosa muy a menudo. Entonces nos preguntan si quieremos un horno el&#233;ctrico o una nevera con frigor&#237;fico. Entonces no es dif&#237;cil que decir qu&#233; s&#237;. Tambi&#233;n nos han dado una bicicleta, una librer&#237;a y una lavadora. Y la &#250;ltima donaci&#243;n, muebles para el jard&#237;n Con un poco de color los he transformado en muebles casi nuevos. Tener tales vecinos amables mo es malo. Suelo decirles: &#8220;No tir&#233;is nada sin preguntarme si lo quiero&#8221;.
A nosotros los suecos nos gustan mucho los pajar&#237;tos. Construimos casitas para ellos. Las casitas ponemos en los &#225;rboles. Al alcance de la vista tengo siete casitas. El primer p&#225;jaro que se instala es el herrerillo, un pajaro peque&#241;o de color azul y amarillo. Luego viene el paro carbonero y despu&#233;s el papamoscas. El papamoscas es terrorista y machista. Desaloja immediatamente a los herrerillos que tienen que encontrar otro alojamiento. Toma varios casitas donde tiene una amante en cada casita. Dicen que hay papamoscas que mueren del esfuerzo de  alimentar a toda su familia.
El que mucho abarca, poco aprieta&#8230;

En sueco/P&#229; svenska

Tankar om pens&#233;er (41)


K&#228;ra l&#228;sare och lyssnare! Det har varit vackert v&#228;der i mitt land de senaste dagarna; n&#228;stan hela veckan. Jag ska f&#246;rs&#246;ka att filosofera lite sittande p&#229; sommarstugealtanen av tr&#228;.
H&#228;r blandas ljuden av f&#229;glar som sjunger, hammarslagen fr&#229;n en granne med arbetslust och skriken fr&#229;n lillen hos en annan granne.
Nu, n&#228;r det inte &#228;r l&#246;v p&#229; tr&#228;den har vi lite sj&#246;utsikt mot Yngaren mellan granar och bj&#246;rkar.
P&#229; v&#229;ren kan man plocka murklor. F&#246;rr brukade vi &#228;ta dem, men experterna har varnat f&#246;r att de kan inneh&#229;lla gift efter tv&#229; g&#229;ngers f&#246;rv&#228;llning p&#229; fem minuter. D&#228;rf&#246;r &#228;ter vi dem inte. Men v&#229;ra grannar tycker att vi &#228;r hariga och s&#228;ger: &#8221;Om ni hittar murklor ge dem till oss, vi &#228;r inte r&#228;dda&#8221;.
En skata har b&#246;rjat bygga bo i enen som v&#228;xer bredvid stugan. Och nu v&#229;gar den inte n&#228;rma sig n&#228;r vi &#228;r h&#228;r och den kraxar deprimerat hela tiden. Den borde flytta till ett annat tr&#228;d, f&#246;r vi ska vara i stugan hela sommaren.
I g&#229;r &#229;kte vi till en handelstr&#228;dg&#229;rd. &#196;garna &#228;r gamla elever till oss och d&#228;rf&#246;r tycker vi om att k&#246;pa blommor hos dem. Kerstin, min fru, k&#246;pte 20 pens&#233;er att s&#228;tta i l&#229;dor och krukor. Jag tycker mest om dem med violett och gult. S&#229;na blommor hade min mormor n&#228;r jag var barn och jag blir lite sentimental n&#228;r jag ser dem.
Vi har ett par grannar som byter saker d&#229; och d&#229;. D&#229; fr&#229;gar de oss om vi vill ha en elspis eller ett kylsk&#229;p med frys. D&#229; &#228;r det l&#228;tt att s&#228;ga ja. De har ocks&#229; gett oss en cykel, en bokhylla och en tv&#228;ttmaskin. Och d</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Suecia &#8211; una monarqu&#237;a constitucional (40)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1443081.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Suecia &#8211; una monarqu&#237;a constitucional (40)

Suecia ha sido una monarqu&#237;a desde hace muchos siglos. He descrito el desarollo en los episodios de la historia. El jefe del estado es el rey. Nuestro rey es constitucional, es decir no tiene poder, el poder lo tiene el jefe del gobierno. El rey solo tiene funciones ceremoniales y no debe expresar opiniones pol&#237;ticas.
El rey actual se llama Carl XVI Gustav. La reina se llama Silvia y no es de origen real. Tienen tres hijos Carl-Filip, Madeleine y Victoria. Si hubieramos tenido la constituci&#243;n vieja Carl-Filip habr&#237;a heredado la corona. Ahora lo har&#225; Victoria. (La funci&#243;n m&#225;s importante de la familia real es ser material para revistas con lectores totalmente faltos de inteligencia.).
La vida pol&#237;tica est&#225; dominada por los partidos pol&#237;ticos. En Suecia tenemos dos bloques pol&#237;ticos, los izquierdistas y los derechistas/liberales. Los izquierdistas forman dos partidos, el de los social democratas (socialdemokraterna) y el partido de la izquierda (v&#228;nsterpartiet). El otro bloque est&#225; formado por cuatro partidos, los derechistas (moderaterna), los liberales (folkpartiet), el centro (centerpartiet) y los democratas cristianos (kristdemokraterna). Tambi&#233;n hay un partido verde, el partido ecologista (milj&#246;partiet) que suele votar con los izquierdistas, pero no siempre.
Los partidos que obtienen m&#225;s votos en las elecciones son el de los social democratas y el de los derechistas. Todos los dem&#225;s tienen menos de diez por ciento de los votos.
El gobierno actual  est&#225; formado por una coalici&#243;n de los derechistas. Algunos partidos corren el riesgo de desaparecer porque hay un limite m&#237;nimo del cuatro por ciento de los votos para tener representaci&#243;n en el parlamento.
Hay tambi&#233;n partidos fuera del parlamento que no han obtenido el cuatro por ciento. Entre ellos est&#225;n el de las feministas (FI) con uno por ciento de los votos y el de los democratas suecos (SD) con cerca del tres por ciento de los votos.
Esto es un poco de la vida pol&#237;tica en Suecia. Si quiere saber m&#225;s  puede buscar en Google. Hay muchos imigrantes de pa&#237;ses hispanohablantes en Suecia y por esto hay mucha informaci&#243;n sobre Suecia traducida al espa&#241;ol.
Los reyes suecos de Gustav Vasa a Carl XVI Gustav (el rey actual):
http://se.youtube.com/watch?v=Fm7HIy2nk6g

En sueco/P&#229; svenska

Sverige- en konstitutionell monarki (40)
 
Sverige har varit en monarki sen m&#229;nga &#229;rhundraden. Jag har skrivit om utvecklingen i episoderna om historia. Statschef &#228;r kungen. V&#229;r kung &#228;r konstitutionell, dvs han har ingen makt, makten ligger hos regeringschefen. Kungen har bara ceremoniella funktioner och b&#246;r inte uttrycka politiska &#229;sikter.
V&#229;r nuvarande kung heter Carl XVI Gustav. Drottningen heter Silvia och hon &#228;r inte av kunglig b&#246;rd. De har tre barn Carl-Filip, Madeleine och Victoria. Om vi hade haft den gamla f&#246;rfattningen hade Carl-Filip &#228;rvt kronan. Nu kommer Victoria att g&#246;ra det (Den kungliga familjens mest betydelsefulla funktion &#228;r att vara material f&#246;r tidskrifter med totalt intelligensbefriade l&#228;sare). 
Det politiska livet domineras av de politiska partierna. I Sverige har vi tv&#229; politiska block, v&#228;nsterpartier och borgerliga. V&#228;nstern utg&#246;rs av tv&#229; partier, socialdemokraterna och v&#228;nsterpartiet.
Det andra blocket best&#229;r av fyra partier, moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna. Det finns ocks&#229; ett gr&#246;nt parti, milj&#246;partiet som brukar r&#246;sta med socialdemokraterna, men inte alltid.
De partier som f&#229;r flest r&#246;ster vid valen &#228;r socialdemokraterna och moderaterna. Alla de &#246;vriga har f&#228;rre &#228;n tio procent av r&#246;sterna.
Den nuvarande regeringen &#228;r en koalition mellan h&#246;gerpartierna. N&#229;gra partier riskerar att f&#246;rsvinna (ur riksdagen) d&#228;rf&#246;r att det finns en gr&#228;ns p&#229; fyra procent av r&#246;sterna f&#246;r att bli representerad i riksdagen.
Det finns ocks&#229; partier utanf&#246;r riksdagen som inte har uppn&#229;tt fyra procent. Bland dem finns feministerna (FI) med en procent av r&#246;sterna och Sverigedemokraterna med n&#228;ra tre procent av r&#246;sterna.
Det h&#228;r var lite om det politiska livet i Sverige. Om ni vill veta mer kan ni leta p&#229; Google. Det finns m&#229;nga invandrare fr&#229;n spansktalande l&#228;nder i Sverige och d&#228;rf&#246;r finns det mycket information om Sverige &#246;versatt till spanska.

De svenska kungarna fr&#229;n Gustav Vasa till Carl XVI Gustav (nuvarande kungen):
http://se.youtube.com/watch?v=Fm7HIy2nk6g

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-30T22_24_55-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-30T22_24_55-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 31 Mar 2008 05:24:55 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-03-31</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>carl,de,filip,gustav,kung,madeleine,monarki,rey,suecia,viktoria</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-03-30T22_24_55-07_00.mp3" length="2128770"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1443081.jpg"/>
      <itunes:duration>177</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Suecia &#8211; una monarqu&#237;a constitucional (40)

Suecia ha sido una monarqu&#237;a desde hace muchos siglos. He descrito el desarollo en los episodios de la historia. El jefe del estado es el rey. Nuestro rey es constitucional, es decir no tiene poder, el poder lo tiene el jefe del gobierno. El rey solo tiene funciones ceremoniales y no debe expresar opiniones pol&#237;ticas.
El rey actual se llama Carl XVI Gustav. La reina se llama Silvia y no es de origen real. Tienen tres hijos Carl-Filip, Madeleine y Victoria. Si hubieramos tenido la constituci&#243;n vieja Carl-Filip habr&#237;a heredado la corona. Ahora lo har&#225; Victoria. (La funci&#243;n m&#225;s importante de la familia real es ser material para revistas con lectores totalmente faltos de inteligencia.).
La vida pol&#237;tica est&#225; dominada por los partidos pol&#237;ticos. En Suecia tenemos dos bloques pol&#237;ticos, los izquierdistas y los derechistas/liberales. Los izquierdistas forman dos partidos, el de los social democratas (socialdemokraterna) y el partido de la izquierda (v&#228;nsterpartiet). El otro bloque est&#225; formado por cuatro partidos, los derechistas (moderaterna), los liberales (folkpartiet), el centro (centerpartiet) y los democratas cristianos (kristdemokraterna). Tambi&#233;n hay un partido verde, el partido ecologista (milj&#246;partiet) que suele votar con los izquierdistas, pero no siempre.
Los partidos que obtienen m&#225;s votos en las elecciones son el de los social democratas y el de los derechistas. Todos los dem&#225;s tienen menos de diez por ciento de los votos.
El gobierno actual  est&#225; formado por una coalici&#243;n de los derechistas. Algunos partidos corren el riesgo de desaparecer porque hay un limite m&#237;nimo del cuatro por ciento de los votos para tener representaci&#243;n en el parlamento.
Hay tambi&#233;n partidos fuera del parlamento que no han obtenido el cuatro por ciento. Entre ellos est&#225;n el de las feministas (FI) con uno por ciento de los votos y el de los democratas suecos (SD) con cerca del tres por ciento de los votos.
Esto es un poco de la vida pol&#237;tica en Suecia. Si quiere saber m&#225;s  puede buscar en Google. Hay muchos imigrantes de pa&#237;ses hispanohablantes en Suecia y por esto hay mucha informaci&#243;n sobre Suecia traducida al espa&#241;ol.
Los reyes suecos de Gustav Vasa a Carl XVI Gustav (el rey actual):
http://se.youtube.com/watch?v=Fm7HIy2nk6g

En sueco/P&#229; svenska

Sverige- en konstitutionell monarki (40)
 
Sverige har varit en monarki sen m&#229;nga &#229;rhundraden. Jag har skrivit om utvecklingen i episoderna om historia. Statschef &#228;r kungen. V&#229;r kung &#228;r konstitutionell, dvs han har ingen makt, makten ligger hos regeringschefen. Kungen har bara ceremoniella funktioner och b&#246;r inte uttrycka politiska &#229;sikter.
V&#229;r nuvarande kung heter Carl XVI Gustav. Drottningen heter Silvia och hon &#228;r inte av kunglig b&#246;rd. De har tre barn Carl-Filip, Madeleine och Victoria. Om vi hade haft den gamla f&#246;rfattningen hade Carl-Filip &#228;rvt kronan. Nu kommer Victoria att g&#246;ra det (Den kungliga familjens mest betydelsefulla funktion &#228;r att vara material f&#246;r tidskrifter med totalt intelligensbefriade l&#228;sare). 
Det politiska livet domineras av de politiska partierna. I Sverige har vi tv&#229; politiska block, v&#228;nsterpartier och borgerliga. V&#228;nstern utg&#246;rs av tv&#229; partier, socialdemokraterna och v&#228;nsterpartiet.
Det andra blocket best&#229;r av fyra partier, moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna. Det finns ocks&#229; ett gr&#246;nt parti, milj&#246;partiet som brukar r&#246;sta med socialdemokraterna, men inte alltid.
De partier som f&#229;r flest r&#246;ster vid valen &#228;r socialdemokraterna och moderaterna. Alla de &#246;vriga har f&#228;rre &#228;n tio procent av r&#246;sterna.
Den nuvarande regeringen &#228;r en koalition mellan h&#246;gerpartierna. N&#229;gra partier riskerar att f&#246;rsvinna (ur riksdagen) d&#228;rf&#246;r att det finns en gr&#228;ns p&#229; fyra procent av r&#246;sterna f&#246;r att bli representerad i riksdagen.
Det finns ocks&#229; partier utanf&#246;r riksdagen som inte har uppn&#229;tt fyra procent. Bland dem finns feministerna (FI) med en procent av r&#246;sterna och Sverigedemokraterna med n&#228;ra tre procent av r&#246;st</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Otra vez en el B&#225;ltico (39)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1480112.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Mi mujer tiene vacaciones de Semana Santa. Pensabamos disfrutar de la primavera en nuestra casita. Pero el tiempo ten&#237;a sorpresas para nosotros&#8230; En cuanto llegamos a la casita, la temperatura baj&#243;, la nieve empez&#243; a caer y la sensaci&#243;n de Navidad que nos faltaba en diciembre de repente estuvo all&#237;, en el fin de marzo.
Las grullas, que han regresado de Espa&#241;a para disfrutar la primavera n&#243;rdica, se encontraban en montones de nieve y las an&#233;monas se agachan bajo de los arbustos. Un amigo en el Pa&#237;s Vasco dice que es as&#237; tambi&#233;n all&#237;. En enero casi verano y en marzo tiempo invernal.
Fuimos a casa de unos amigos para cenar y ve&#237;amos a los p&#225;jaros que ven&#237;an para comer alpiste en el manzano e incluso el rat&#243;n de casa estaba all&#237; para comer.
El hielo cubre nuestro lago otra vez y es peligroso ir por las carreteras. Yo que he cambiado los neum&#225;ticos de invierno por los neum&#225;ticos de verano a riesgo de una multa de 120 euros si la polic&#237;a me encuentra en el camino. Y por esto no pod&#237;amos ir en coche para hacer cosas.
Kerstin se cans&#243; de todo esto y puso un disco con villancicos suecos. Nos desanimamos y nos fuimos a &#197;land.

En sueco/P&#229; svenska

Till &#197;land igen (39)

Min fru har lov i p&#229;skveckan. Vi t&#228;nkte njuta av v&#229;ren i v&#229;r stuga. Men v&#228;dret hade &#246;verraskningar &#229;t oss.. S&#229; fort vi kom till stugan s&#229; sj&#246;nk temperaturen, sn&#246;n b&#246;rjade falla och den k&#228;nsla av jul som fattades oss i december var pl&#246;tsligt d&#228;r, i slutet av mars.
Tranorna, som har &#229;terv&#228;nt fr&#229;n Spanien f&#246;r att njuta av den nordiska v&#229;ren, befann sig i h&#246;gar av sn&#246; sipporna hukar under buskarna. En v&#228;n i Baskien s&#228;ger att det &#228;r lika d&#228;r. I januari n&#228;stan v&#229;r och i mars vinterv&#228;der.
Vi gick hem till n&#229;gra v&#228;nner f&#246;r att &#228;ta middag och s&#229;g f&#229;glarna som kom f&#246;r att &#228;ta foder i &#228;ppeltr&#228;det och till och med musen var d&#228;r f&#246;r att &#228;ta.
Isen ligger p&#229; sj&#246;n igen och det &#228;r farligt att &#229;ka p&#229; v&#228;garna. Jag som har bytt vinterd&#228;cken till sommard&#228;ck med risk f&#246;r b&#246;ter p&#229; 120 euros om polisen hittar mig p&#229; v&#228;gen. Och d&#228;rf&#246;r kunde vi inte ta bilen f&#246;r att g&#246;ra saker.
Kerstin tr&#246;ttnade p&#229; alltihopa och lade p&#229; en skiva med svensk julmusik. Vi blev nedst&#228;mda och &#229;kte till &#197;land.




</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-30T22_23_57-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-30T22_23_57-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 31 Mar 2008 05:23:57 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-03-31</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>is,julst&#228;mning,podcast,spanish,spanska,tranor,yngaren,&#229;land</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-03-30T22_23_57-07_00.mp3" length="1105606"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1480112.jpg"/>
      <itunes:duration>92</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Mi mujer tiene vacaciones de Semana Santa. Pensabamos disfrutar de la primavera en nuestra casita. Pero el tiempo ten&#237;a sorpresas para nosotros&#8230; En cuanto llegamos a la casita, la temperatura baj&#243;, la nieve empez&#243; a caer y la sensaci&#243;n de Navidad que nos faltaba en diciembre de repente estuvo all&#237;, en el fin de marzo.
Las grullas, que han regresado de Espa&#241;a para disfrutar la primavera n&#243;rdica, se encontraban en montones de nieve y las an&#233;monas se agachan bajo de los arbustos. Un amigo en el Pa&#237;s Vasco dice que es as&#237; tambi&#233;n all&#237;. En enero casi verano y en marzo tiempo invernal.
Fuimos a casa de unos amigos para cenar y ve&#237;amos a los p&#225;jaros que ven&#237;an para comer alpiste en el manzano e incluso el rat&#243;n de casa estaba all&#237; para comer.
El hielo cubre nuestro lago otra vez y es peligroso ir por las carreteras. Yo que he cambiado los neum&#225;ticos de invierno por los neum&#225;ticos de verano a riesgo de una multa de 120 euros si la polic&#237;a me encuentra en el camino. Y por esto no pod&#237;amos ir en coche para hacer cosas.
Kerstin se cans&#243; de todo esto y puso un disco con villancicos suecos. Nos desanimamos y nos fuimos a &#197;land.

En sueco/P&#229; svenska

Till &#197;land igen (39)

Min fru har lov i p&#229;skveckan. Vi t&#228;nkte njuta av v&#229;ren i v&#229;r stuga. Men v&#228;dret hade &#246;verraskningar &#229;t oss.. S&#229; fort vi kom till stugan s&#229; sj&#246;nk temperaturen, sn&#246;n b&#246;rjade falla och den k&#228;nsla av jul som fattades oss i december var pl&#246;tsligt d&#228;r, i slutet av mars.
Tranorna, som har &#229;terv&#228;nt fr&#229;n Spanien f&#246;r att njuta av den nordiska v&#229;ren, befann sig i h&#246;gar av sn&#246; sipporna hukar under buskarna. En v&#228;n i Baskien s&#228;ger att det &#228;r lika d&#228;r. I januari n&#228;stan v&#229;r och i mars vinterv&#228;der.
Vi gick hem till n&#229;gra v&#228;nner f&#246;r att &#228;ta middag och s&#229;g f&#229;glarna som kom f&#246;r att &#228;ta foder i &#228;ppeltr&#228;det och till och med musen var d&#228;r f&#246;r att &#228;ta.
Isen ligger p&#229; sj&#246;n igen och det &#228;r farligt att &#229;ka p&#229; v&#228;garna. Jag som har bytt vinterd&#228;cken till sommard&#228;ck med risk f&#246;r b&#246;ter p&#229; 120 euros om polisen hittar mig p&#229; v&#228;gen. Och d&#228;rf&#246;r kunde vi inte ta bilen f&#246;r att g&#246;ra saker.
Kerstin tr&#246;ttnade p&#229; alltihopa och lade p&#229; en skiva med svensk julmusik. Vi blev nedst&#228;mda och &#229;kte till &#197;land.




</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Andar con bastones &#8211; una invenci&#243;n n&#243;rdica (38)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1029126.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Andar con bastones &#8211; una invenci&#243;n n&#243;rdica (38)
                 
                Para un extranjero puede parecer un poco tonta la costumbre de andar con bastones. Dicen qu&#233; los finlandeses fueron los primeros en andar con bastones sin esqu&#237;es. A m&#237; tambi&#233;n me parec&#237;a tonto cuando lo vi la primera vez.
                Pero ahora con el tiempo me he acostumbrado a esto, y es asombroso, yo tambi&#233;n he empezado a andar con bastones&#8230;&#8230;.  Me sent&#237;a un poco grotesco las primeras veces, pero ahora voy sin enrojecerme en absoluto.
                Las primeras veces pod&#237;an aparecer humoristas preguntando: &#8220;&#191;Y d&#243;nde est&#225;n los esqu&#237;es?&#8221; Suelo responder: &#8220;&#191;Ves alguna nieve?&#8221; Entonces se callan y yo puedo continuar mi paseo. Pero ahora es tan com&#250;n qu&#233; la gente vaya con bastones y nadie se preocupa.
                Un invierno como &#233;ste, sin nieve y caluroso, ha sido imposible esquiar donde yo vivo en Suecia, y por esto tambi&#233;n ha sido perfecto andar con bastones. Y si hay nieve no me atrevo a ponerme los esqu&#237;es puesto que mi contrapeso es fatal, soy demasiado gordo y bastante alto, y tengo las piernas descarnadas. Por eso es mejor andar sin esqu&#237;es y con bastones.
                Y mi m&#233;dico dice que es bueno para la salud.  Andar as&#237; da como resultado un 40 % m&#225;s de consumo de energ&#237;a, y entrena todo el cuerpo, no solo las piernas.
                Es necesario tener bastones adecuados con elasticidad. Andar con bastones para esqu&#237;es puede ser un poco duro.
                Antes sol&#237;a nadar en la piscina comunal. Pero me daba problemas de la nuca. Andar con bastones es entonces una buena alternativa,  muy saludable.
                Y para terminar, si quiere ser efectivo paseando, le recomiendo cordialmente andar con bastones.
                
En sueco/P&#229; svenska

Stavg&#229;ng &#8211; en nordisk uppfinning (38)

F&#246;r en utl&#228;nning kan det verka lite t&#246;ntigt vanan att g&#229; med stavar. De s&#228;ger att det var finl&#228;ndarna som var de f&#246;rsta att g&#229; med stavar utan skidor. Jag tyckte ocks&#229; att det verkade t&#246;ntigt n&#228;r jag s&#229;g det f&#246;rsta g&#229;ngen.
Men med tiden har jag vant mig vid det, och det &#228;r m&#228;rkligt, jag har ocks&#229; b&#246;rjat g&#229; med stavar..... Jag k&#228;nde mig lite grotesk de f&#246;rsta g&#229;ngerna, men nu g&#229;r jag helt utan att rodna.
De f&#246;rsta g&#229;ngerna kunde komma lustigkurrar och fr&#229;ga: &#8220;Och var &#228;r skidorna?&#8221; Jag brukar svara: &#8220;Ser du n&#229;n sn&#246;?&#8221;. D&#229; h&#229;ller de tyst och jag kan forts&#228;tta promenaden. Men nu &#228;r det s&#229; vanligtatt m&#228;nniskor stavg&#229;r s&#229; ingen bryr sig.
En s&#229;n h&#228;r vinter, utan sn&#246; och varm, har det varit om&#246;jligt att &#229;ka skidor d&#228;r jag bor i Sverige, och d&#228;rf&#246;r har det ocks&#229; varit perfekt att g&#229; stavg&#229;ng. Och om det finns sn&#246; t&#246;rs jag inte s&#228;tta p&#229; mig skidor eftersom mitt balanssinne &#228;r d&#229;ligt, jag &#228;r f&#246;r fet och ganska l&#229;ng, och jag har spinkiga ben. D&#228;rf&#246;r &#228;r det b&#228;ttre att g&#229; utan skidor och med stavar.
Och min doktor s&#228;ger att det &#228;r bra f&#246;r h&#228;lsan. Att g&#229; s&#229; ger 40% b&#228;ttre resultat n&#228;r det g&#228;ller energikonsumtionen, och det tr&#228;nar hela kroppen, inte bara benen.
Det &#228;r n&#246;dv&#228;ndigt att ha r&#228;tta stavarna med elasticitet. Att g&#229; med skidstavar kan vara en smula h&#229;rt.
F&#246;rr brukade jag simma i den kommunala simbass&#228;ngen. Men jag fick problem med nacken. Att g&#229; stavg&#229;ng &#228;r ett bra alternativ d&#229;, mycket h&#228;lsosamt.
Och f&#246;r att avsluta, om ni vill vara effektiv n&#228;r ni g&#229;r, rekommenderar jag er hj&#228;rtligt att g&#229; med stavar.






</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-18T06_28_25-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-18T06_28_25-07_00</comments>
      <pubDate>Tue, 18 Mar 2008 13:28:25 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-03-18</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>andar,audio,audio/mpeg,bastones,bast&#243;n,forsstr&#246;m,gert,podcast</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-03-18T06_28_25-07_00.mp3" length="1430987"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1029126.jpg"/>
      <itunes:duration>119</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Andar con bastones &#8211; una invenci&#243;n n&#243;rdica (38)
                 
                Para un extranjero puede parecer un poco tonta la costumbre de andar con bastones. Dicen qu&#233; los finlandeses fueron los primeros en andar con bastones sin esqu&#237;es. A m&#237; tambi&#233;n me parec&#237;a tonto cuando lo vi la primera vez.
                Pero ahora con el tiempo me he acostumbrado a esto, y es asombroso, yo tambi&#233;n he empezado a andar con bastones&#8230;&#8230;.  Me sent&#237;a un poco grotesco las primeras veces, pero ahora voy sin enrojecerme en absoluto.
                Las primeras veces pod&#237;an aparecer humoristas preguntando: &#8220;&#191;Y d&#243;nde est&#225;n los esqu&#237;es?&#8221; Suelo responder: &#8220;&#191;Ves alguna nieve?&#8221; Entonces se callan y yo puedo continuar mi paseo. Pero ahora es tan com&#250;n qu&#233; la gente vaya con bastones y nadie se preocupa.
                Un invierno como &#233;ste, sin nieve y caluroso, ha sido imposible esquiar donde yo vivo en Suecia, y por esto tambi&#233;n ha sido perfecto andar con bastones. Y si hay nieve no me atrevo a ponerme los esqu&#237;es puesto que mi contrapeso es fatal, soy demasiado gordo y bastante alto, y tengo las piernas descarnadas. Por eso es mejor andar sin esqu&#237;es y con bastones.
                Y mi m&#233;dico dice que es bueno para la salud.  Andar as&#237; da como resultado un 40 % m&#225;s de consumo de energ&#237;a, y entrena todo el cuerpo, no solo las piernas.
                Es necesario tener bastones adecuados con elasticidad. Andar con bastones para esqu&#237;es puede ser un poco duro.
                Antes sol&#237;a nadar en la piscina comunal. Pero me daba problemas de la nuca. Andar con bastones es entonces una buena alternativa,  muy saludable.
                Y para terminar, si quiere ser efectivo paseando, le recomiendo cordialmente andar con bastones.
                
En sueco/P&#229; svenska

Stavg&#229;ng &#8211; en nordisk uppfinning (38)

F&#246;r en utl&#228;nning kan det verka lite t&#246;ntigt vanan att g&#229; med stavar. De s&#228;ger att det var finl&#228;ndarna som var de f&#246;rsta att g&#229; med stavar utan skidor. Jag tyckte ocks&#229; att det verkade t&#246;ntigt n&#228;r jag s&#229;g det f&#246;rsta g&#229;ngen.
Men med tiden har jag vant mig vid det, och det &#228;r m&#228;rkligt, jag har ocks&#229; b&#246;rjat g&#229; med stavar..... Jag k&#228;nde mig lite grotesk de f&#246;rsta g&#229;ngerna, men nu g&#229;r jag helt utan att rodna.
De f&#246;rsta g&#229;ngerna kunde komma lustigkurrar och fr&#229;ga: &#8220;Och var &#228;r skidorna?&#8221; Jag brukar svara: &#8220;Ser du n&#229;n sn&#246;?&#8221;. D&#229; h&#229;ller de tyst och jag kan forts&#228;tta promenaden. Men nu &#228;r det s&#229; vanligtatt m&#228;nniskor stavg&#229;r s&#229; ingen bryr sig.
En s&#229;n h&#228;r vinter, utan sn&#246; och varm, har det varit om&#246;jligt att &#229;ka skidor d&#228;r jag bor i Sverige, och d&#228;rf&#246;r har det ocks&#229; varit perfekt att g&#229; stavg&#229;ng. Och om det finns sn&#246; t&#246;rs jag inte s&#228;tta p&#229; mig skidor eftersom mitt balanssinne &#228;r d&#229;ligt, jag &#228;r f&#246;r fet och ganska l&#229;ng, och jag har spinkiga ben. D&#228;rf&#246;r &#228;r det b&#228;ttre att g&#229; utan skidor och med stavar.
Och min doktor s&#228;ger att det &#228;r bra f&#246;r h&#228;lsan. Att g&#229; s&#229; ger 40% b&#228;ttre resultat n&#228;r det g&#228;ller energikonsumtionen, och det tr&#228;nar hela kroppen, inte bara benen.
Det &#228;r n&#246;dv&#228;ndigt att ha r&#228;tta stavarna med elasticitet. Att g&#229; med skidstavar kan vara en smula h&#229;rt.
F&#246;rr brukade jag simma i den kommunala simbass&#228;ngen. Men jag fick problem med nacken. Att g&#229; stavg&#229;ng &#228;r ett bra alternativ d&#229;, mycket h&#228;lsosamt.
Och f&#246;r att avsluta, om ni vill vara effektiv n&#228;r ni g&#229;r, rekommenderar jag er hj&#228;rtligt att g&#229; med stavar.






</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Curso corto de sueco para hispanohablantes (37)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1444440.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Practica el curso aqu&#237;: 

http://dongerardo.200gigs.com/curso%20corto/curso1.htm

Si alguna vez vienen a Suecia, quiero qu&#233; sepan un poco de sueco. Y por esto he hecho un curso corto de sueco para ustedes.

si = ja
no = nej

mucho = mycket
poco = lite
bien = bra
mal = d&#229;lig

buenos d&#237;as = god dag
buenas tardes = god dag
buenas noches = god kv&#228;ll
buenas noches = god natt (cuando va a acostarse)

hablo sueco = jag pratar svenska
no hablo sueco = jag pratar inte svenska

me llamo = jag heter
&#191;c&#243;mo se llama? = vad heter Ni?
tengo 50 a&#241;os = jag &#228;r femtio &#229;r
&#191;cu&#225;ntos a&#241;os tiene? = hur gammal &#228;r Ni?
vivo en Estocolmo = jag bor i Stockholm
&#191;d&#243;nde vive? = var bor Ni?

tengo hambre = jag &#228;r hungrig
tengo sed = jag &#228;r t&#246;rstig
estoy cansado = jag &#228;r tr&#246;tt

&#191;d&#243;nde est&#225; el restaurante? = var ligger restaurangen
&#191;hay un correo por aqu&#237;? = finns det n&#229;n post i n&#228;rheten?

&#191;cuando va el tren? = n&#228;r g&#229;r t&#229;get?
autobus = buss
coche = bil
bicicleta = cykel


me gusta el futbol = jag tycker om fotboll
no me gusta el tenis = jag tycker inte om tennis

te quiero = jag &#228;lskar dig
un beso = en kyss

uno = ett
dos = tv&#229;
tres = tre
cuatro = fyra
cinco = fem
seis = sex
siete = sju
ocho = &#229;tta
nueve = nio
diez = tio
once = elva
doce = tolv
trece = tretton
catorce = fjorton
quince = femton
diecis&#233;is = sexton
diecisiete = sjutton
dieciocho = arton
diecinueve = nitton
veinte = tjugo

Bueno, esto fue todo por hoy. Espero que hayan aprendido un poco, y que sepan que no es dificil hablar sueco!

En sueco/P&#229; svenska

Kortkurs I svenska f&#246;r spansktalande (37)

Om du n&#229;n g&#229;ng kommer till Sverige, vill jag att ni ska kunna lite svenska. Och d&#228;rf&#246;r har jag gjort en kortkurs i svenska &#229;t er.

si = ja
no = nej

mucho = mycket
poco = lite
bien = bra
mal = d&#229;lig

buenos d&#237;as = god dag
buenas tardes = god dag
buenas noches = god kv&#228;ll
buenas noches = god natt (cuando va a acostarse)

hablo sueco = jag pratar svenska
no hablo sueco = jag pratar inte svenska

me llamo = jag heter
&#191;c&#243;mo se llama? = vad heter Ni?
tengo 50 a&#241;os = jag &#228;r femtio &#229;r
&#191;cu&#225;ntos a&#241;os tiene? = hur gammal &#228;r Ni?
vivo en Estocolmo = jag bor i Stockholm
&#191;d&#243;nde vive? = var bor Ni?

tengo hambre = jag &#228;r hungrig
tengo sed = jag &#228;r t&#246;rstig
estoy cansado = jag &#228;r tr&#246;tt

&#191;d&#243;nde est&#225; el restaurante? = var ligger restaurangen
&#191;hay un correo por aqu&#237;? = finns det n&#229;n post i n&#228;rheten?

&#191;cuando va el tren? = n&#228;r g&#229;r t&#229;get?
autobus = buss
coche = bil
bicicleta = cykel


me gusta el futbol = jag tycker om fotboll
no me gusta el tenis = jag tycker inte om tennis

te quiero = jag &#228;lskar dig
un beso = en kyss

uno = ett
dos = tv&#229;
tres = tre
cuatro = fyra
cinco = fem
seis = sex
siete = sju
ocho = &#229;tta
nueve = nio
diez = tio
once = elva
doce = tolv
trece = tretton
catorce = fjorton
quince = femton
diecis&#233;is = sexton
diecisiete = sjutton
dieciocho = arton
diecinueve = nitton
veinte = tjugo

Jahapp, det vara allt f&#246;r I dag. Jag hoppas att ni har l&#228;rt er lite, och att ni vet att det inte &#228;r sv&#229;rt att prata svenska!




</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-17T07_35_05-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-17T07_35_05-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 17 Mar 2008 14:35:05 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-03-17</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>audio,curso,dos,ett,forsstr&#246;m,kurs,spanska,tre,tres,uno</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-03-17T07_35_05-07_00.mp3" length="2058240"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1444440.jpg"/>
      <itunes:duration>171</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Practica el curso aqu&#237;: 

http://dongerardo.200gigs.com/curso%20corto/curso1.htm

Si alguna vez vienen a Suecia, quiero qu&#233; sepan un poco de sueco. Y por esto he hecho un curso corto de sueco para ustedes.

si = ja
no = nej

mucho = mycket
poco = lite
bien = bra
mal = d&#229;lig

buenos d&#237;as = god dag
buenas tardes = god dag
buenas noches = god kv&#228;ll
buenas noches = god natt (cuando va a acostarse)

hablo sueco = jag pratar svenska
no hablo sueco = jag pratar inte svenska

me llamo = jag heter
&#191;c&#243;mo se llama? = vad heter Ni?
tengo 50 a&#241;os = jag &#228;r femtio &#229;r
&#191;cu&#225;ntos a&#241;os tiene? = hur gammal &#228;r Ni?
vivo en Estocolmo = jag bor i Stockholm
&#191;d&#243;nde vive? = var bor Ni?

tengo hambre = jag &#228;r hungrig
tengo sed = jag &#228;r t&#246;rstig
estoy cansado = jag &#228;r tr&#246;tt

&#191;d&#243;nde est&#225; el restaurante? = var ligger restaurangen
&#191;hay un correo por aqu&#237;? = finns det n&#229;n post i n&#228;rheten?

&#191;cuando va el tren? = n&#228;r g&#229;r t&#229;get?
autobus = buss
coche = bil
bicicleta = cykel


me gusta el futbol = jag tycker om fotboll
no me gusta el tenis = jag tycker inte om tennis

te quiero = jag &#228;lskar dig
un beso = en kyss

uno = ett
dos = tv&#229;
tres = tre
cuatro = fyra
cinco = fem
seis = sex
siete = sju
ocho = &#229;tta
nueve = nio
diez = tio
once = elva
doce = tolv
trece = tretton
catorce = fjorton
quince = femton
diecis&#233;is = sexton
diecisiete = sjutton
dieciocho = arton
diecinueve = nitton
veinte = tjugo

Bueno, esto fue todo por hoy. Espero que hayan aprendido un poco, y que sepan que no es dificil hablar sueco!

En sueco/P&#229; svenska

Kortkurs I svenska f&#246;r spansktalande (37)

Om du n&#229;n g&#229;ng kommer till Sverige, vill jag att ni ska kunna lite svenska. Och d&#228;rf&#246;r har jag gjort en kortkurs i svenska &#229;t er.

si = ja
no = nej

mucho = mycket
poco = lite
bien = bra
mal = d&#229;lig

buenos d&#237;as = god dag
buenas tardes = god dag
buenas noches = god kv&#228;ll
buenas noches = god natt (cuando va a acostarse)

hablo sueco = jag pratar svenska
no hablo sueco = jag pratar inte svenska

me llamo = jag heter
&#191;c&#243;mo se llama? = vad heter Ni?
tengo 50 a&#241;os = jag &#228;r femtio &#229;r
&#191;cu&#225;ntos a&#241;os tiene? = hur gammal &#228;r Ni?
vivo en Estocolmo = jag bor i Stockholm
&#191;d&#243;nde vive? = var bor Ni?

tengo hambre = jag &#228;r hungrig
tengo sed = jag &#228;r t&#246;rstig
estoy cansado = jag &#228;r tr&#246;tt

&#191;d&#243;nde est&#225; el restaurante? = var ligger restaurangen
&#191;hay un correo por aqu&#237;? = finns det n&#229;n post i n&#228;rheten?

&#191;cuando va el tren? = n&#228;r g&#229;r t&#229;get?
autobus = buss
coche = bil
bicicleta = cykel


me gusta el futbol = jag tycker om fotboll
no me gusta el tenis = jag tycker inte om tennis

te quiero = jag &#228;lskar dig
un beso = en kyss

uno = ett
dos = tv&#229;
tres = tre
cuatro = fyra
cinco = fem
seis = sex
siete = sju
ocho = &#229;tta
nueve = nio
diez = tio
once = elva
doce = tolv
trece = tretton
catorce = fjorton
quince = femton
diecis&#233;is = sexton
diecisiete = sjutton
dieciocho = arton
diecinueve = nitton
veinte = tjugo

Jahapp, det vara allt f&#246;r I dag. Jag hoppas att ni har l&#228;rt er lite, och att ni vet att det inte &#228;r sv&#229;rt att prata svenska!




</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>El &#8221;podcastero&#8221; como traductor de cartas peruanas. (36)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1443219.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Queridos lectores y escuchadores. Aqu&#237; viene otro episodio. Creo qu&#233; os he contado que tengo un sitio en la red que se llama don Gerardo donde he hecho ejercicios interactivos para alumnos de la lengua castellana. Primeramente eran para mis propios alumnos, pero con m&#225;s y m&#225;s ejercicios pensaba que deb&#237;a ponerlos en internet, para que todos tuvieran posibilidad de practicar. La p&#225;gina hasta ahora ha tenido 263.975 de visitantes.
A veces, con tantos ejercicios, hay errores en don Gerardo. Un d&#237;a un hombre, Kjell, que practica el espa&#241;ol en don Gerardo, me inform&#243; que yo hab&#237;a escrito mal seiscientos en un ejercicio. Lo correg&#237; y le envi&#233; una carta para dec&#237;rselo. Esto fue el comienzo de una correspondencia entre nosotros.
Me preguntaba si yo pensaba que era est&#250;pido que un hombre de 63 a&#241;os de edad fuera a Per&#250; para estudiar el espa&#241;ol junto con j&#243;venes de 20 a&#241;os. Yo le respond&#237; que no, y le contaba algo de mis propias experiencias en Valencia, donde estudiaba y viv&#237;a junto con j&#243;venes poco mayores que los alumnos a los que yo ense&#241;aba en mi colegio.
Este se&#241;or estaba en Per&#250; cuando era marinero hace muchos a&#241;os y luego estuvo all&#237; como turista en 2004 y 2006. Cerca de Cusco conoci&#243; a gente en un pueblo en las monta&#241;as. Se decidi&#243; a ayudar a la hija de una familia. Ayuda a la familia econ&#243;micamente y materialmente y la chica trabaja bien en su colegio y tiene buenas notas A, A, A, A, etc...
Pero ten&#237;a un problema, era dif&#237;cil de comunicar con la familia. Kjell estudia en un curso de espa&#241;ol, pero todav&#237;a no sabe bastante para poder leer las cartas que le env&#237;an desde Per&#250;. Entonces me pregunt&#243; si podr&#237;a ayudarle a traducirlas. Y claro que acept&#233; la misi&#243;n.
Pero no era f&#225;cil. Faltaban puntos, comas, hab&#237;an may&#250;sculas pero no donde deb&#237;an estar y a veces la ortograf&#237;a era una trascripci&#243;n fon&#233;tica. Pero las cartas mostraban un calor y alegr&#237;a que me han emocionado mucho.
Puesto que la madre de la ni&#241;a no sabe  escribir m&#225;s que quechua ten&#237;a un traductor que escrib&#237;a en espa&#241;ol. Y entonces es as&#237;: yo he traducido unas cartas de Per&#250;, traducidas del quechua al espa&#241;ol por un traductor, para un hombre de Suecia que no sabe bastante del espa&#241;ol.
&#161;El mundo es un pa&#241;uelo!  Y uno podr&#237;a a&#241;adir: Gracias a internet&#8230;.

En sueco/P&#229; svenska

&#8220;Podcastaren&#8221; som &#246;vers&#228;ttare av peruanska brev (36)

K&#228;ra l&#228;sare och lyssnare. H&#228;r kommer en till episod. Jag tror att jag har ber&#228;ttat f&#246;r er att jag har en sida p&#229; n&#228;tet som heter don Gerardo d&#228;r jag har gjort interaktiva &#246;vningar f&#246;r elever som studerar spanska. F&#246;rst var det f&#246;r mina egna elever, men med mer och mer &#246;vningar t&#228;nkte jag att jag borde l&#228;gga ut dem p&#229; internet, s&#229; att alla kunde f&#229; tillf&#228;lle att &#246;va. Sidan har tills idag haft 263.975 bes&#246;kare.
Ibland, med s&#229; m&#229;nga &#246;vningar, s&#229; finns det fel i don Gerardo. En dag informerade mig en man som heter Kjell och som &#246;var spanska p&#229; don Gerardo, att jag hade stavat sexhundra fel i en &#246;vning. Jag r&#228;ttade felet och skrev ett brev f&#246;r att ber&#228;tta det f&#246;r honom. Detta blev b&#246;rjan till en korrespondens mellan oss.
Han fr&#229;gade om jag tyckte det var tokigt att en man vid 63 &#229;rs &#229;lder &#229;kte till Peru f&#246;r att studera spanska tillsammans med ungdomar p&#229; 20 &#229;r. Jag svarade nej, och ber&#228;ttade om mina egna erfarenheter i Valencia, d&#228;r jag l&#228;ste spanska med elever som var obetydligt &#228;ldre &#228;n de elever som jag undervisade i min skola.
Denne herre var i Peru n&#228;r han var sj&#246;man f&#246;r m&#229;nga &#229;r sen och sen var han d&#228;r som turist 2004 och 2006. N&#228;ra Cusco l&#228;rde han k&#228;nna folk i en bergsby. Han best&#228;mde sig f&#246;r att hj&#228;lpa en flicka i den familjen. Han hj&#228;lper familjen ekonomiskt och materiellt och flickan jobbar bra i skolan och har bra betyg A, A, A, A, etc&#8230;.
Men han hade ett problem, det var sv&#229;rt att kommunicera med familjen. Kjell l&#228;ser en spanskkurs, men &#228;n kan han inte tillr&#228;ckligt f&#246;r att kunna l&#228;sa deras brev som de skickar fr&#229;n Peru.
D&#229; fr&#229;gade han mig om jag kunde hj&#228;lpa honom att &#246;vers&#228;tta dem. Och det &#228;r klart att jag accepterade uppdraget.
Men det var inte l&#228;tt. Det fattades punkter, komma, det var stora bokst&#228;ver men inte d&#228;r de borde vara och ibland var det fonetisk stavning. Men breven andades/visade en v&#228;rme och gl&#228;dje som r&#246;rde mig mycket.
Eftersom mamman till flickan inte kunde skriva mer &#228;n quechua hade hon en &#246;vers&#228;ttare som skrev p&#229; spanska.  Och d&#229; &#228;r det s&#229; h&#228;r: jag har &#246;versatt n&#229;gra brev fr&#229;n Peru, &#246;versatta fr&#229;n Quechua till spanska av en &#246;vers&#228;ttare, &#229;t en man fr&#229;n Sverige som inte kunde tillr&#228;ckligt mycket spanska.
V&#228;rlden &#228;r liten! Och skulle man kunna till&#228;gga: Tack vare internet...
 


</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-10T09_54_44-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-10T09_54_44-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 10 Mar 2008 16:54:44 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-03-10</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>audio,ayudar,carta,peru,podcast,spanish,spanska,suecia,trauccion,&#246;vers&#228;tta,&#246;vers&#228;ttning</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-03-10T09_54_44-07_00.mp3" length="2154161"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1443219.jpg"/>
      <itunes:duration>179</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Queridos lectores y escuchadores. Aqu&#237; viene otro episodio. Creo qu&#233; os he contado que tengo un sitio en la red que se llama don Gerardo donde he hecho ejercicios interactivos para alumnos de la lengua castellana. Primeramente eran para mis propios alumnos, pero con m&#225;s y m&#225;s ejercicios pensaba que deb&#237;a ponerlos en internet, para que todos tuvieran posibilidad de practicar. La p&#225;gina hasta ahora ha tenido 263.975 de visitantes.
A veces, con tantos ejercicios, hay errores en don Gerardo. Un d&#237;a un hombre, Kjell, que practica el espa&#241;ol en don Gerardo, me inform&#243; que yo hab&#237;a escrito mal seiscientos en un ejercicio. Lo correg&#237; y le envi&#233; una carta para dec&#237;rselo. Esto fue el comienzo de una correspondencia entre nosotros.
Me preguntaba si yo pensaba que era est&#250;pido que un hombre de 63 a&#241;os de edad fuera a Per&#250; para estudiar el espa&#241;ol junto con j&#243;venes de 20 a&#241;os. Yo le respond&#237; que no, y le contaba algo de mis propias experiencias en Valencia, donde estudiaba y viv&#237;a junto con j&#243;venes poco mayores que los alumnos a los que yo ense&#241;aba en mi colegio.
Este se&#241;or estaba en Per&#250; cuando era marinero hace muchos a&#241;os y luego estuvo all&#237; como turista en 2004 y 2006. Cerca de Cusco conoci&#243; a gente en un pueblo en las monta&#241;as. Se decidi&#243; a ayudar a la hija de una familia. Ayuda a la familia econ&#243;micamente y materialmente y la chica trabaja bien en su colegio y tiene buenas notas A, A, A, A, etc...
Pero ten&#237;a un problema, era dif&#237;cil de comunicar con la familia. Kjell estudia en un curso de espa&#241;ol, pero todav&#237;a no sabe bastante para poder leer las cartas que le env&#237;an desde Per&#250;. Entonces me pregunt&#243; si podr&#237;a ayudarle a traducirlas. Y claro que acept&#233; la misi&#243;n.
Pero no era f&#225;cil. Faltaban puntos, comas, hab&#237;an may&#250;sculas pero no donde deb&#237;an estar y a veces la ortograf&#237;a era una trascripci&#243;n fon&#233;tica. Pero las cartas mostraban un calor y alegr&#237;a que me han emocionado mucho.
Puesto que la madre de la ni&#241;a no sabe  escribir m&#225;s que quechua ten&#237;a un traductor que escrib&#237;a en espa&#241;ol. Y entonces es as&#237;: yo he traducido unas cartas de Per&#250;, traducidas del quechua al espa&#241;ol por un traductor, para un hombre de Suecia que no sabe bastante del espa&#241;ol.
&#161;El mundo es un pa&#241;uelo!  Y uno podr&#237;a a&#241;adir: Gracias a internet&#8230;.

En sueco/P&#229; svenska

&#8220;Podcastaren&#8221; som &#246;vers&#228;ttare av peruanska brev (36)

K&#228;ra l&#228;sare och lyssnare. H&#228;r kommer en till episod. Jag tror att jag har ber&#228;ttat f&#246;r er att jag har en sida p&#229; n&#228;tet som heter don Gerardo d&#228;r jag har gjort interaktiva &#246;vningar f&#246;r elever som studerar spanska. F&#246;rst var det f&#246;r mina egna elever, men med mer och mer &#246;vningar t&#228;nkte jag att jag borde l&#228;gga ut dem p&#229; internet, s&#229; att alla kunde f&#229; tillf&#228;lle att &#246;va. Sidan har tills idag haft 263.975 bes&#246;kare.
Ibland, med s&#229; m&#229;nga &#246;vningar, s&#229; finns det fel i don Gerardo. En dag informerade mig en man som heter Kjell och som &#246;var spanska p&#229; don Gerardo, att jag hade stavat sexhundra fel i en &#246;vning. Jag r&#228;ttade felet och skrev ett brev f&#246;r att ber&#228;tta det f&#246;r honom. Detta blev b&#246;rjan till en korrespondens mellan oss.
Han fr&#229;gade om jag tyckte det var tokigt att en man vid 63 &#229;rs &#229;lder &#229;kte till Peru f&#246;r att studera spanska tillsammans med ungdomar p&#229; 20 &#229;r. Jag svarade nej, och ber&#228;ttade om mina egna erfarenheter i Valencia, d&#228;r jag l&#228;ste spanska med elever som var obetydligt &#228;ldre &#228;n de elever som jag undervisade i min skola.
Denne herre var i Peru n&#228;r han var sj&#246;man f&#246;r m&#229;nga &#229;r sen och sen var han d&#228;r som turist 2004 och 2006. N&#228;ra Cusco l&#228;rde han k&#228;nna folk i en bergsby. Han best&#228;mde sig f&#246;r att hj&#228;lpa en flicka i den familjen. Han hj&#228;lper familjen ekonomiskt och materiellt och flickan jobbar bra i skolan och har bra betyg A, A, A, A, etc&#8230;.
Men han hade ett problem, det var sv&#229;rt att kommunicera med familjen. Kjell l&#228;ser en spanskkurs, men &#228;n kan han inte tillr&#228;ckligt f&#246;r att kunna l&#228;sa deras brev som de skickar fr&#229;n Peru.
D&#229; fr&#229;gade han mig om jag kunde hj&#228;lpa honom att &#246;vers&#228;tta dem. Och det &#228;r klart att jag accepterade uppdrag</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Igualdad entre hombres y mujeres (35)</title>
      <description>Suecia es un pa&#237;s con mucha igualdad entre hombres y mujeres. Compartimos los quehaceres en la casa. Hay legislaci&#243;n que hace posible a un padre o madre estar en casa con su hijo un a&#241;o despu&#233;s del nacimiento. Durante este per&#237;odo recibe el padre o la madre que est&#225; en casa con su ni&#241;o un subsidio como si fuera por enfermedad.
Mi mujer y yo compartimos el tiempo en casa el primer a&#241;o con nuestro hijo. En 1983 era muy raro que el padre estuviera en casa con el bebe. Me sent&#237;a un poco pionero. Mi mujer estaba con &#233;l los primeros seis meses y yo los &#250;ltimos. Fue un buen tiempo con biber&#243;n y pa&#241;ales y todo.. Pero, normalmente las mujeres son las que sacan la mayor parte del tiempo en casa.
A m&#237; siempre me ha gustado preparar la comida y ahora, cuando estoy jubilado, lo hago a&#250;n m&#225;s. Mi mujer es profesora de hogar y no quiere venir a casa para hacer la comida otra vez. Y entonces es bueno tener un marido al que le gusta trabajar en la cocina. Los d&#237;as de trabajo  yo preparo la comida y los fines de semana compartimos los quehaceres en la cocina. Preparar la comida bebiendo un vaso de vino juntos es algo de lo mejor que hay. A mi hijo tambi&#233;n le gusta preparar la comida. No s&#233; si es una herencia de m&#237; o de mi mujer. Espero por lo menos qu&#233; le daba un buen ejemplo trabajando en la cocina.
Cuando estaba en un curso en Valencia ten&#237;a alojamiento en casa de una se&#241;ora llamada Carmen. All&#237; viv&#237;an tambi&#233;n unas chicas francesas que andaban picoteando en la comida. Un d&#237;a ofrec&#237; hacer un plato sueco para todos, algo que le gustaba mucho a mi due&#241;a.
Dicho y hecho. Con carne picada, cebollas, patatas, zanahorias y un poco m&#225;s de ingredientes prepar&#233; un bistec de carne picada con anillos de cebollas y una salsa exquisita y una ensalada con zanahorias ralladas.
Mi cena les gusto a todos. Despu&#233;s, estando a solas, las chicas francesas me preguntaron si yo podr&#237;a preparar la comida en vez de la due&#241;a, porque mi bistec les hab&#237;an gustado mucho. Claro qu&#233; me sent&#237;a halagado, pero pensaba que era injusto a mi due&#241;a que seg&#250;n mi opini&#243;n era una buena cocinera.

En sueco/P&#229; svenska

Om j&#228;mlikhet mellan m&#228;n och kvinnor (35)

Sverige &#228;r ett land med stor j&#228;mlikhet mellan m&#228;n och kvinnor. Vi delar p&#229; hush&#229;llsg&#246;rom&#229;len. Det finns lagar som g&#246;r det m&#246;jligt f&#246;r en far och mor att vara hemma med sitt barn ett &#229;r efter f&#246;dseln. Under den perioden f&#229;r man samma ers&#228;ttning som f&#246;r sjukdom. Min fru och jag delade tiden hemma f&#246;rsta &#229;ret med v&#229;rt barn. 
1983 vqr det mycket ovanligt att pappan var hemma med bebisen. Jag k&#228;nde mig lite som pionj&#228;r. Min fru var med honom de f&#246;rsta sex m&#229;naderna och jag de sista. Det var en bra tid, med nappflaska och bl&#246;jor och allt... Men, normalt &#228;r det kvinnorna som tar ut merparten av tiden i hemmet.
Jag har alltid tyckt om att laga matoch nu, n&#228;r jag &#228;r pension&#228;r g&#246;r jag det &#228;nnu mer. Min fru &#228;r hush&#229;llsl&#228;rare och vill inte komma hem och g&#246;ra mat en g&#229;ng till. Och d&#229; &#228;r det bra att ha en make som tycker om att arbeta i k&#246;ket.
Arbetsdagarna lagar jag mat och p&#229; veckosluten delar vi p&#229; k&#246;ksbestyren. Att laga mat medan man dricker ett glas vin &#228;r n&#229;got av det b&#228;sta som finns. Min son tycker ocks&#229; om att laga mat. Jag vet inte om det &#228;r ett arv fr&#229;n mig eller min fru. Jag hoppas att jag i alla fall har varit ett gott f&#246;red&#246;me n&#228;r jag har arbetat i k&#246;ket.
N&#228;r jag var p&#229; kurs i Valencia bodde jag i familj hos en dam vid namn Carmen. D&#228;r bodde ocks&#229; n&#229;gra franska flickor som satt och petade i maten. En dag erbj&#246;d jag mig att g&#246;ra en svensk m&#229;ltid &#229;t alla, n&#229;got min v&#228;rdinna uppskattade v&#228;ldigt mycket.
Sagt och gjort. Med k&#246;ttf&#228;rs, l&#246;k, potatis, mor&#246;tter och lite fler ingredienser lagade jag biffar med l&#246;kringar med en uts&#246;kt s&#229;s sallad p&#229; r&#229;rivna mor&#246;tter.
Min middag uppskattades av alla. Efter&#229;t, n&#228;r vi var ensamma, fr&#229;gade de franska flickorna mig om jag kunde g&#246;ra maten i st&#228;llet f&#246;r v&#228;rdinnan, f&#246;r de tyckte mycket om min biffstek. Deet &#228;r klart att jag k&#228;nde mig smickrad, men det var or&#228;ttvist mot min v&#228;rdinna som i mitt tycke var en utm&#228;rkt matmor.



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-03T07_16_47-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-03T07_16_47-08_00</comments>
      <pubDate>Mon, 03 Mar 2008 15:16:47 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-03-03</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>bebe,gert,igualdad,j&#228;mlikhet,pionero,pionj&#228;r,spanish,spanska,suecia</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-03-03T07_16_47-08_00.mp3" length="1795239"/>
      <itunes:duration>149</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Suecia es un pa&#237;s con mucha igualdad entre hombres y mujeres. Compartimos los quehaceres en la casa. Hay legislaci&#243;n que hace posible a un padre o madre estar en casa con su hijo un a&#241;o despu&#233;s del nacimiento. Durante este per&#237;odo recibe el padre o la madre que est&#225; en casa con su ni&#241;o un subsidio como si fuera por enfermedad.
Mi mujer y yo compartimos el tiempo en casa el primer a&#241;o con nuestro hijo. En 1983 era muy raro que el padre estuviera en casa con el bebe. Me sent&#237;a un poco pionero. Mi mujer estaba con &#233;l los primeros seis meses y yo los &#250;ltimos. Fue un buen tiempo con biber&#243;n y pa&#241;ales y todo.. Pero, normalmente las mujeres son las que sacan la mayor parte del tiempo en casa.
A m&#237; siempre me ha gustado preparar la comida y ahora, cuando estoy jubilado, lo hago a&#250;n m&#225;s. Mi mujer es profesora de hogar y no quiere venir a casa para hacer la comida otra vez. Y entonces es bueno tener un marido al que le gusta trabajar en la cocina. Los d&#237;as de trabajo  yo preparo la comida y los fines de semana compartimos los quehaceres en la cocina. Preparar la comida bebiendo un vaso de vino juntos es algo de lo mejor que hay. A mi hijo tambi&#233;n le gusta preparar la comida. No s&#233; si es una herencia de m&#237; o de mi mujer. Espero por lo menos qu&#233; le daba un buen ejemplo trabajando en la cocina.
Cuando estaba en un curso en Valencia ten&#237;a alojamiento en casa de una se&#241;ora llamada Carmen. All&#237; viv&#237;an tambi&#233;n unas chicas francesas que andaban picoteando en la comida. Un d&#237;a ofrec&#237; hacer un plato sueco para todos, algo que le gustaba mucho a mi due&#241;a.
Dicho y hecho. Con carne picada, cebollas, patatas, zanahorias y un poco m&#225;s de ingredientes prepar&#233; un bistec de carne picada con anillos de cebollas y una salsa exquisita y una ensalada con zanahorias ralladas.
Mi cena les gusto a todos. Despu&#233;s, estando a solas, las chicas francesas me preguntaron si yo podr&#237;a preparar la comida en vez de la due&#241;a, porque mi bistec les hab&#237;an gustado mucho. Claro qu&#233; me sent&#237;a halagado, pero pensaba que era injusto a mi due&#241;a que seg&#250;n mi opini&#243;n era una buena cocinera.

En sueco/P&#229; svenska

Om j&#228;mlikhet mellan m&#228;n och kvinnor (35)

Sverige &#228;r ett land med stor j&#228;mlikhet mellan m&#228;n och kvinnor. Vi delar p&#229; hush&#229;llsg&#246;rom&#229;len. Det finns lagar som g&#246;r det m&#246;jligt f&#246;r en far och mor att vara hemma med sitt barn ett &#229;r efter f&#246;dseln. Under den perioden f&#229;r man samma ers&#228;ttning som f&#246;r sjukdom. Min fru och jag delade tiden hemma f&#246;rsta &#229;ret med v&#229;rt barn. 
1983 vqr det mycket ovanligt att pappan var hemma med bebisen. Jag k&#228;nde mig lite som pionj&#228;r. Min fru var med honom de f&#246;rsta sex m&#229;naderna och jag de sista. Det var en bra tid, med nappflaska och bl&#246;jor och allt... Men, normalt &#228;r det kvinnorna som tar ut merparten av tiden i hemmet.
Jag har alltid tyckt om att laga matoch nu, n&#228;r jag &#228;r pension&#228;r g&#246;r jag det &#228;nnu mer. Min fru &#228;r hush&#229;llsl&#228;rare och vill inte komma hem och g&#246;ra mat en g&#229;ng till. Och d&#229; &#228;r det bra att ha en make som tycker om att arbeta i k&#246;ket.
Arbetsdagarna lagar jag mat och p&#229; veckosluten delar vi p&#229; k&#246;ksbestyren. Att laga mat medan man dricker ett glas vin &#228;r n&#229;got av det b&#228;sta som finns. Min son tycker ocks&#229; om att laga mat. Jag vet inte om det &#228;r ett arv fr&#229;n mig eller min fru. Jag hoppas att jag i alla fall har varit ett gott f&#246;red&#246;me n&#228;r jag har arbetat i k&#246;ket.
N&#228;r jag var p&#229; kurs i Valencia bodde jag i familj hos en dam vid namn Carmen. D&#228;r bodde ocks&#229; n&#229;gra franska flickor som satt och petade i maten. En dag erbj&#246;d jag mig att g&#246;ra en svensk m&#229;ltid &#229;t alla, n&#229;got min v&#228;rdinna uppskattade v&#228;ldigt mycket.
Sagt och gjort. Med k&#246;ttf&#228;rs, l&#246;k, potatis, mor&#246;tter och lite fler ingredienser lagade jag biffar med l&#246;kringar med en uts&#246;kt s&#229;s sallad p&#229; r&#229;rivna mor&#246;tter.
Min middag uppskattades av alla. Efter&#229;t, n&#228;r vi var ensamma, fr&#229;gade de franska flickorna mig om jag kunde g&#246;ra maten i st&#228;llet f&#246;r v&#228;rdinnan, f&#246;r de tyckte mycket om min biffstek. Deet &#228;r klart att jag k&#228;nde mig smickrad, men det var or&#228;ttvist mot min v&#228;rdinna som</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Es hora de continuar el trabajo con mi podcast. (34)</title>
      <description>Es hora de continuar el trabajo con mi podcast. Ha pasado la navidad. Ten&#237;amos a nuestro hijo Mart&#237;n y su novia Erika de visita, y claro, a su peque&#241;o perro Spencer tambi&#233;n (Ya he descrito como celebramos la navidad en Suecia en otro episodio).
El invierno (seg&#250;n mi opini&#243;n) ha sido aburrido. No hab&#237;a nieve, o por lo menos muy poca, y la primavera ha llegado ya, &#161;&#161;en febrero!! Ya sab&#233;is que a m&#237; me gusta la nieve. Dicen que es el invierno m&#225;s caluroso que hemos tenido desde hace 250 a&#241;os. Las anemonas hep&#225;ticas y los tusilagos han venido, &#161;en febrero!, es decir un mes antes. El clima parece qu&#233; est&#225; al rev&#233;s. Pero en 1796, seg&#250;n un cura, los abedules se abrieron en enero&#8230;
Habr&#237;a empezado un mes antes con los episodios si no hubiera estado enfermo. Hay que tener un poco de &#8220;inspiraci&#243;n&#8221; para sacar algo de tu cabeza y estando enfermo no es f&#225;cil hacerlo. Y ahora tenemos un sol brillante y facilita el trabajo a&#250;n m&#225;s.
Pero ahora, toca madera, estoy sano y estoy preparado &#161;para publicar otros episodios!

En sueco/P&#229; svenska

Det &#228;r dags att forts&#228;tta arbetet p&#229; min podcast (34)

Det &#228;r dags att forts&#228;tta arbetet p&#229; min podcast. Julen har passerat (2007). Vi hade v&#229;r son Martin och hansl flickv&#228;n Erika p&#229; bes&#246;k, och s&#229; klart, deras lilla hund Spencer ocks&#229; (Jag har redan beskrivit hur vi firar jul i Sverige i en annan episod).
Vinter (enligt min &#229;sikt) har varit tr&#229;kig. Det fanns ingen sn&#246;, eller &#229;tminstone mycket lite, och v&#229;ren har kommit redan, i februari! Ni vet redan att jag gillar sn&#246;. Det s&#228;gs att det &#228;r den varmaste vintern vi haft p&#229; 250 &#229;r.
Bl&#229;sippor och tussilago har kommit, i februari, dvs en m&#229;nad tidigare. Klimatet verkar bakfram. Men 1796, enligt en pr&#228;st, slog bj&#246;rkarna ut i januari...
Jag skulle ha b&#246;rjat med episoderna en m&#229;nad tidigare om jag inte hade varit sjuk. Man m&#229;ste ha lite &#8220;inspiration&#8221; f&#246;r att dra ut n&#229;t ur skallen och &#228;r man sjuk &#228;r det inte s&#229; l&#228;tt att g&#246;ra det. Och nu har vi en str&#229;lande sol och det underl&#228;ttar arbetet &#228;n mer.
Men nu, ta i tr&#228;, &#228;r jag frisk och beredd att publicera flera episoder!
 



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-03T22_12_01-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2008-03-03T22_12_01-08_00</comments>
      <pubDate>Tue, 04 Mar 2008 06:12:01 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2008-03-04</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>continuar,episod,episoder,forsstr&#246;m,forts&#228;tta,gert,spanish,spanska,suecia,sverige</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2008-03-03T22_12_01-08_00.mp3" length="1031000"/>
      <itunes:duration>85</itunes:duration>
      <itunes:explicit>yes</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Es hora de continuar el trabajo con mi podcast. Ha pasado la navidad. Ten&#237;amos a nuestro hijo Mart&#237;n y su novia Erika de visita, y claro, a su peque&#241;o perro Spencer tambi&#233;n (Ya he descrito como celebramos la navidad en Suecia en otro episodio).
El invierno (seg&#250;n mi opini&#243;n) ha sido aburrido. No hab&#237;a nieve, o por lo menos muy poca, y la primavera ha llegado ya, &#161;&#161;en febrero!! Ya sab&#233;is que a m&#237; me gusta la nieve. Dicen que es el invierno m&#225;s caluroso que hemos tenido desde hace 250 a&#241;os. Las anemonas hep&#225;ticas y los tusilagos han venido, &#161;en febrero!, es decir un mes antes. El clima parece qu&#233; est&#225; al rev&#233;s. Pero en 1796, seg&#250;n un cura, los abedules se abrieron en enero&#8230;
Habr&#237;a empezado un mes antes con los episodios si no hubiera estado enfermo. Hay que tener un poco de &#8220;inspiraci&#243;n&#8221; para sacar algo de tu cabeza y estando enfermo no es f&#225;cil hacerlo. Y ahora tenemos un sol brillante y facilita el trabajo a&#250;n m&#225;s.
Pero ahora, toca madera, estoy sano y estoy preparado &#161;para publicar otros episodios!

En sueco/P&#229; svenska

Det &#228;r dags att forts&#228;tta arbetet p&#229; min podcast (34)

Det &#228;r dags att forts&#228;tta arbetet p&#229; min podcast. Julen har passerat (2007). Vi hade v&#229;r son Martin och hansl flickv&#228;n Erika p&#229; bes&#246;k, och s&#229; klart, deras lilla hund Spencer ocks&#229; (Jag har redan beskrivit hur vi firar jul i Sverige i en annan episod).
Vinter (enligt min &#229;sikt) har varit tr&#229;kig. Det fanns ingen sn&#246;, eller &#229;tminstone mycket lite, och v&#229;ren har kommit redan, i februari! Ni vet redan att jag gillar sn&#246;. Det s&#228;gs att det &#228;r den varmaste vintern vi haft p&#229; 250 &#229;r.
Bl&#229;sippor och tussilago har kommit, i februari, dvs en m&#229;nad tidigare. Klimatet verkar bakfram. Men 1796, enligt en pr&#228;st, slog bj&#246;rkarna ut i januari...
Jag skulle ha b&#246;rjat med episoderna en m&#229;nad tidigare om jag inte hade varit sjuk. Man m&#229;ste ha lite &#8220;inspiration&#8221; f&#246;r att dra ut n&#229;t ur skallen och &#228;r man sjuk &#228;r det inte s&#229; l&#228;tt att g&#246;ra det. Och nu har vi en str&#229;lande sol och det underl&#228;ttar arbetet &#228;n mer.
Men nu, ta i tr&#228;, &#228;r jag frisk och beredd att publicera flera episoder!
 



</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Unos villancicos suecos (33)</title>
      <description>Hay un dulcero en nuestro pueblo =
(En sockerbagare)

Hay un dulcero en nuestro pueblo
que hace pastas todo el d&#237;a
unas grandes unas peque&#241;as
y unas muy bi-en endulzadas.

En su ventana tiene galletas
de forma de caballos y cerdos
si eres bueno puedes comer
si eres malo solo puedes ver.

Hola gnomos&#8230;.
(Hej tomtegubbar)

Hola gnomos chocad los vasos
y dejanos divertirnos://
Un poco tiempo 
vivimos aqu&#237; ya
con mucha pena
y molest&#237;a
Hola gnomos chocad los vasos
y dejanos divertirnos

El zorro en el hielo
(R&#228;ven raskar)

El zorro est&#225; caminando
sobre el hielo est&#225; andando.
Permiteme a cantar
la canci&#243;n de los vejetes/ancianas/zapateros/sastres:
Ellos hacen siempre as&#237;
lo hacen all&#237; y tambi&#233;n aqu&#237;
Permiteme a cantar
la canci&#243;n de los vejetes/ancianas/zapateros/sastres

En sueco/P&#229; svenska

N&#229;gra svenska juls&#229;nger (33)

En sockerbagare

En sockerbagare h&#228;r bor i staden
Han bakar kakor mest hela dagen
Han bakar stora han bakar sm&#229;
Han bakar n&#229;gra med socker p&#229;

Och i hans f&#246;nster h&#228;nga julgranssaker
och h&#228;star, grisar och pepparkakor.
Och &#228;r du sn&#228;ller, s&#229; kan du f&#229;,
men &#228;r du stygger, s&#229; f&#229;r du g&#229;.

Hej tomtegubbar

Hej tomtegubbar sl&#229; i glasen 
och l&#229;t oss lustiga vara. 
Hej tomtegubbar sl&#229; i glasen 
och l&#229;t oss lustiga vara. 
En liten tid vi leva h&#228;r 
med mycken m&#246;da och stort besv&#228;r. 
Hej tomtegubbar sl&#229; i glasen 
och l&#229;t oss lustiga vara.



R&#228;ven raskar &#246;ver isen

R&#228;ven raskar &#246;ver isen,
r&#228;ven raskar &#246;ver isen
F&#229;r vi lov, och f&#229;r vi lov
att sjunga gubbarnas/gummornas/skomakarns/skr&#228;ddarens  visa?
S&#229; h&#228;r g&#246;r gubbarna var de g&#229;r
och var de sitter och var de st&#229;r
F&#229;r vi lov, och f&#229;r vi lov
att sjunga gubbarnas visa?


</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T05_29_21-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T05_29_21-08_00</comments>
      <pubDate>Wed, 21 Nov 2007 13:29:21 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2007-11-21</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>caminando,dulcero,gnomos,isen,pueblo,raskar,sockerbagare,tomtar,zorro</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2007-11-21T05_29_21-08_00.mp3" length="1836930"/>
      <itunes:duration>153</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Hay un dulcero en nuestro pueblo =
(En sockerbagare)

Hay un dulcero en nuestro pueblo
que hace pastas todo el d&#237;a
unas grandes unas peque&#241;as
y unas muy bi-en endulzadas.

En su ventana tiene galletas
de forma de caballos y cerdos
si eres bueno puedes comer
si eres malo solo puedes ver.

Hola gnomos&#8230;.
(Hej tomtegubbar)

Hola gnomos chocad los vasos
y dejanos divertirnos://
Un poco tiempo 
vivimos aqu&#237; ya
con mucha pena
y molest&#237;a
Hola gnomos chocad los vasos
y dejanos divertirnos

El zorro en el hielo
(R&#228;ven raskar)

El zorro est&#225; caminando
sobre el hielo est&#225; andando.
Permiteme a cantar
la canci&#243;n de los vejetes/ancianas/zapateros/sastres:
Ellos hacen siempre as&#237;
lo hacen all&#237; y tambi&#233;n aqu&#237;
Permiteme a cantar
la canci&#243;n de los vejetes/ancianas/zapateros/sastres

En sueco/P&#229; svenska

N&#229;gra svenska juls&#229;nger (33)

En sockerbagare

En sockerbagare h&#228;r bor i staden
Han bakar kakor mest hela dagen
Han bakar stora han bakar sm&#229;
Han bakar n&#229;gra med socker p&#229;

Och i hans f&#246;nster h&#228;nga julgranssaker
och h&#228;star, grisar och pepparkakor.
Och &#228;r du sn&#228;ller, s&#229; kan du f&#229;,
men &#228;r du stygger, s&#229; f&#229;r du g&#229;.

Hej tomtegubbar

Hej tomtegubbar sl&#229; i glasen 
och l&#229;t oss lustiga vara. 
Hej tomtegubbar sl&#229; i glasen 
och l&#229;t oss lustiga vara. 
En liten tid vi leva h&#228;r 
med mycken m&#246;da och stort besv&#228;r. 
Hej tomtegubbar sl&#229; i glasen 
och l&#229;t oss lustiga vara.



R&#228;ven raskar &#246;ver isen

R&#228;ven raskar &#246;ver isen,
r&#228;ven raskar &#246;ver isen
F&#229;r vi lov, och f&#229;r vi lov
att sjunga gubbarnas/gummornas/skomakarns/skr&#228;ddarens  visa?
S&#229; h&#228;r g&#246;r gubbarna var de g&#229;r
och var de sitter och var de st&#229;r
F&#229;r vi lov, och f&#229;r vi lov
att sjunga gubbarnas visa?


</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>La religi&#243;n sueca dos (32)</title>
      <description>La religi&#243;n sueca dos (32)

Por los contactos con el otro mundo vino el cristianismo a Suecia. Los vikingos ten&#237;an contactos con esta religi&#243;n por sus correr&#237;as y tambi&#233;n ven&#237;an misioneros a nuestro pa&#237;s.
El misionero m&#225;s famoso era Ansgar, qu&#233; vino a Birka,  en 829, el ap&#243;stol de Los Paises N&#243;rdicos. Logr&#243; convertir al caudillo Hergeir y se fundaron una peque&#241;a parroqu&#237;a con creyentes. Despu&#233;s de un conflicto entre esta parroqu&#237;a y la otra poblaci&#243;n pagana la comunidad fue disuelta y Ansgar ten&#237;a que volver otra vez.  Pero duro por lo menos dos siglos antes de que el cristianismo hubiera sido religion de todo el pa&#237;s.

Un rey. Olov Sk&#246;tkonung, se dej&#243; bautizar en el a&#241;o 1000 en el fuente de Husaby, y es un jal&#243;n en el camino a una Suecia cristiana. Era el primer rey que se bautiz&#243; y que se qued&#243; cristiano el resto de su vida.

En el a&#241;o 1120 hay considerables opispados en Suecia. En el siglo catorce vivi&#243; la persona sueca m&#225;s conocida en el mundo cristiano, Santa Br&#237;gida. Ten&#237;a visiones, hac&#237;a peregrinos a Trondheim y a Santiago de Compostela. Fund&#243; un &#243;rden, El &#243;rden del sant&#237;simo salvador, en Vadstena con monjes y monjas.

Suecia era un pa&#237;s cat&#243;lico hasta que Mart&#237;n Lutero  apareciera con sus tesises en Wittenberg. Olaus Petri, un sacerdote que hab&#237;a estudiado en Wittenberg, introduz&#243; el protestantismo en Suecia.
Era sacerdote en Storkyrkan (=la iglesia grande) en Estocolmo, traduci&#243; El Nuevo Testamento y era el primer sacerdote que se cas&#243;. Al rey Gustav Wasa le gustaba mucho el protestantismo porque pod&#237;a expropiar los riquezas de la iglesia sueca. Esto debido a que el rey era la cabeza de la iglesia en el protestantismo, y no como antes, el papa.
El protestantismo gan&#243; finalmente en el a&#241;o 1593.

En sueco/P&#229; svenska

Svensk religion tv&#229; (32)

Genom kontakter med den &#246;vriga v&#228;rlden kom kristendomen till Sverige. Vikingarna hade kontakt med den religionen genom sina resor och det kom ocks&#229; mission&#228;rer till v&#229;rt land.
Den mest k&#228;nde var Ansgar, som kom till Birka 829, Nordens apostel. Han lyckades omv&#228;nda h&#246;vdingen Hergeir y och man grundade en liten f&#246;rsamling med troende. Efter en konflikt med
denna f&#246;rsamling och den &#246;vriga hedniska befolkningen uppl&#246;stes f&#246;rsamlingen och Ansgar m&#229;ste komma tillbaka ytterligare en g&#229;ng. Men det dr&#246;jde &#229;tminstone tv&#229; &#229;rhundraden innan kristendomen hade blivit hela landets religion.
En kung, Olov Sk&#246;tkonung, l&#228;t d&#246;pa sig &#229;r 1000 i k&#228;llan i Husaby,  och det &#228;r en milstolpe p&#229; v&#228;gen till ett kristet Sverige. 
Det var den f&#246;rste kung som l&#228;t d&#246;pa sig och som f&#246;rblev kristen livet ut.
&#197;r 1120 finns det ett antal biskopsd&#246;men i Sverige. Och p&#229; trettonhundratalet levde den i kristenheten mest ber&#246;mda svenska personen, Den Heliga Birgitta. Hon hade visioner, hon gjorde pilgrimsresor till Trondheim och Santiago de Compostela. Hon grundade orden Den Helige Fr&#228;lsarens Orden i Vadstena, med munkar och nunnor.
Sverige var dtt katolskt land tills Martin Luther 
D&#246;k upp med sina teser i Wittenberg. Olaus Petri en pr&#228;st som hade studerrat i Wittenberg, 
Introducerade protestantismen i Sverige.
Han var pr&#228;st i Storkyrkan  i Stockholm, han &#246;versatte Nya Testamentet och han var den f&#246;rste pr&#228;sten som gifte sig. Kung Gustav Wasa 
Tyckte mycket om protestantismen f&#246;r han kunde expropriera kyrkans rikedomar. Detta berodde p&#229; att kungen var kyrkans &#246;verhuvud i protestantismen, och inte som f&#246;rr, p&#229;ven. Protestantismen segrade slutgiltigt &#229;r 1593.









</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T04_23_15-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T04_23_15-08_00</comments>
      <pubDate>Wed, 21 Nov 2007 12:23:15 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2007-11-21</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>birgitta,gustav,heliga,olaus,papa,petri,protestantism,protestantismo,religion,suecia,vasa</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2007-11-21T04_23_15-08_00.mp3" length="1842259"/>
      <itunes:duration>153</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>La religi&#243;n sueca dos (32)

Por los contactos con el otro mundo vino el cristianismo a Suecia. Los vikingos ten&#237;an contactos con esta religi&#243;n por sus correr&#237;as y tambi&#233;n ven&#237;an misioneros a nuestro pa&#237;s.
El misionero m&#225;s famoso era Ansgar, qu&#233; vino a Birka,  en 829, el ap&#243;stol de Los Paises N&#243;rdicos. Logr&#243; convertir al caudillo Hergeir y se fundaron una peque&#241;a parroqu&#237;a con creyentes. Despu&#233;s de un conflicto entre esta parroqu&#237;a y la otra poblaci&#243;n pagana la comunidad fue disuelta y Ansgar ten&#237;a que volver otra vez.  Pero duro por lo menos dos siglos antes de que el cristianismo hubiera sido religion de todo el pa&#237;s.

Un rey. Olov Sk&#246;tkonung, se dej&#243; bautizar en el a&#241;o 1000 en el fuente de Husaby, y es un jal&#243;n en el camino a una Suecia cristiana. Era el primer rey que se bautiz&#243; y que se qued&#243; cristiano el resto de su vida.

En el a&#241;o 1120 hay considerables opispados en Suecia. En el siglo catorce vivi&#243; la persona sueca m&#225;s conocida en el mundo cristiano, Santa Br&#237;gida. Ten&#237;a visiones, hac&#237;a peregrinos a Trondheim y a Santiago de Compostela. Fund&#243; un &#243;rden, El &#243;rden del sant&#237;simo salvador, en Vadstena con monjes y monjas.

Suecia era un pa&#237;s cat&#243;lico hasta que Mart&#237;n Lutero  apareciera con sus tesises en Wittenberg. Olaus Petri, un sacerdote que hab&#237;a estudiado en Wittenberg, introduz&#243; el protestantismo en Suecia.
Era sacerdote en Storkyrkan (=la iglesia grande) en Estocolmo, traduci&#243; El Nuevo Testamento y era el primer sacerdote que se cas&#243;. Al rey Gustav Wasa le gustaba mucho el protestantismo porque pod&#237;a expropiar los riquezas de la iglesia sueca. Esto debido a que el rey era la cabeza de la iglesia en el protestantismo, y no como antes, el papa.
El protestantismo gan&#243; finalmente en el a&#241;o 1593.

En sueco/P&#229; svenska

Svensk religion tv&#229; (32)

Genom kontakter med den &#246;vriga v&#228;rlden kom kristendomen till Sverige. Vikingarna hade kontakt med den religionen genom sina resor och det kom ocks&#229; mission&#228;rer till v&#229;rt land.
Den mest k&#228;nde var Ansgar, som kom till Birka 829, Nordens apostel. Han lyckades omv&#228;nda h&#246;vdingen Hergeir y och man grundade en liten f&#246;rsamling med troende. Efter en konflikt med
denna f&#246;rsamling och den &#246;vriga hedniska befolkningen uppl&#246;stes f&#246;rsamlingen och Ansgar m&#229;ste komma tillbaka ytterligare en g&#229;ng. Men det dr&#246;jde &#229;tminstone tv&#229; &#229;rhundraden innan kristendomen hade blivit hela landets religion.
En kung, Olov Sk&#246;tkonung, l&#228;t d&#246;pa sig &#229;r 1000 i k&#228;llan i Husaby,  och det &#228;r en milstolpe p&#229; v&#228;gen till ett kristet Sverige. 
Det var den f&#246;rste kung som l&#228;t d&#246;pa sig och som f&#246;rblev kristen livet ut.
&#197;r 1120 finns det ett antal biskopsd&#246;men i Sverige. Och p&#229; trettonhundratalet levde den i kristenheten mest ber&#246;mda svenska personen, Den Heliga Birgitta. Hon hade visioner, hon gjorde pilgrimsresor till Trondheim och Santiago de Compostela. Hon grundade orden Den Helige Fr&#228;lsarens Orden i Vadstena, med munkar och nunnor.
Sverige var dtt katolskt land tills Martin Luther 
D&#246;k upp med sina teser i Wittenberg. Olaus Petri en pr&#228;st som hade studerrat i Wittenberg, 
Introducerade protestantismen i Sverige.
Han var pr&#228;st i Storkyrkan  i Stockholm, han &#246;versatte Nya Testamentet och han var den f&#246;rste pr&#228;sten som gifte sig. Kung Gustav Wasa 
Tyckte mycket om protestantismen f&#246;r han kunde expropriera kyrkans rikedomar. Detta berodde p&#229; att kungen var kyrkans &#246;verhuvud i protestantismen, och inte som f&#246;rr, p&#229;ven. Protestantismen segrade slutgiltigt &#229;r 1593.









</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Siendo un &#225;ngel en la red&#8230;.. (31)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1425292.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;Tengo una p&#225;gina para estudiantes suecohablantes que estudian el espa&#241;ol. Se llama &#161;don Gerardo! (mi nombre Gert &#8220;espa&#241;ificado&#8221;) y all&#237; alumnos y profesores de cualquier pa&#237;s donde hay alumnos suecohablantes pueden practicar su espa&#241;ol.
Recibo e-mail a veces de usuarios, y normalmente tiene que ver con alg&#250;n error que hay en un ejercicio, pero a veces viene una perla con elogio al don Gerardo, es decir yo. Hoy me escribi&#243; una profesora de Estocolmo, &#191;y sabes qu&#233; me ha escrito? No, claro que no lo sabes, pero me escribi&#243; qu&#233; soy un &#225;ngel, que tiene ejercicios para todos y para todo, &#191;no mal, eh?
Y de esta manera estoy hecho un &#225;ngel en la red. Pero, para decir la verdad no es la primera vez que soy un &#225;ngel &#8211; &#161;con alas, aureola y lo todo! Fue una navidad y quise hacer algo diferente para sorprender a la familia con la cual celebramos la navidad este a&#241;o. 
Hay qu&#233; prepararse si uno quiere ser un &#225;ngel. Me equip&#233; con el camis&#243;n de mi padre difunto (&#161;mira que bueno es ahorrar cosas!), una caja de cart&#243;n grande y unos metros de espumill&#243;n. Y usando estos accesorios me transform&#233; en un &#225;ngel muy hermoso.
Con unas tijeras cort&#233; dos alas del cart&#243;n. Las adorn&#233; con un poco de espumill&#243;n en los ribetes de las alas. Me vest&#237; en el camis&#243;n, fij&#233; las alas con un poco de cuerda, y puse el resto del espumill&#243;n alrededor de mi cabeza. Y disfrazado de esta manera fui con mi familia a la casa donde ibamos a celebrar la navidad.
D&#233; golpecitos a la ventana, y la familia que esperaba un Santa Claus estaba muy sorprendido y alegre cuando entendieron que aquel a&#241;o era un a&#241;o para un &#225;ngel de navidad.
Puedo recomendar a padres de todo el mundo ser &#225;ngel en vez de Papa No&#235;l la pr&#243;xima navidad - &#161;ser&#225; un &#233;xito!
En sueco/P&#229; svenska

Att vara en &#228;ngel p&#229; n&#228;tet (31)

Jag har en hemsida f&#246;r svensktalande elever/studerande i spanska. Den heter &#161;don Gerardo! (Mitt namn Gert f&#246;rspanskat) och d&#228;r och d&#228;r kan elever och l&#228;rare fr&#229;n vilket land som helst d&#228;r det finns svensktalande &#246;va sin spanska.
Jag f&#229;r e-post ibland fr&#229;n anv&#228;ndare, och normalt har de att g&#246;ra med fel som finns i en &#246;vning, men ibland kommer det en p&#228;rla med
En eloge till don Gerardo, dvs jag. I dag skrev en l&#228;rarinna fr&#229;n Stockholm till mig, och vet du vad hon skrev till mig? Nej, det &#228;r klart att du inte vet, men hon skrev att jag &#228;r en &#228;ngel, som har &#246;vningar till allt och f&#246;r alla, inte s&#229; tokigt?
Och p&#229; det viset har jag blivit en &#228;ngel p&#229; n&#228;tet. Men, f&#246;r att s&#228;ga sanningen s&#229; &#228;r det inte f&#246;rsta g&#229;ngen jag &#228;r &#228;ngel &#8211; med vingar, gloria och allt! Det var en jul som jag ville g&#246;ra n&#229;got annorlunda f&#246;r att &#246;verraska familjen som vi firade jul med det h&#228;r &#229;ret.
Man m&#229;ste f&#246;rbereda sig om man vill vara &#228;ngel. Jag ekiperade mig med min h&#228;dang&#229;ngne fars nattskjorta (titta s&#229; bra det &#228;r att spara saker !), en wellpappskartong och n&#229;gra meter glitter. Och med hj&#228;lp av dessa assessoarer f&#246;rvandlade jag mig till en vacker &#228;ngel.
Med en sax klippte jag till tv&#229; vingar av kartongen. Jag prydde dem med lite glitter p&#229; kanterna. Jag tog p&#229; mig nattskjortan, satte fast vingarna med lite sn&#246;re och lindade resten av glittret p&#229; huvudet.
Och utstyrd p&#229; det h&#228;r s&#228;ttet gick jag med min familj hem till dem som vi skulle fira jul med. Jag knackade p&#229; d&#246;rren och familjen som v&#228;ntade sig jultomten blev mycket f&#246;rv&#229;nad och glad n&#228;r de f&#246;rstod att det h&#228;r &#229;ret var ett &#229;r f&#246;r en jul&#228;ngel.
Jag kan rekommendera f&#246;r&#228;ldrar i hela v&#228;rlden att vara &#228;ngel i st&#228;llet f&#246;r jultomten n&#228;sta jul &#8211; det kommer att bli succ&#233;! 

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T04_21_37-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T04_21_37-08_00</comments>
      <pubDate>Wed, 21 Nov 2007 12:21:37 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2007-11-21</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>angel,gert,glitter,gloria,jul&#228;ngel,navidad,noel,papa,spanish,spanska,suecia</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2007-11-21T04_21_37-08_00.mp3" length="1685524"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1425292.jpg"/>
      <itunes:duration>140</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Tengo una p&#225;gina para estudiantes suecohablantes que estudian el espa&#241;ol. Se llama &#161;don Gerardo! (mi nombre Gert &#8220;espa&#241;ificado&#8221;) y all&#237; alumnos y profesores de cualquier pa&#237;s donde hay alumnos suecohablantes pueden practicar su espa&#241;ol.
Recibo e-mail a veces de usuarios, y normalmente tiene que ver con alg&#250;n error que hay en un ejercicio, pero a veces viene una perla con elogio al don Gerardo, es decir yo. Hoy me escribi&#243; una profesora de Estocolmo, &#191;y sabes qu&#233; me ha escrito? No, claro que no lo sabes, pero me escribi&#243; qu&#233; soy un &#225;ngel, que tiene ejercicios para todos y para todo, &#191;no mal, eh?
Y de esta manera estoy hecho un &#225;ngel en la red. Pero, para decir la verdad no es la primera vez que soy un &#225;ngel &#8211; &#161;con alas, aureola y lo todo! Fue una navidad y quise hacer algo diferente para sorprender a la familia con la cual celebramos la navidad este a&#241;o. 
Hay qu&#233; prepararse si uno quiere ser un &#225;ngel. Me equip&#233; con el camis&#243;n de mi padre difunto (&#161;mira que bueno es ahorrar cosas!), una caja de cart&#243;n grande y unos metros de espumill&#243;n. Y usando estos accesorios me transform&#233; en un &#225;ngel muy hermoso.
Con unas tijeras cort&#233; dos alas del cart&#243;n. Las adorn&#233; con un poco de espumill&#243;n en los ribetes de las alas. Me vest&#237; en el camis&#243;n, fij&#233; las alas con un poco de cuerda, y puse el resto del espumill&#243;n alrededor de mi cabeza. Y disfrazado de esta manera fui con mi familia a la casa donde ibamos a celebrar la navidad.
D&#233; golpecitos a la ventana, y la familia que esperaba un Santa Claus estaba muy sorprendido y alegre cuando entendieron que aquel a&#241;o era un a&#241;o para un &#225;ngel de navidad.
Puedo recomendar a padres de todo el mundo ser &#225;ngel en vez de Papa No&#235;l la pr&#243;xima navidad - &#161;ser&#225; un &#233;xito!
En sueco/P&#229; svenska

Att vara en &#228;ngel p&#229; n&#228;tet (31)

Jag har en hemsida f&#246;r svensktalande elever/studerande i spanska. Den heter &#161;don Gerardo! (Mitt namn Gert f&#246;rspanskat) och d&#228;r och d&#228;r kan elever och l&#228;rare fr&#229;n vilket land som helst d&#228;r det finns svensktalande &#246;va sin spanska.
Jag f&#229;r e-post ibland fr&#229;n anv&#228;ndare, och normalt har de att g&#246;ra med fel som finns i en &#246;vning, men ibland kommer det en p&#228;rla med
En eloge till don Gerardo, dvs jag. I dag skrev en l&#228;rarinna fr&#229;n Stockholm till mig, och vet du vad hon skrev till mig? Nej, det &#228;r klart att du inte vet, men hon skrev att jag &#228;r en &#228;ngel, som har &#246;vningar till allt och f&#246;r alla, inte s&#229; tokigt?
Och p&#229; det viset har jag blivit en &#228;ngel p&#229; n&#228;tet. Men, f&#246;r att s&#228;ga sanningen s&#229; &#228;r det inte f&#246;rsta g&#229;ngen jag &#228;r &#228;ngel &#8211; med vingar, gloria och allt! Det var en jul som jag ville g&#246;ra n&#229;got annorlunda f&#246;r att &#246;verraska familjen som vi firade jul med det h&#228;r &#229;ret.
Man m&#229;ste f&#246;rbereda sig om man vill vara &#228;ngel. Jag ekiperade mig med min h&#228;dang&#229;ngne fars nattskjorta (titta s&#229; bra det &#228;r att spara saker !), en wellpappskartong och n&#229;gra meter glitter. Och med hj&#228;lp av dessa assessoarer f&#246;rvandlade jag mig till en vacker &#228;ngel.
Med en sax klippte jag till tv&#229; vingar av kartongen. Jag prydde dem med lite glitter p&#229; kanterna. Jag tog p&#229; mig nattskjortan, satte fast vingarna med lite sn&#246;re och lindade resten av glittret p&#229; huvudet.
Och utstyrd p&#229; det h&#228;r s&#228;ttet gick jag med min familj hem till dem som vi skulle fira jul med. Jag knackade p&#229; d&#246;rren och familjen som v&#228;ntade sig jultomten blev mycket f&#246;rv&#229;nad och glad n&#228;r de f&#246;rstod att det h&#228;r &#229;ret var ett &#229;r f&#246;r en jul&#228;ngel.
Jag kan rekommendera f&#246;r&#228;ldrar i hela v&#228;rlden att vara &#228;ngel i st&#228;llet f&#246;r jultomten n&#228;sta jul &#8211; det kommer att bli succ&#233;! 

</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>El oto&#241;o, una sinfon&#237;a de colores  (30)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1437350.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;El oto&#241;o en Suecia es una sinfon&#237;a de colores. Son los &#225;rboles caducifolios que muestran su esplendor cuando pierden sus hojas.
Abedules, arces, hayas, fresnos, &#225;lamos temblones y robles se compiten con ser los &#225;rboles m&#225;s coloridos.
Verde, amarillo, rojo y marr&#243;n son los colores del oto&#241;o. Cuando el sol no brilla mucho, la clorofila est&#225; sustituida de otros pigmentos que dan estos colores. 
Los pinos, los abetos y los enebros participan fuera del concurso. Siempre son verdes y da color a la naturaleza en el invierno.
Esta es la primera parte del oto&#241;o. Cuando lo &#225;rboles se han deshojado el bosque est&#225; un poco m&#225;s triste. Cuando hace buen tiempo no importa tanto pero cuando levantan sus ramas desnudas en la niebla, entonces uno tiene ganas de que llegue el verano.
Aqu&#237;, en el centro de Suecia, el sol no se muestra tanto como en el verano. Se obscurece m&#225;s y m&#225;s y el 21 de diciembre, es el d&#237;a m&#225;s corto del a&#241;o. Pero, tenemos un poco de sol, en la parte m&#225;s norte de nuestro pa&#237;s no hay sol de d&#237;a. Y en el verano hace sol por la noche tambi&#233;n. Uno puede decir que tenemos d&#237;as muy variados en Suecia.
Si tengo suerte, la nieve viene en noviembre &#8211; &#161;me gusta la nieve! La nieve hace qu&#233; todo se cambie. El suelo est&#225; blanco y los &#225;rboles est&#225;n cubiertos con nieve y los ni&#241;os hacen mu&#241;ecos de nieve.
La primera nieve siempre viene de sorpresa. Y el hielo tambi&#233;n. Los conductores descubren otra vez que hay que frenar un poco m&#225;s temprano para evitar choques. Los garajes est&#225;n colmados de pedidos de gente que quiere cambiar a neum&#225;ticos claveteados.
Pero, &#161;por favor! ahora ya tenemos invierno y no oto&#241;o. Es hora de terminar este episodio.

En sueco/P&#229; svenska

H&#246;sten, en symfoni av f&#228;rger (30)

H&#246;sten i Sverige &#228;r en symfoni av f&#228;rger Det &#228;r l&#246;vtr&#228;den som visar sig granna n&#228;r de tappar l&#246;ven.
Bj&#246;rkar, l&#246;nnar, bokar, askar, aspar och ekar t&#228;vlar om att vara de grannaste tr&#228;den.
Gr&#246;nt, gult, r&#246;tt och brunt &#228;r h&#246;stens f&#228;rger. N&#228;r solen inte lyser s&#229; mycket ers&#228;tts klorofyllet med andra f&#228;rg&#228;mnen som ger dessa f&#228;rger. Tallar, granar och enar deltar utom t&#228;vlan. De &#228;r alltid gr&#246;na och ger f&#228;rg &#229;t naturen p&#229; vintern.
Det h&#228;r &#228;r den f&#246;rsta delen av h&#246;sten. N&#228;r tr&#228;den har tappat l&#246;ven &#228;r det lite tristare. N&#228;r det &#228;r fint v&#228;der g&#246;r det inte s&#229; mycket men n&#228;r det sticker de nakna grenarna i dimman vill man att sommaren ska komma. H&#228;r, i Mellansverige, visar sig solen inte s&#229; mycket som p&#229; sommaren. Det m&#246;rknar mer och mer och den 21 december, &#228;r &#229;rets kortaste dag. Men, vi ha lite sol, i nordligaste delen av v&#229;rt land &#228;r det ingen sol p&#229; dagen. Och p&#229; sommaren &#228;r det sol p&#229; natten ocks&#229;. Man kan s&#228;ga att vi har mycket varierande dagar i Sverige.
Om jag har tur, kommer sn&#246;n i november &#8211; jag tycker om sn&#246;! Sn&#246;n g&#246;r att allt f&#246;r&#228;ndras. Marken &#228;r vit och tr&#228;den &#228;r t&#228;ckta av sn&#246; och barnen g&#246;r sn&#246;gubbar. Den f&#246;rsta sn&#246;n kommer alltid som en &#246;verraskning. Och den f&#246;rsta isen med. Bilf&#246;rarna uppt&#228;cker &#228;n en g&#229;ng att de m&#229;ste bromsa lite tidigare f&#246;r att undvika krockar. Verkst&#228;derna &#228;r &#246;verfulla av folk som vill byta till dubbd&#228;ck.
Men sn&#228;lla, nu har vi ju vinter och inte h&#246;st! Det &#228;r dags att avsluta den h&#228;r episoden.


</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T04_19_46-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T04_19_46-08_00</comments>
      <pubDate>Wed, 21 Nov 2007 12:19:46 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2007-11-21</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>flen,forssstr&#246;m,gert,oto&#241;o,podcast,sinfonia,spanish,spanska,stenhammarskolan,suecia,symfoni</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2007-11-21T04_19_46-08_00.mp3" length="1691480"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1437350.jpg"/>
      <itunes:duration>140</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>El oto&#241;o en Suecia es una sinfon&#237;a de colores. Son los &#225;rboles caducifolios que muestran su esplendor cuando pierden sus hojas.
Abedules, arces, hayas, fresnos, &#225;lamos temblones y robles se compiten con ser los &#225;rboles m&#225;s coloridos.
Verde, amarillo, rojo y marr&#243;n son los colores del oto&#241;o. Cuando el sol no brilla mucho, la clorofila est&#225; sustituida de otros pigmentos que dan estos colores. 
Los pinos, los abetos y los enebros participan fuera del concurso. Siempre son verdes y da color a la naturaleza en el invierno.
Esta es la primera parte del oto&#241;o. Cuando lo &#225;rboles se han deshojado el bosque est&#225; un poco m&#225;s triste. Cuando hace buen tiempo no importa tanto pero cuando levantan sus ramas desnudas en la niebla, entonces uno tiene ganas de que llegue el verano.
Aqu&#237;, en el centro de Suecia, el sol no se muestra tanto como en el verano. Se obscurece m&#225;s y m&#225;s y el 21 de diciembre, es el d&#237;a m&#225;s corto del a&#241;o. Pero, tenemos un poco de sol, en la parte m&#225;s norte de nuestro pa&#237;s no hay sol de d&#237;a. Y en el verano hace sol por la noche tambi&#233;n. Uno puede decir que tenemos d&#237;as muy variados en Suecia.
Si tengo suerte, la nieve viene en noviembre &#8211; &#161;me gusta la nieve! La nieve hace qu&#233; todo se cambie. El suelo est&#225; blanco y los &#225;rboles est&#225;n cubiertos con nieve y los ni&#241;os hacen mu&#241;ecos de nieve.
La primera nieve siempre viene de sorpresa. Y el hielo tambi&#233;n. Los conductores descubren otra vez que hay que frenar un poco m&#225;s temprano para evitar choques. Los garajes est&#225;n colmados de pedidos de gente que quiere cambiar a neum&#225;ticos claveteados.
Pero, &#161;por favor! ahora ya tenemos invierno y no oto&#241;o. Es hora de terminar este episodio.

En sueco/P&#229; svenska

H&#246;sten, en symfoni av f&#228;rger (30)

H&#246;sten i Sverige &#228;r en symfoni av f&#228;rger Det &#228;r l&#246;vtr&#228;den som visar sig granna n&#228;r de tappar l&#246;ven.
Bj&#246;rkar, l&#246;nnar, bokar, askar, aspar och ekar t&#228;vlar om att vara de grannaste tr&#228;den.
Gr&#246;nt, gult, r&#246;tt och brunt &#228;r h&#246;stens f&#228;rger. N&#228;r solen inte lyser s&#229; mycket ers&#228;tts klorofyllet med andra f&#228;rg&#228;mnen som ger dessa f&#228;rger. Tallar, granar och enar deltar utom t&#228;vlan. De &#228;r alltid gr&#246;na och ger f&#228;rg &#229;t naturen p&#229; vintern.
Det h&#228;r &#228;r den f&#246;rsta delen av h&#246;sten. N&#228;r tr&#228;den har tappat l&#246;ven &#228;r det lite tristare. N&#228;r det &#228;r fint v&#228;der g&#246;r det inte s&#229; mycket men n&#228;r det sticker de nakna grenarna i dimman vill man att sommaren ska komma. H&#228;r, i Mellansverige, visar sig solen inte s&#229; mycket som p&#229; sommaren. Det m&#246;rknar mer och mer och den 21 december, &#228;r &#229;rets kortaste dag. Men, vi ha lite sol, i nordligaste delen av v&#229;rt land &#228;r det ingen sol p&#229; dagen. Och p&#229; sommaren &#228;r det sol p&#229; natten ocks&#229;. Man kan s&#228;ga att vi har mycket varierande dagar i Sverige.
Om jag har tur, kommer sn&#246;n i november &#8211; jag tycker om sn&#246;! Sn&#246;n g&#246;r att allt f&#246;r&#228;ndras. Marken &#228;r vit och tr&#228;den &#228;r t&#228;ckta av sn&#246; och barnen g&#246;r sn&#246;gubbar. Den f&#246;rsta sn&#246;n kommer alltid som en &#246;verraskning. Och den f&#246;rsta isen med. Bilf&#246;rarna uppt&#228;cker &#228;n en g&#229;ng att de m&#229;ste bromsa lite tidigare f&#246;r att undvika krockar. Verkst&#228;derna &#228;r &#246;verfulla av folk som vill byta till dubbd&#228;ck.
Men sn&#228;lla, nu har vi ju vinter och inte h&#246;st! Det &#228;r dags att avsluta den h&#228;r episoden.


</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>Encuentro con un amigo intern&#225;utico (29)</title>
      <description>Casi la primera vez que publiqu&#233; un episodio en mi podcast un hombre de Bilbao se puso en contacto conmigo. Era un miembro del equipo directivo de un colegio vasco. Su colegio tiene un intercambio con un colegio sueco, y por esto ha visitado mi pa&#237;s nueve veces. &#161;Y ha aprendido sueco tambi&#233;n! Pienso que es muy fant&#225;stico.
Despu&#233;s de que yo hubiera publicado algunos otros episodios me inform&#243; que si me interesaba podr&#237;a corregir los textos de mi podcast. Y yo, naturalmente, dije que s&#237;. Por esto hemos tenido una correspondancia en la red bastante frecuente, y mi podcast tiene episodios con un idioma m&#225;s correcta. Y claro, yo aprendo m&#225;s y m&#225;s de esta manera.
Este oto&#241;o Mikel vino a Suecia para otro intercambio y me pregunt&#243; si pod&#237;a visitarme. Kerstin, mi mujer y yo dijimos qu&#233; s&#237; &#8211; que &#161;con mucho gusto!
Y el d&#237;a 17 de septiembre, Mikel lleg&#243; en tren a Flen para estar aqu&#237; nueve horas. Primero fuimos a mi casita para tomar un caf&#233;. Tuvimos suerte, hac&#237;a buen tiempo, y le gust&#243; la casita y los alrededores. Y le gustaron mucho las magdalenas que mi Kerstin hab&#237;a preparado para nosotros.
Despu&#233;s fuimos a nuestra casa para mostrarle como vivimos en Flen. Hicimos una visita al colegio donde yo trabajaba antes. Es un colegio muy moderno, con paredes de vidrio y cosas as&#237;. Un colegio donde los alumnos tienen que estar en la misma sala junto con otros grupos al mismo tiempo. Una invenci&#243;n pedag&#243;gica que no he entendido nunca. Mikel tampoco lo comprend&#237;a, algo que me alegr&#243; mucho.
Despu&#233;s fuimos a mi casa. Ten&#237;a dos episodios sin corregir y por esto nos sentamos en frente al ordenador para trabajar juntos con las correcciones. En una pausa fuimos a Harpsund, donde el primer ministro de Suecia vive a veces. Y terminamos el d&#237;a con una cena temprana, un estofado sueco.

En sueco/P&#229; svenska

M&#246;te med en internetv&#228;n (29)

N&#228;stan f&#246;rsta g&#229;ngen jag publicerade en episod p&#229; min podcast kontaktade en man fr&#229;n Bilbao mig. Han var med i ledningsgruppen i en baskisk skola. Hans skola har ett utbyte med en svensk skola, och d&#228;rf&#246;r har han bes&#246;kt mitt land nio g&#229;nger. Och han har ocks&#229; l&#228;rt sig svenska! Jag tycker att det &#228;r fantastiskt. Efter att jag publicerat n&#229;gra episoder till skrev han till mig att om jag var intresserad kunde hann r&#228;tta texterna i min podcast. Och jag, naturligtvis, sa ja. P&#229; grund av det har vi haft en ganska t&#228;t korrespondens p&#229; n&#228;tet, och min podcast har episoder med ett riktigare spr&#229;k. Och naturligtvis, jag l&#228;r mig mer p&#229; det h&#228;r s&#228;ttet.
I h&#246;st kom Mikel till Sverige p&#229; ytterligare ett utbyte och han fr&#229;gade om han kunde bes&#246;ka mig.
Kerstin, min fru och jag sa ja &#8211; mycket g&#228;rna!
Och den 17 september kom Mikel med t&#229;g till Flen f&#246;r att vara h&#228;r nio timmar. F&#246;rst for vi till sommarstugan f&#246;r att dricka kaffe. Vi hade tur, det var vackert v&#228;der, och han tyckte om stugan och omgivningarna. Och han tyckte mycket om kakorna som Kerstin hade bakat &#229;t oss.
Sen for vi hem till oss f&#246;r att visa hur vi bor i Flen. Vi gjorde ett bes&#246;k p&#229; skolan d&#228;r jag arbetade tidigare. Det &#228;r en mycket modern skola, med glasv&#228;ggar och s&#229;nt d&#228;r. En skola d&#228;r eleverna m&#229;ste vistas i samma sal med andra klasser samtidigt. En pedagogisk uppfinning som jag aldrig f&#246;rst&#229;tt. Mikel f&#246;rstod den inte heller, n&#229;t som gl&#228;der mig mycket.
Sen &#229;kte vi hem till mig. Jag hade tv&#229; episoder som inte var r&#228;ttade och d&#228;rf&#246;r satt vi oss framf&#246;r datorn f&#246;r att arbeta tillsammans med r&#228;ttandet. I en paus for vi till Harpsund, d&#228;r statsministern i Sverige bor ibland. Och vi avslutade dagen med en tidig middag, en svensk gryta.



</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T04_17_21-08_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-11-21T04_17_21-08_00</comments>
      <pubDate>Wed, 21 Nov 2007 12:17:21 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2007-11-21</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>bilbao,forsstr&#246;m,gert,spanish,spanska,stenhammarskolan,utbyte</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2007-11-21T04_17_21-08_00.mp3" length="1855425"/>
      <itunes:duration>154</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Casi la primera vez que publiqu&#233; un episodio en mi podcast un hombre de Bilbao se puso en contacto conmigo. Era un miembro del equipo directivo de un colegio vasco. Su colegio tiene un intercambio con un colegio sueco, y por esto ha visitado mi pa&#237;s nueve veces. &#161;Y ha aprendido sueco tambi&#233;n! Pienso que es muy fant&#225;stico.
Despu&#233;s de que yo hubiera publicado algunos otros episodios me inform&#243; que si me interesaba podr&#237;a corregir los textos de mi podcast. Y yo, naturalmente, dije que s&#237;. Por esto hemos tenido una correspondancia en la red bastante frecuente, y mi podcast tiene episodios con un idioma m&#225;s correcta. Y claro, yo aprendo m&#225;s y m&#225;s de esta manera.
Este oto&#241;o Mikel vino a Suecia para otro intercambio y me pregunt&#243; si pod&#237;a visitarme. Kerstin, mi mujer y yo dijimos qu&#233; s&#237; &#8211; que &#161;con mucho gusto!
Y el d&#237;a 17 de septiembre, Mikel lleg&#243; en tren a Flen para estar aqu&#237; nueve horas. Primero fuimos a mi casita para tomar un caf&#233;. Tuvimos suerte, hac&#237;a buen tiempo, y le gust&#243; la casita y los alrededores. Y le gustaron mucho las magdalenas que mi Kerstin hab&#237;a preparado para nosotros.
Despu&#233;s fuimos a nuestra casa para mostrarle como vivimos en Flen. Hicimos una visita al colegio donde yo trabajaba antes. Es un colegio muy moderno, con paredes de vidrio y cosas as&#237;. Un colegio donde los alumnos tienen que estar en la misma sala junto con otros grupos al mismo tiempo. Una invenci&#243;n pedag&#243;gica que no he entendido nunca. Mikel tampoco lo comprend&#237;a, algo que me alegr&#243; mucho.
Despu&#233;s fuimos a mi casa. Ten&#237;a dos episodios sin corregir y por esto nos sentamos en frente al ordenador para trabajar juntos con las correcciones. En una pausa fuimos a Harpsund, donde el primer ministro de Suecia vive a veces. Y terminamos el d&#237;a con una cena temprana, un estofado sueco.

En sueco/P&#229; svenska

M&#246;te med en internetv&#228;n (29)

N&#228;stan f&#246;rsta g&#229;ngen jag publicerade en episod p&#229; min podcast kontaktade en man fr&#229;n Bilbao mig. Han var med i ledningsgruppen i en baskisk skola. Hans skola har ett utbyte med en svensk skola, och d&#228;rf&#246;r har han bes&#246;kt mitt land nio g&#229;nger. Och han har ocks&#229; l&#228;rt sig svenska! Jag tycker att det &#228;r fantastiskt. Efter att jag publicerat n&#229;gra episoder till skrev han till mig att om jag var intresserad kunde hann r&#228;tta texterna i min podcast. Och jag, naturligtvis, sa ja. P&#229; grund av det har vi haft en ganska t&#228;t korrespondens p&#229; n&#228;tet, och min podcast har episoder med ett riktigare spr&#229;k. Och naturligtvis, jag l&#228;r mig mer p&#229; det h&#228;r s&#228;ttet.
I h&#246;st kom Mikel till Sverige p&#229; ytterligare ett utbyte och han fr&#229;gade om han kunde bes&#246;ka mig.
Kerstin, min fru och jag sa ja &#8211; mycket g&#228;rna!
Och den 17 september kom Mikel med t&#229;g till Flen f&#246;r att vara h&#228;r nio timmar. F&#246;rst for vi till sommarstugan f&#246;r att dricka kaffe. Vi hade tur, det var vackert v&#228;der, och han tyckte om stugan och omgivningarna. Och han tyckte mycket om kakorna som Kerstin hade bakat &#229;t oss.
Sen for vi hem till oss f&#246;r att visa hur vi bor i Flen. Vi gjorde ett bes&#246;k p&#229; skolan d&#228;r jag arbetade tidigare. Det &#228;r en mycket modern skola, med glasv&#228;ggar och s&#229;nt d&#228;r. En skola d&#228;r eleverna m&#229;ste vistas i samma sal med andra klasser samtidigt. En pedagogisk uppfinning som jag aldrig f&#246;rst&#229;tt. Mikel f&#246;rstod den inte heller, n&#229;t som gl&#228;der mig mycket.
Sen &#229;kte vi hem till mig. Jag hade tv&#229; episoder som inte var r&#228;ttade och d&#228;rf&#246;r satt vi oss framf&#246;r datorn f&#246;r att arbeta tillsammans med r&#228;ttandet. I en paus for vi till Harpsund, d&#228;r statsministern i Sverige bor ibland. Och vi avslutade dagen med en tidig middag, en svensk gryta.



</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>En caza de alces  (28)</title>
      <description>&lt;img src="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1438575.jpg" alt="itunes pic" /&gt;&lt;br /&gt;El oto&#241;o es el tiempo para coger setas y dar paseos. Pero en octubre empieza la caza de alces, y entonces no le gusta a mi mujer coger setas o dar paseos donde hay cazadores.
Daba un paseo el otro d&#237;a y de repente v&#237; a un alce en una &#225;rea talada a la derecha. Y aqu&#237;, en esta parte de Suecia no es tan com&#250;n encontrar a un alce. Trat&#233; de sacar mi c&#225;mara del bolsillo, pero no hab&#237;a forma de sacarla a tiempo y el alce pas&#243; sin ser retratado. Maldije mi costumbre de poner la c&#225;mara en el bolsillo, porque si hubiera tenido la c&#225;mara en la mano habr&#237;a podido tomar una foto. 

En sueco/P&#229; svenska

P&#229; &#228;lgjakt (28)

H&#246;sten &#228;r en tid f&#246;r att plocka svamp och ta promenader. Men i oktober b&#246;rjar &#228;lgjakten, och d&#229; vill inte min fru plocka svamp eller promenera d&#228;r det finns j&#228;gare.
Jag gick en promenad h&#228;romdagen och pl&#246;tsligt s&#229;g jag en &#228;lg p&#229; ett
kalhygge till h&#246;ger. Och h&#228;r, i den h&#228;r delen av Sverige &#228;r det inte s&#229; vanligt att m&#246;ta en &#228;lg. Jag f&#246;rs&#246;kte f&#229; ut kameran ur fickan, men det var totalt om&#246;jligt att f&#229; ut den i tid och &#228;lgen passerade oportr&#228;tterad. Jag f&#246;rbannade min vana att l&#228;gga kameran i fickan, f&#246;r om jag haft kameran i handen skulle jag ha kunnat ta ett kort.
Jag gick en kilometer eller s&#229;, och d&#229; st&#246;tte jag p&#229; n&#229;gra j&#228;gare p&#229; stigen. Jag fr&#229;gade dem om de om de hade skjutit n&#229;n &#228;lg, men de sa att det hade de inte.
D&#229; talade jag om f&#246;r dem att jag s&#229;g en &#228;lg en liten bit d&#228;rifr&#229;n, och d&#229; b&#246;rjade de fr&#229;ga mig var det var och s&#229; b&#246;rjade de r&#246;ra sig, de ringde i mobilen till andra j&#228;gare, och s&#229; d&#228;r. Jag vet inte om de lyckades skjuta n&#229;t, men jag hade i alla fall sett en &#228;lg.
Man jagar m&#229;nga djur i Sverige. &#196;lgar och r&#229;djur, hjortar och lodjur och &#228;ven brunbj&#246;rn i norr. I &#229;r d&#246;dade en bj&#246;rn en &#228;lgj&#228;gare. Man hittade j&#228;garen d&#246;d och skadad som om det hade varit en bj&#246;rn.
Sen jagade och d&#246;dade de den skyldiga bj&#246;rnen. Det &#228;r inte vanligt att bj&#246;rnar attackerar m&#228;nniskor. P&#229; hundra &#229;r har det skett tre g&#229;nger. Men idag l&#228;ste jag i tidningen att det h&#228;nt en g&#229;ng till, men utan d&#246;dlig utg&#229;ng den h&#228;r g&#229;ngen.
De ska jag och d&#246;da &#228;ven den h&#228;r bj&#246;rnen. Det verkar som om bj&#246;rnarna g&#229;r n&#228;rmare byarna i &#229;r. N&#229;gra s&#228;ger att det &#228;r f&#246;r att det inte finns mycket b&#228;r i &#229;r och att bj&#246;rnarna vill hitta annat att &#228;ta. En vuxen bj&#246;rn kan &#228;ta 90 kilo b&#228;r om dagen. Den m&#229;ste f&#229; ett fettlager f&#246;r att vara beredd att g&#229; i ide.
Men h&#228;r finns det inte bj&#246;rnar, som tur &#228;r. Men min son Martin for norrut med n&#229;gra kamrater f&#246;r att fiska. Och de var n&#229;gra dagar p&#229; bara n&#229;gra kilometers avst&#229;nd fr&#229;n platsen d&#228;r bj&#246;rnen d&#246;dade j&#228;garen. Jag vet inte om de &#229;ker dit igen&#8230;



Pasaba un kil&#243;metro o algo as&#237;, y entonces tropez&#233; con unos cazadores en el sendero. Les pregunt&#233; si hab&#237;an disparado alg&#250;n alce pero dijeron qu&#233; no. Entonces les cont&#233; qu&#233; yo v&#237; a un alce a poco distancia de all&#237;, y entonces empezaron a preguntarme d&#243;nde pas&#243; esto y empezaron a moverse, llamaron en el movil a otros cazadores, y cosas as&#237;. No s&#233; si lograron matar a algo, pero yo por lo menos hab&#237;a visto a un alce.

Se caza muchos animales en Suecia. Alces y corzos, ciervos y linces y tambi&#233;n osos pardos en el norte. Este a&#241;o un oso mat&#243; a un cazador de alces. Se le encontraron el cazador muerte y rasgado como si hubiera sido un oso. Despu&#233;s cazaron y mataron al oso culpable. No es com&#250;n que los osos ataquan a hombres. En cien a&#241;os esto ha pasado tres veces. Pero hoy le&#237; en el peri&#243;dico que hubo pasado otra vez, pero no con final mortal. Van a cazar este oso tambi&#233;n para matarle. Parece que los osos se van m&#225;s cerca de los pueblos este a&#241;o. Algunos dicen que es porque no hay muchas bayas este a&#241;o y los osos quieren encontrar otras cosas para comer. Un oso grande puede comer 90 kilogramas de bayas al d&#237;a. Tiene que tener una capa de tocino para estar dispuesto a hibernar.

Por aqu&#237; no hay osos, menos mal. Pero mi hijo Mart&#237;n se fue con amigos al norte para pescar. Y ellos pasaban unos d&#237;as a una distancia de solo unos kil&#243;metros del sitio donde el oso mat&#243; al cazador. No s&#233; si van otra vez all&#237;&#8230;.
</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-10-15T09_21_07-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-10-15T09_21_07-07_00</comments>
      <pubDate>Mon, 15 Oct 2007 16:21:07 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2007-10-15</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>alces,caza,ekman,flen,forsstr&#246;m,fr&#228;mshyttan,gert,g&#246;sta,spanish,spanska</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2007-10-15T09_21_07-07_00.mp3" length="1866710"/>
      <itunes:image href="http://dongerardo.podOmatic.com/mymedia/thumb/1043338/0x0_1438575.jpg"/>
      <itunes:duration>155</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>El oto&#241;o es el tiempo para coger setas y dar paseos. Pero en octubre empieza la caza de alces, y entonces no le gusta a mi mujer coger setas o dar paseos donde hay cazadores.
Daba un paseo el otro d&#237;a y de repente v&#237; a un alce en una &#225;rea talada a la derecha. Y aqu&#237;, en esta parte de Suecia no es tan com&#250;n encontrar a un alce. Trat&#233; de sacar mi c&#225;mara del bolsillo, pero no hab&#237;a forma de sacarla a tiempo y el alce pas&#243; sin ser retratado. Maldije mi costumbre de poner la c&#225;mara en el bolsillo, porque si hubiera tenido la c&#225;mara en la mano habr&#237;a podido tomar una foto. 

En sueco/P&#229; svenska

P&#229; &#228;lgjakt (28)

H&#246;sten &#228;r en tid f&#246;r att plocka svamp och ta promenader. Men i oktober b&#246;rjar &#228;lgjakten, och d&#229; vill inte min fru plocka svamp eller promenera d&#228;r det finns j&#228;gare.
Jag gick en promenad h&#228;romdagen och pl&#246;tsligt s&#229;g jag en &#228;lg p&#229; ett
kalhygge till h&#246;ger. Och h&#228;r, i den h&#228;r delen av Sverige &#228;r det inte s&#229; vanligt att m&#246;ta en &#228;lg. Jag f&#246;rs&#246;kte f&#229; ut kameran ur fickan, men det var totalt om&#246;jligt att f&#229; ut den i tid och &#228;lgen passerade oportr&#228;tterad. Jag f&#246;rbannade min vana att l&#228;gga kameran i fickan, f&#246;r om jag haft kameran i handen skulle jag ha kunnat ta ett kort.
Jag gick en kilometer eller s&#229;, och d&#229; st&#246;tte jag p&#229; n&#229;gra j&#228;gare p&#229; stigen. Jag fr&#229;gade dem om de om de hade skjutit n&#229;n &#228;lg, men de sa att det hade de inte.
D&#229; talade jag om f&#246;r dem att jag s&#229;g en &#228;lg en liten bit d&#228;rifr&#229;n, och d&#229; b&#246;rjade de fr&#229;ga mig var det var och s&#229; b&#246;rjade de r&#246;ra sig, de ringde i mobilen till andra j&#228;gare, och s&#229; d&#228;r. Jag vet inte om de lyckades skjuta n&#229;t, men jag hade i alla fall sett en &#228;lg.
Man jagar m&#229;nga djur i Sverige. &#196;lgar och r&#229;djur, hjortar och lodjur och &#228;ven brunbj&#246;rn i norr. I &#229;r d&#246;dade en bj&#246;rn en &#228;lgj&#228;gare. Man hittade j&#228;garen d&#246;d och skadad som om det hade varit en bj&#246;rn.
Sen jagade och d&#246;dade de den skyldiga bj&#246;rnen. Det &#228;r inte vanligt att bj&#246;rnar attackerar m&#228;nniskor. P&#229; hundra &#229;r har det skett tre g&#229;nger. Men idag l&#228;ste jag i tidningen att det h&#228;nt en g&#229;ng till, men utan d&#246;dlig utg&#229;ng den h&#228;r g&#229;ngen.
De ska jag och d&#246;da &#228;ven den h&#228;r bj&#246;rnen. Det verkar som om bj&#246;rnarna g&#229;r n&#228;rmare byarna i &#229;r. N&#229;gra s&#228;ger att det &#228;r f&#246;r att det inte finns mycket b&#228;r i &#229;r och att bj&#246;rnarna vill hitta annat att &#228;ta. En vuxen bj&#246;rn kan &#228;ta 90 kilo b&#228;r om dagen. Den m&#229;ste f&#229; ett fettlager f&#246;r att vara beredd att g&#229; i ide.
Men h&#228;r finns det inte bj&#246;rnar, som tur &#228;r. Men min son Martin for norrut med n&#229;gra kamrater f&#246;r att fiska. Och de var n&#229;gra dagar p&#229; bara n&#229;gra kilometers avst&#229;nd fr&#229;n platsen d&#228;r bj&#246;rnen d&#246;dade j&#228;garen. Jag vet inte om de &#229;ker dit igen&#8230;



Pasaba un kil&#243;metro o algo as&#237;, y entonces tropez&#233; con unos cazadores en el sendero. Les pregunt&#233; si hab&#237;an disparado alg&#250;n alce pero dijeron qu&#233; no. Entonces les cont&#233; qu&#233; yo v&#237; a un alce a poco distancia de all&#237;, y entonces empezaron a preguntarme d&#243;nde pas&#243; esto y empezaron a moverse, llamaron en el movil a otros cazadores, y cosas as&#237;. No s&#233; si lograron matar a algo, pero yo por lo menos hab&#237;a visto a un alce.

Se caza muchos animales en Suecia. Alces y corzos, ciervos y linces y tambi&#233;n osos pardos en el norte. Este a&#241;o un oso mat&#243; a un cazador de alces. Se le encontraron el cazador muerte y rasgado como si hubiera sido un oso. Despu&#233;s cazaron y mataron al oso culpable. No es com&#250;n que los osos ataquan a hombres. En cien a&#241;os esto ha pasado tres veces. Pero hoy le&#237; en el peri&#243;dico que hubo pasado otra vez, pero no con final mortal. Van a cazar este oso tambi&#233;n para matarle. Parece que los osos se van m&#225;s cerca de los pueblos este a&#241;o. Algunos dicen que es porque no hay muchas bayas este a&#241;o y los osos quieren encontrar otras cosas para comer. Un oso grande puede comer 90 kilogramas de bayas al d&#237;a. Tiene que tener una capa de tocino para estar dispuesto a hibernar.

Por aqu&#237; no hay osos, menos mal. Pero mi hijo Mart&#237;n se fue con amigos al norte para pescar. Y ellos pasaban unos d&#237;as a una distancia de solo unos kil&#243;metros del sitio donde el oso mat&#243; al cazado</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>De ordenadores y insomnio (27)</title>
      <description>Despertarse en pleno de la noche d&#237;a tras d&#237;a y tener qu&#233; trabajar el d&#237;a siguiente es algo que cuesta. En mi caso sol&#237;a despertarme entre las cuatro y cuatro y media, que quiere decir que es imposible volverse a dormir si uno tiene que levantarse a las seis. Ahora, cuando no trabajo, no me importa, y por esto duermo bien.
Antes sol&#237;a escuchar BBC en onda corta cuando me despert&#237; o si era posible distinguir la emisi&#243;n entre las interferencias, escuchaba Radio Exterior de Espa&#241;a. Algo que totalmente ha cambiado esto son las emisiones de podcast. Por ejemplo, la radio sueca tiene muchos de sus programas en podcast y descargo programas de ciencia que me interesan. La universidad de Berkeley tiene lecturas en podcast muy interesantes de una profesora de historia, Margret Anderson. Las tengo en mi MP3 en nuestra casita, muy c&#243;modo pienso.
Lo que es m&#225;s bueno es que no hay interferencias y que puedo escuchar los programas cuando quiera. Me gustar&#237;a encontrar m&#225;s programas espa&#241;oles en podcast, programas de inter&#233;s com&#250;n (seg&#250;n mi opini&#243;n) como de la historia, la religi&#243;n y ciencias naturales. Hay mucho para jovenes, pero el gusto se cambia con el tiempo, y ahora esto no me da mucho. Tambi&#233;n es necesario para m&#237; encontrar podcastes con ideas para mi propio podcast.  
Entonces funciona as&#237;. Si me despierto y siento que es imposible de volverme a dormir, busco las auriculares, las pongo en mis orejas y de repente puedo informarme de cualquier cosa. El rat&#243;n lo tengo en la mesilla de noche y puedo manejar el mediaplayer desde la cama sin problemas. Un programa de ciencia es una estupenda medicina contra el insomnio. Y si no me duermo puedo cultivarme, algo que no es malo. Es decir, &#161;todas las alternativas son buenas!
Pero, claro, si uno duerme sobresaltado, la cultivaci&#243;n pueda ser un poco entrecortada. Dormirse en medio de un programa de historia y despertarse en medio de una programa del Premio Nobel de medicina&#8230;
&#161;Pero lo que importa es que uno duerme bien!

En sueco/P&#229; svenska

Om datorer och s&#246;mnl&#246;shet (27)

Att vakna mitt i natten dag efter dag och vara tvungen att arbeta dagen efter kostar p&#229;. I mitt fall brukar jag vakna mellan fyra och fyra och en halv timme, och det betyder att det &#228;r om&#246;jligt att somna om igen om man ska upp klockan sex. Nu, n&#228;r jag inte arbetar, spelar det ingen roll, och d&#228;rf&#246;r sover jag bra.
F&#246;rr brukade jag lyssna p&#229; BBC p&#229; kortv&#229;g n&#228;r jag vaknade eller om det var m&#246;jligt att urskilja s&#228;ndningen mellan alla st&#246;rningar, lyssnade jag p&#229; Spanska Utlandsradion. N&#229;t som har f&#246;r&#228;ndrat detta totalt &#228;r s&#228;ndningarna p&#229; podcast. Till exempel, Sveriges Radio har m&#229;nga av sina s&#228;ndningar p&#229; podcast och jag laddar ner vetenskapsprogram som jag &#228;r intresserad av. Berkeleyuniversitetet har mycket intressanta f&#246;rel&#228;sningar p&#229; podcast av en l&#228;rare som heter Margret Anderson som &#228;r intressanta. De har jag i min MP3 i sommarstugan, mycket bekv&#228;mt enligt mitt tycke.
Det som &#228;r b&#228;st &#228;r att det inte &#228;r st&#246;rningar och att man kan lyssna p&#229; programmen n&#228;r man vill. Jag skulle vilja hitta fler podcastprogram p&#229; spanska, program av allm&#228;nt intresse (tycker jag) som historia, religion och naturvetenskap Det finns mycket f&#246;r ungdomar, men smaken &#228;ndras med tiden och nu ger mig s&#229;nt inte mycket. Samtidigt &#228;r det n&#246;dv&#228;ndigt att hitta podcastar med id&#233;er till min egen podcast.
D&#229; g&#229;r det till s&#229; h&#228;r. Om jag vaknar och k&#228;nner att det &#228;r om&#246;jligt att somna om, letar jag fram h&#246;rlurarna, s&#228;tter dem i &#246;ronen och pl&#246;tsligt kan jag informera mig i vilket &#228;mne som helst.
Musen har jag p&#229; nattduksbordet och kan man&#246;vrera mediaplayern fr&#229;n s&#228;ngen utan problem. Ett vetenskapsprogram &#228;r en utm&#228;rkt medicin om man har sv&#229;rt att sova. och om jag inte sover kan jag bilda mig, n&#229;t som inte &#228;r s&#229; dumt. Det vill s&#228;ga, alla alternativ &#228;r bra!
Men det &#228;r klart, om man sover ryckigt kan kultiveringen bli lite rumphuggen. Somna mitt i ett program om historia och vakna mitt i ett program om Nobelpriset&#8230;..
Men det som &#228;r viktigast &#228;r att man sover bra!

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-10-11T04_51_20-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-10-11T04_51_20-07_00</comments>
      <pubDate>Thu, 11 Oct 2007 11:51:20 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2007-10-11</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>att,bbc,dator,forsstr&#246;m,gert,podcast,somna,sv&#229;rt,s&#246;mnl&#246;shet</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2007-10-11T04_51_20-07_00.mp3" length="2524499"/>
      <itunes:duration>157</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>Despertarse en pleno de la noche d&#237;a tras d&#237;a y tener qu&#233; trabajar el d&#237;a siguiente es algo que cuesta. En mi caso sol&#237;a despertarme entre las cuatro y cuatro y media, que quiere decir que es imposible volverse a dormir si uno tiene que levantarse a las seis. Ahora, cuando no trabajo, no me importa, y por esto duermo bien.
Antes sol&#237;a escuchar BBC en onda corta cuando me despert&#237; o si era posible distinguir la emisi&#243;n entre las interferencias, escuchaba Radio Exterior de Espa&#241;a. Algo que totalmente ha cambiado esto son las emisiones de podcast. Por ejemplo, la radio sueca tiene muchos de sus programas en podcast y descargo programas de ciencia que me interesan. La universidad de Berkeley tiene lecturas en podcast muy interesantes de una profesora de historia, Margret Anderson. Las tengo en mi MP3 en nuestra casita, muy c&#243;modo pienso.
Lo que es m&#225;s bueno es que no hay interferencias y que puedo escuchar los programas cuando quiera. Me gustar&#237;a encontrar m&#225;s programas espa&#241;oles en podcast, programas de inter&#233;s com&#250;n (seg&#250;n mi opini&#243;n) como de la historia, la religi&#243;n y ciencias naturales. Hay mucho para jovenes, pero el gusto se cambia con el tiempo, y ahora esto no me da mucho. Tambi&#233;n es necesario para m&#237; encontrar podcastes con ideas para mi propio podcast.  
Entonces funciona as&#237;. Si me despierto y siento que es imposible de volverme a dormir, busco las auriculares, las pongo en mis orejas y de repente puedo informarme de cualquier cosa. El rat&#243;n lo tengo en la mesilla de noche y puedo manejar el mediaplayer desde la cama sin problemas. Un programa de ciencia es una estupenda medicina contra el insomnio. Y si no me duermo puedo cultivarme, algo que no es malo. Es decir, &#161;todas las alternativas son buenas!
Pero, claro, si uno duerme sobresaltado, la cultivaci&#243;n pueda ser un poco entrecortada. Dormirse en medio de un programa de historia y despertarse en medio de una programa del Premio Nobel de medicina&#8230;
&#161;Pero lo que importa es que uno duerme bien!

En sueco/P&#229; svenska

Om datorer och s&#246;mnl&#246;shet (27)

Att vakna mitt i natten dag efter dag och vara tvungen att arbeta dagen efter kostar p&#229;. I mitt fall brukar jag vakna mellan fyra och fyra och en halv timme, och det betyder att det &#228;r om&#246;jligt att somna om igen om man ska upp klockan sex. Nu, n&#228;r jag inte arbetar, spelar det ingen roll, och d&#228;rf&#246;r sover jag bra.
F&#246;rr brukade jag lyssna p&#229; BBC p&#229; kortv&#229;g n&#228;r jag vaknade eller om det var m&#246;jligt att urskilja s&#228;ndningen mellan alla st&#246;rningar, lyssnade jag p&#229; Spanska Utlandsradion. N&#229;t som har f&#246;r&#228;ndrat detta totalt &#228;r s&#228;ndningarna p&#229; podcast. Till exempel, Sveriges Radio har m&#229;nga av sina s&#228;ndningar p&#229; podcast och jag laddar ner vetenskapsprogram som jag &#228;r intresserad av. Berkeleyuniversitetet har mycket intressanta f&#246;rel&#228;sningar p&#229; podcast av en l&#228;rare som heter Margret Anderson som &#228;r intressanta. De har jag i min MP3 i sommarstugan, mycket bekv&#228;mt enligt mitt tycke.
Det som &#228;r b&#228;st &#228;r att det inte &#228;r st&#246;rningar och att man kan lyssna p&#229; programmen n&#228;r man vill. Jag skulle vilja hitta fler podcastprogram p&#229; spanska, program av allm&#228;nt intresse (tycker jag) som historia, religion och naturvetenskap Det finns mycket f&#246;r ungdomar, men smaken &#228;ndras med tiden och nu ger mig s&#229;nt inte mycket. Samtidigt &#228;r det n&#246;dv&#228;ndigt att hitta podcastar med id&#233;er till min egen podcast.
D&#229; g&#229;r det till s&#229; h&#228;r. Om jag vaknar och k&#228;nner att det &#228;r om&#246;jligt att somna om, letar jag fram h&#246;rlurarna, s&#228;tter dem i &#246;ronen och pl&#246;tsligt kan jag informera mig i vilket &#228;mne som helst.
Musen har jag p&#229; nattduksbordet och kan man&#246;vrera mediaplayern fr&#229;n s&#228;ngen utan problem. Ett vetenskapsprogram &#228;r en utm&#228;rkt medicin om man har sv&#229;rt att sova. och om jag inte sover kan jag bilda mig, n&#229;t som inte &#228;r s&#229; dumt. Det vill s&#228;ga, alla alternativ &#228;r bra!
Men det &#228;r klart, om man sover ryckigt kan kultiveringen bli lite rumphuggen. Somna mitt i ett program om historia och vakna mitt i ett program om Nobelpriset&#8230;..
Men det som &#228;r viktigast &#228;r att man s</itunes:summary>
    </item>
    <item>
      <title>El garaje &#8211; un museo para reflexiones  (26)</title>
      <description>El garaje &#8211; un museo para reflexiones (26)

Durante 24 a&#241;os hemos puesto cosas en nuestro garaje sin pensar si las necesitamos o no. Pueden ser &#250;til por lo menos alguna vez&#8230;.
Pero normalmente no son, y pronto hay enseres a los largo de las paredes y lo &#250;nico que no queda sitio es el coche. (Y a veces es as&#237;: en cuanto he tirado algo, lo necesito&#8230;)
Antes siempre ten&#237;a gancho de remolque en mis coches, pero no ten&#237;a remolque. El a&#241;o pasado compramos un remolque juntos mis vecinos y yo. Y ahora no tengo gancho de remolque. Que significa qu&#233; tengo qu&#233;
poner las cosas en mi maletero cuando voy al vertedero, y el maletero no es muy grande aunque puedo bajar los asientos. Con este ritmo de trabajo me tomar&#225; por lo menos un a&#241;o vaciando el garaje.
&#191;Debo tirar el armario de Ana? Ah, aqu&#237; est&#225; la mochila de Mart&#237;n, que usaba en el colegio, &#191;no es un sacrilegio tirarlo&#8230;.? &#191;Y qu&#233; hago con el ba&#250;l con literatura y anotaciones de mi tiempo como estudiante en la universidad? No es facil separarse de cosas de valor sentimental..  &#191;Y el escritorio de mi padre, donde siempre estaba sentado en su habitaci&#243;n &#8211; se puede tirar esto? O el telar de la bisabuela, mi mujer no me dejar&#225; tirarlo si no lo hago sin contarselo. No es facil, de veras, si se lo piensa detenidamente. Trato de no hacerlo y solo tirar las cosas sin remordimientos.
En el vertedero se nota que Suecia es un pa&#237;s bastante rico. Gente tira cosas que son servibles. El vertedero est&#225; equipado con contenedores diferentes. Para madera, papel, metal, vidrio y de todo tipo que se puede imaginarse y todo el vertedero es muy ecol&#243;gico. Antes solo tirabamos todo lo que quisieramos deshacernos. Y entonces gente pod&#237;a coleccionar cosas &#250;tiles si quer&#237;a. Ahora est&#225; prohibido. Pero yo pienso as&#237;, si a algui&#233;n le gustan las cosas usadas &#191;por qu&#233; no podr&#237;a tomarlas? Recuerdo una vez cuando yo estuve tirando unas zapatillas (de marca buena finlandesa, Karhu) y un hombre me impidi&#243; diciendo: &#8220;&#191;Va a tirar estas zapatillas casi sin usar?&#8221; Lo me dijo en sueco, pero yo que siempre quiero hablar un poco de espa&#241;ol, entend&#237; que era latino, y que vini&#243; del campamiento de refugios que hay en mi ciudad, le contest&#233; en espa&#241;ol, claro qu&#233; pero si a usted le gusta puede tomarlas.  Me dijo que los suecos son insanos, y que tiran cosas casi nuevas y que hab&#237;a gente entre los refugiados que hab&#237;an amueblado casi todas sus casas con muebles del vertedero.

Este fue todo por hoy. Ma&#241;ana voy a tirar una mecedora, unas camas y todo lo que puedo atiborrar en el maletero&#8230; 

En sueco/P&#229; svenska

Garaget &#8211; ett museum f&#246;r eftertanke (26)

Under 24 &#229;r har vi stoppat in saker i v&#229;rt garage utan att t&#228;nka p&#229; om vi beh&#246;ver dem eller ej. De kan ju vara bra att ha n&#229;n g&#229;ng&#8230;.
Men vanligtvis &#228;r de det inte, och snart finns det prylar upp&#229;t v&#228;ggarna och det enda som inte f&#229;r plats &#228;r bilen (Och ibland &#228;r det s&#229; h&#228;r: s&#229; fort jag sl&#228;ngt n&#229;t, s&#229; beh&#246;ver jag det&#8230;.)
F&#246;rr hade jag dragkrok p&#229; bilen, men ingen dragk&#228;rra. F&#246;rra &#229;ret k&#246;pte vi en k&#228;rra tillsammans mina grannar och jag. Och nu har jag ingen dragkrok. Vilket betyder att jag m&#229;ste l&#228;gga grejorna i bagageluckan, och bakluckan &#228;r inte s&#229; stor &#228;ven om jag kan f&#228;lla ner s&#228;tena. Med den arbetstakten kommer det att ta mig minst ett &#229;r att t&#246;mma garaget.
Borde jag sl&#228;nga Annas sk&#229;p? Aha, d&#228;r &#228;r Martins ryggs&#228;ck som han hade i skolan, &#228;r det inte ett helger&#229;n att sl&#228;nga den?
Och vad g&#246;r jag med kofferten med litteratur och anteckningar fr&#229;n min tid som  universitetsstuderande? Det &#228;r inte l&#228;tt att skilja sig fr&#229;n saker med affektionsv&#228;rde. 
Och pappas skrivbord, som han alltid satt vid i sitt rum kan man sl&#228;nga det? Eller gammelfarmors v&#228;vstol, min fru l&#229;ter mig inte sl&#228;nga den om jag inte g&#246;r det utan att s&#228;ga det till henne. Det &#228;r inte l&#228;tt, verkligen inte om man t&#228;nker efter. Jag f&#246;rs&#246;ker att g&#246;ra det och bara sl&#228;nga saker utan samvetskval
P&#229; soptippen m&#228;rker man att Sverige &#228;r ett ganska rikt land. Folk sl&#228;nger saker som g&#229;r att anv&#228;nda. Soptippen &#228;r utrustad med olika containrar. F&#246;r tr&#228;, papper, metall, glas och allt man kan f&#246;rest&#228;lla sig och hela soptippen &#228;r mycket ekologisk.
F&#246;rr bara sl&#228;ngde vi allt vi ville bli av med. Och d&#229; kunde folk plocka anv&#228;ndbara saker om de ville.
I dag &#228;r det f&#246;rbjudet. Men jag t&#228;nker som s&#229;, om n&#229;n tycker om anv&#228;nda saker, varf&#246;r kan han inte ta dem d&#229;? Jag kommer ih&#229;g en g&#229;ng n&#228;r jag h&#246;ll p&#229; att sl&#228;nga ett par gymnastikskor
(av fint finskt m&#228;rke, Karhu) och en man hejdade mig och sa:&#8221;Ska ni sl&#228;nga de d&#228;r skorna?&#8221; Han sa det till mig p&#229; svenska, men jag som alltid vill prata lite spanska, f&#246;rstod att han var latino, och att han kom fr&#229;n flyktingf&#246;rl&#228;ggningen i v&#229;r stad, svarade honom p&#229; spanska, att ja, men att han fick dem om han ville. Han sa till mig att svenskarna &#228;r galna och att de sl&#228;nger saker som &#228;r n&#228;stan nya och att det fanns folk bland invandrarna som hade hela sina hus med saker fr&#229;n soptippen.
Detta var allt f&#246;r idag. I morgon ska jag sl&#228;nga en gungstol, ett par s&#228;ngar och allt jag kan f&#229; in i bagageutrymmet&#8230;.

</description>
      <guid isPermaLink="true">http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-10-10T09_30_21-07_00</guid>
      <comments>http://dongerardo.podOmatic.com/entry/2007-10-10T09_30_21-07_00</comments>
      <pubDate>Wed, 10 Oct 2007 16:30:21 GMT</pubDate>
      <dcterms:modified>2009-05-04</dcterms:modified>
      <dcterms:created>2007-10-10</dcterms:created>
      <link>http://dongerardo.podOmatic.com</link>
      <dc:creator>Gert Forsstr&#246;m</dc:creator>
      <itunes:keywords>flen,forsstr&#246;m,garage,garaje,gert,museo,suecia,vertedero</itunes:keywords>
      <enclosure type="audio/mpeg" url="http://dongerardo.podOmatic.com/enclosure/2007-10-10T09_30_21-07_00.mp3" length="2436284"/>
      <itunes:duration>202</itunes:duration>
      <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
      <itunes:summary>El garaje &#8211; un museo para reflexiones (26)

Durante 24 a&#241;os hemos puesto cosas en nuestro garaje sin pensar si las necesitamos o no. Pueden ser &#250;til por lo menos alguna vez&#8230;.
Pero normalmente no son, y pronto hay enseres a los largo de las paredes y lo &#250;nico que no queda sitio es el coche. (Y a veces es as&#237;: en cuanto he tirado algo, lo necesito&#8230;)
Antes siempre ten&#237;a gancho de remolque en mis coches, pero no ten&#237;a remolque. El a&#241;o pasado compramos un remolque juntos mis vecinos y yo. Y ahora no tengo gancho de remolque. Que significa qu&#233; tengo qu&#233;
poner las cosas en mi maletero cuando voy al vertedero, y el maletero no es muy grande aunque puedo bajar los asientos. Con este ritmo de trabajo me tomar&#225; por lo menos un a&#241;o vaciando el garaje.
&#191;Debo tirar el armario de Ana? Ah, aqu&#237; est&#225; la mochila de Mart&#237;n, que usaba en el colegio, &#191;no es un sacrilegio tirarlo&#8230;.? &#191;Y qu&#233; hago con el ba&#250;l con literatura y anotaciones de mi tiempo como estudiante en la universidad? No es facil separarse de cosas de valor sentimental..  &#191;Y el escritorio de mi padre, donde siempre estaba sentado en su habitaci&#243;n &#8211; se puede tirar esto? O el telar de la bisabuela, mi mujer no me dejar&#225; tirarlo si no lo hago sin contarselo. No es facil, de veras, si se lo piensa detenidamente. Trato de no hacerlo y solo tirar las cosas sin remordimientos.
En el vertedero se nota que Suecia es un pa&#237;s bastante rico. Gente tira cosas que son servibles. El vertedero est&#225; equipado con contenedores diferentes. Para madera, papel, metal, vidrio y de todo tipo que se puede imaginarse y todo el vertedero es muy ecol&#243;gico. Antes solo tirabamos todo lo que quisieramos deshacernos. Y entonces gente pod&#237;a coleccionar cosas &#250;tiles si quer&#237;a. Ahora est&#225; prohibido. Pero yo pienso as&#237;, si a algui&#233;n le gustan las cosas usadas &#191;por qu&#233; no podr&#237;a tomarlas? Recuerdo una vez cuando yo estuve tirando unas zapatillas (de marca buena finlandesa, Karhu) y un hombre me impidi&#243; diciendo: &#8220;&#191;Va a tirar estas zapatillas casi sin usar?&#8221; Lo me dijo en sueco, pero yo que siempre quiero hablar un poco de espa&#241;ol, entend&#237; que era latino, y que vini&#243; del campamiento de refugios que hay en mi ciudad, le contest&#233; en espa&#241;ol, claro qu&#233; pero si a usted le gusta puede tomarlas.  Me dijo que los suecos son insanos, y que tiran cosas casi nuevas y que hab&#237;a gente entre los refugiados que hab&#237;an amueblado casi todas sus casas con muebles del vertedero.

Este fue todo por hoy. Ma&#241;ana voy a tirar una mecedora, unas camas y todo lo que puedo atiborrar en el maletero&#8230; 

En sueco/P&#229; svenska

Garaget &#8211; ett museum f&#246;r eftertanke (26)

Under 24 &#229;r har vi stoppat in saker i v&#229;rt garage utan att t&#228;nka p&#229; om vi beh&#246;ver dem eller ej. De kan ju vara bra att ha n&#229;n g&#229;ng&#8230;.
Men vanligtvis &#228;r de det inte, och snart finns det prylar upp&#229;t v&#228;ggarna och det enda som inte f&#229;r plats &#228;r bilen (Och ibland &#228;r det s&#229; h&#228;r: s&#229; fort jag sl&#228;ngt n&#229;t, s&#229; beh&#246;ver jag det&#8230;.)
F&#246;rr hade jag dragkrok p&#229; bilen, men ingen dragk&#228;rra. F&#246;rra &#229;ret k&#246;pte vi en k&#228;rra tillsammans mina grannar och jag. Och nu har jag ingen dragkrok. Vilket betyder att jag m&#229;ste l&#228;gga grejorna i bagageluckan, och bakluckan &#228;r inte s&#229; stor &#228;ven om jag kan f&#228;lla ner s&#228;tena. Med den arbetstakten kommer det att ta mig minst ett &#229;r att t&#246;mma garaget.
Borde jag sl&#228;nga Annas sk&#229;p? Aha, d&#228;r &#228;r Martins ryggs&#228;ck som han hade i skolan, &#228;r det inte ett helger&#229;n att sl&#228;nga den?
Och vad g&#246;r jag med kofferten med litteratur och anteckningar fr&#229;n min tid som  universitetsstuderande? Det &#228;r inte l&#228;tt att skilja sig fr&#229;n saker med affektionsv&#228;rde. 
Och pappas skrivbord, som han alltid satt vid i sitt rum kan man sl&#228;nga det? Eller gammelfarmors v&#228;vstol, min fru l&#229;ter mig inte sl&#228;nga den om jag inte g&#246;r det utan att s&#228;ga det till henne. Det &#228;r inte l&#228;tt, verkligen inte om man t&#228;nker efter. Jag f&#246;rs&#246;ker att g&#